det går väl aldrig riktigt att veta varför man begär någon
det är djupare än medvetandet på instinkt
jag väljer dig och låter dig välja mig
vill nog mest veta om det hårda kan ge vika
om skrattet kan bli gråt
yta djup
flykt närvaro
min instinkt var att jag ville sträcka fram handen och röra ditt skrev
men jag skrev om det istället
hur du gör ont i mig på ett sätt som jag fortfarande inte har förmågan att förstå
hon tänker nog aldrig på ditt andetag
det bara är där varje gång hon vaknar
att våga böja nacken som överlåtelse
öppna soulgate sluta savea hjärtat
våga blossa upp omkullkasta all annan längtan
du fanns
du finns
oktober hem sen första gången i år jag inte ville dö
låt mig bli din fingerdocka
det som aldrig riktigt fötts kan inte dö
innan allt som aldrig kommer ske inte hade hänt
och jag led och föll skakade din hand och sa hej hej jag vill bara ha allting
log i kors och tog av mig kläderna satt fint
det räcker inte sa du med låsta käkar
musans fall
hon hade nyfärgat hår när hon kastade sig utför bron
föreställer mig att du läser om det på insta i en för lågt uppknäppt skjorta prålig kedja
kraftig käke köttätande röst
inte för att det är en tröst
men varje natt drömmer jag om svaret du aldrig skrev
jag skulle aldrig säga nej till dig
aldrig
begår jag ett brott i mig om jag åker och ser dig
när någon delar min poesi och jag ser mig själv utifrån blir jag nästan kär intresserad
behöver bli besatt av någon som upptar hela min existens
utplånar mig se vem jag blir genom hans ögon och vad hon skriver
och när jag slutar vilja vara den hon finns ingenting kvar
det finns alltid ett före och ett efter och utan undantag
har alla mina möten med handjur gjort mig ensammare än jag var före
Inlägg
Alla kommentarer
