liturgin är vägran att förlora

slickar insidan av ditt högra lår 

som allt som aldrig varit mitt fast jag alltid varit din 

går över till mitt hotellrum jag är bara till låns 

som alla om vi ska vara ärliga 

och varför inte 

sidennattlinnet snurrar äpplemustflaskan 3 varv i hopp om en ande

och 3 önskningar som befrielse från sommaren 

26 grader är en våldsskildring 

håller fast vid dig som ett barn håller fast i en hund för hunden är den enda svagare än barnet

trånaden som första gråten 

jag älskar dig skriver jag och genast en svindlande lättnad där all överslagskärlek suttit

du svarar ingenting 

det rör mig inte 

värmen ger mig frossa och migrän 

jag får fyra plättar med mig hem 

hatar så mycket när man känner luften mot huden 

älska mig kort och helt

 fredagen den 13:e i halsen Louie citerar mig Folmer rättar till blommor i mitt skrev 

vi sitter på golvet i bagis och går från 0-100 på under en line är min typ av människor

iscensatte mig själv gång på gång i flour 

blir jag gift nu 

Loney dear på hinge hjärtar och lyssnar på hans topp 5 på Spotify

dånet mellan andetagen läsningen på eftermiddagen 

jag är en usel artist 

saft och laxrosa vallmo Vinterviken 

jag vet vad jag måste göra och gör det 

låt oss gå så långt att vi luras 

är på riktigt for real så länge vi känner 

köper cigg till Rebecka i kiosken kände mig lite som en cool förälder 

begärd men nådd av ingen

 lever bara när du ser mig 

rösten har en sån omedelbar inverkan på mitt nervsystem 

gnyr vill stoppa varenda del av dig i munnen avrättas 

som att dö i en dröm och i en verklighet samtidigt 

när bandet expanderar upp mot himlen och vidare ut på gatan 

före mig  hela stan förgylls av dig 

hela universum? 

det går inte att kliva av ens genom att dö

du är som juni fulländad 

men får inte se för länge in i ljuset som förblindar 

förvandlar alla andra till just alla andra 

det är försent 

det är försent 

det är försent 

orimlig

 jag var tidigt tillräckligt smart för att förstå att jag är för orimlig för någon att ha en relation med

äktenskapet som sådant känns som en kvarleva från slavmentaliteten hursomhelst 

eller kanske en villfarelse som en kär gammal bekant som  kalle anka eller jultomten 

att äga en annan människas lust hur dumt 

vaknar du in i drömmen eller upp ur? 

missförstå mig inte jag är noll intresserad av random ligg eller polly sanningen är att jag levt år i celibat måste bara vara helt fri kunna göra precis vad jag vill 

fortsätta vara autonom i grunden 

framtiden är en egen älskare 

mina oändliga förberedelser håller mig på tå 

stupet förra sommaren tjänade sitt syfte alla får de stup de behöver för åtgärd 

paniken är en viktig del av övergångar 

om du lämnade allt för mig skulle jag inte ha något att se fram emot 

det förtar hela poängen 

Sommaren är här förintelsen och jordens undergång

 rasism och fegisar huserar 

THE END m m 

vulgära nya slussen de ölindränkta flakbarnen runt runt runt 

ni tror att livet börjar nu men tyvärr har min generation sett till att det inte sker 

blundar och tror jag äntligen ska stryka med 

i min sista stund var det bara dig jag ville ha 

juni som öppna hudar 

den skenande känslan av tid som går i halsen 

men man är för feg för att spränga sitt liv i bitar 

 kanske inte får allt man vill ha baby men man kan vilja ha allt eller

ta allt du vill ha och låt dig inte stoppas av det som verkar vara verkligheten 

där är den sanna mardrömmen sommaren förintelsen och jordens undergång 

jordgubbsmånen och sanningen

verklig styrka är att vårda det du älskar 

i mitt fall skrivandet 

sätta gränser säga farväl 

tar allt personligt eftersom det är det

jobbar mot perfektion så håll fast håll fast håll fast 

äter bara sånt som gör mig vacker nu paranötter avokado mörk choklad om jag ätit djur sardiner men det får bli linfröolja som substitut inte ens fåfänga kan göra mig  äcklig 

behöver inga svar bara säga ja

min nya väg ur fullmånen fram till min död

frikopplad ålder och kön har jag lika mycket tid kvar 

en dans tillägnad författaren för de flesta skulle inte göra något riktigt annorlunda någonsin 

så tack 

Gullmarsplan kanske är en illusion 

ingen förstår den leken 

en öppnad melon munnen ett tomt hål där könet skulle va

stjärnorna lyser över Skärmarbrink som en påminnelse om att vi en gång varit här 

nattens inre röst : ingenting av det här är någonting

 det lilla livet gnyr i höfterna 

undervisar en klass problemet är inte klassen utan det som kommer efter

hela mitt resterande liv i famnen

ingen kan längre skilja på person och verk 

världen är ett isblock ingen årstid är sig längre lik 

vi går från mörker till ljus och ljus till mörker

ibland tänker jag att den där berlocken är portalen om jag bara köper den så öppnas allt