måndag 18 mars 2024

ensamhet som perfektion

 hur vacker är inte en tillfällighet 

porslinshud skenligg camel blue 7: sinnet 6 olika keycards 

och när du ler med låsta käkar jag hade gjort vadsomhelst 

tänker på dig under hela  klassen och alla rörelser är i honung

dina ögon är två separata världar 

kanske är vi två de enda  människorna som finns kvar (hoppas)

det spelar ingen roll att jag läst teatervetenskap när jag dör blir jag jord som alla andra 

söndag 17 mars 2024

Hanblomman blodsprugnanätter

 spets och Marsregn som glassplitter 

vi är alla bara vibrationer genom tiden

känner egentligen inte dig 

men det känns som om vi alltid mötts 

känner en känsla som känns igen utan förklaring 

precis som Rhönells luktar som hos Sunebrands på 80 talet 

eller du kanske tror det är ödet baby?

Alltid över och aldrig 

Allt jag inte vet om dig

 allt du vet om mig 

lördag 16 mars 2024

Våta perronger

för varje stopp utanför tullarna får jag fysiskt ont i kroppen 
livet är verkligen ett äventyr och det hade kunnat vara så mycket mer 
men nästan ingen vill det 
Vällingbycentrum teaterblod thefärgadehornhinnor & susp
lyssnar på  Bonjovi på vägen hem och minns känslan av odödlighet 
du som i han hela mitt liv går ut på är ca 50 promenadsteg bort 
känner det som kastvindar och sjögång 
ligger här på madrassen osynlig tills du kallar på mig 

fredag 15 mars 2024

Fantasin blir inte tillfreds förens den skett

 storkukslugn på sång ett skyddat nummer 03:14

allt jag kände till har blivit något annat

eller är det att jag existerar på en annan plats 

ännu ett skenligg 

du såg mig dö i dina ögon 

den omärkliga skillnaden mellan dig med hon 

och dig med mig som bara jag i hela världen sett 

vad händer efter en kärlek som den här

vad händer efter kärlek som den här

vad händer efter kärlek som den här 

torsdag 14 mars 2024

Artificiellt din

 för mig är gränsen mellan verkliga  och imaginära platser ointressanta

älskar att allt tar slut 

livet ersätts  med döden precis som  när sommaren blir höst

hänger mig raklång i räcket som Pollack 

jag är klar i den akademiska fabriken 

går ut på en diktsvit 

patetisk skönhet byggd på längtan 

Apelsinblod och grönt hår 

när jag verkligen gav upp allt blev jag fri 

det går inte att posta krigsstorys för att komma undan 

jag har inte barn som är den största miljöboven så jag kan flyga hur mycket jag vill 

men jag slutade med det 2007 och äter inte djur eller har bil 

köper aldrig något nytt allt på vintage 

oskuld igen 

onsdag 13 mars 2024

Där huden slutar börjar universum och du

 jag är kvar på den första platsen 

den där man ännu inte blivit något 

blundar andas som när jag undervisar

Marsmörkret som scenrum 

gångstegen mellan Maria Magdalena och Zinken

mitt nav sjunker in i portalen du och jag allt är som det ska

ibland reduceras verkligheten och inget annat existerar

gränsen är ointressant 

kroppen som utgångspunkt 

håller space 

livets inramning födelse död begränsningen skapar värdet