livet man inte kan leva om
varje gång jag ser dig ser jag dig som jag såg dig första gången
akut
det är så mycket man aldrig når
tillslut börjar man hitta på en molgangrej och tusen ursäkter för att undvika verklighet
man tittar upp mot schaktet till himlen lyssnar på Jonas Karlssons röst för tröst
är det en slump att mitt utmattningssyndrom har samma symptom som klimakteriet
dikten är nyckeln till hjärtat och kuken
Stockholms vackraste man
saliv i bönen nu
nåd
livet är litet
jag är ännu mindre
det finns inget försonade i det
Stockholm i mig som lungor
hur jag brukade sätta en ära i att kryssa fram på Götgatan utan att bli överkörd
midsommardagen och Katlas balkongdörr står öppen
2 anorektiska tvillingar som byter mat den når aldrig mun
att undervisa varje dag få en struktur i rörelsen
jag må ha levt halva men i kärlek är jag lika tafatt som en hjortkid
en drake vakar över mig
önskar att jag visste varför jag blivit född
och om det skulle förända något
bröstvårtor som ville ta sig igenom skjorttyget
tårta i svalget
Pankan på Vikingbar
idag för 10 år sedan hade jag sex för första gången på 7 år
och våfflade håret du bor i Vegas nu Calippokuken
var bara 37 då och livet var inte över som nu
jag var så högt uppe
fullmånen svider i ryggraden
skriver till han som jag kom bara av att titta på
trodde vi skulle få lön i dag
vad är bondesamhället när man behöver det
mitt enda trolleritrick raserades
så upprörd att jag fick kramp
det här är ingen dikt det är total meningslöshet
den obevekliga tiden bortom klockan
13 år sedan G flög
mitt rum som fästing
jag har nog aldrig träffat en härlig poet
älskar både Frej & Herbert som bröder
saknar gud oblaten blodvinet
hårt blommande klöver
hans födelsedag jag önskar jag fick mata han med tårta
slicka hans ansikte Krunegård säljer slut diktsamlingar refuseras
jag ville verkligen du skulle dyka upp
samtidigt hade det varit ett tecken på vansinne
som jag verkligen uppskattat
alltid tillsammans
himlen öppnad
sommarskor
alltid pappret och pennan
den transiga känslan när jag tar på mig läppstift
ser mig i spegeln där finns bara fienden
inget är kvar av mig hur kan man välja inget
det är som om jag inte längre kan drömma eller ens tänka mig ett framåt mer än till nästa liv
gör mina sysslor med värdighet
det jag har fått mindre av har gett mig mer
den största risken du någonsin kommer ta är den du aldrig tog med mig
var dikt är sitt eget brottstycke som saknar fast källa
så fråga inte
sträcker mig efter flatcoatnosen för att bekräfta anknytningen
brösten bara under hoodien
man ser bara där man är och det är inget förtvivlat i det
jag vill va jäger 20 år och lovande
handflatorna mot väggen och hästsvans
kisar i hans närhet om jag öppnar ögonen blir jag bländad
svag för melankoli den danska skådisen bindningen sekundär
formen primär
förändringen är
när blev jag så helt ofarlig
vilda blommor slår ut allt
djuret när kopplet spänner åt
juni som släckta neonbokstäver
det tar aldrig slut det tar aldrig slut det tar aldrig slut
6 plattor nu i benspark mina örongångar igentäppta av terapi
lyssnandets ros
talandets ris
förnekar du dragningen är du dömd till ett liv i tvåsamhet
jag beklagar
han som är bakgrundsbilden på min lur
och tillbaka till framtiden
börjar och slutar dagen i tacksamhet
sover i kramp som om kroppen vill visa att det finns en annan verklighet än min
mitt skyddande duntäcke
nattlakritsen mina 4 nya örngott
det tar timmar att lösgöra mig från natten
rörelseterapin sätter de andra kvinnornas gråt i halsen
hur vi alla förlorat så många år
varje människa som försvinner ur mitt liv är en befrielse så
allt som är onåbart för fjärrkontrollen
inte ens det faktum att du äter kött äcklar mig
måste skriva brevet
måste minnas att sommaren är en förutsättning för hösten
Dennis jordbävning och sen Jocke Åhlund på min gata
när jag vänder ryggen till kommer barn springandes
när jag står öppen kvar så vattnar du blommorna på min grav
åskan går öppnar hinge
de trycker trycker på mig för att få mig att skrika
blå nerver nattskräck surt godis
traditioner som tränger in en
att leva i marginalen utan att någonsin ge efter
siestans nåd och särskilda vakuum könet som domnar av ataraxen
haglet skar in i mina konturer
barn grät på guldbron
kärlek är inte att ha någon utan kraften att släppa någon fri
om jag skulle bli ekonomiskt oberoende skulle jag göra precis samma sak
läsa skriva promenera
som alltid när jag pratat om min barndom måste jag tröstäta
doppar 13 havrekakor i rad i kaffet
undertexten står på glänt
alltid redo att öppnas
biter mig i läppen tills det kommer blod på Luntmakargatan
du är tunnhårigare nu och vad är det för mening med allt
med allt detta som kommer ur mig är jag ändå ingenting
juni är en vacker månad att gå på
din blick genom mina ögon du fattar verkligen inte att du pumpar blodet i mig
får mig att fortsätta andas snurrar hela fucking jorden runt mig eller om det är tvärtom
hur vet du att själva universum inte är du
att det i själva verket är du som skriver det här
det regnande och du var dold på alla konton
så står du där och röker snyggt i någon annans reel
allt börjar snurra det fucking skallrar i fittan
ser dubbelt förstår att allt finns kvar
allt finns samtidigt
precis som bladen är inuti trädet om vintern
är du där under det dolda
det strålar genom mig
den välbekanta sammandragningen
sen suget
du som är mitt knarkdjur
så fråga mig inte mer sil vouz plait
röstar V men ångrar mig direkt det borde varit MP
i allt det jag inte kan ge så lyser min kärlek som starkast
håll mig hårdare alla mina bästa år är över
det finns ingen tid
det finns ingen tid
det finns ingen tid
när en själv är död först då blir du saknad
i bästa fall ett instainlägg kanske delar du min poesi när jag inte längre finns
en varm macka på Lotus
där går mitt allt
min erfarenhet av handdjur har förberett mig för allt det som aldrig kommer ske
bananas långsida siluetten av hon som gjorde sig känd för att älska det ouppnåliga
drar dina ögon mot mig
pulsen går upp
skenförälskelsen
tappar impulskontrollen
antingen skriver jag här på pappret eller till dig
alla har en pornhub goggling
jag är här fysiskt men jag är inte närvarande jag är med dig i ett annat liv
känner min självmedkänsla växa i bröstet
det är inte mig det är fel på här
psykakuten ingen annanstans lever man mer i nuet
livet har för mycket mening
väntar ständigt på ett tecken
måste försvara mig själv lyfta min lans och min sköld
varför kom du in i mitt liv om du hela tiden ska ta dig ur det
vill att du ska laga mat åt mig utan djur och lök
det vore så kul om det sjöngs karaoke på min begravning
i dag för 21 år sedan såg jag Kent i vita kläder
vem ska rädda mig
omyndighetsförklara mig
omhänderta mig
istället för dm tar jag en cigg riktar luren mot mitt face
röken lugnar sköter om vårdar
en liten 47 årig flicka
börjar gråta över allt som är sönder
och det är hål i alla mina 4 örngott
dopaminkickar och djup abstinens
sommaren har lagt sig som en seg hinna över stan
det blir inte enklare att du +jag =aldrig ett vi
allt annat är ganska lätt äta yoga dö
hon frågar vad jag önskar i present för examen ish
och jag sväljer mitt riktiga svar
kollar möjliga platser på västerbron det är 9 vajrar över
Britney dansar vidare i vardagsrummet
jag skrev och trodde att jag bad
jag bad och trodde att jag skrev
finns kvar och får vara ifred( typ )
min ton är en kärlekskrank tonårings
även tystnad blir beroendeframkallande tillslut
stå utanför andas på rutan tills den immar igen
medans jag ber på mina bara knän
om min mormor Iris såg mig nu skulle hon fråga varför jag ger bort mig själv för så lite
det är välbekant
vaken natt någonting inuti visste vad jag ville med dig innan jag förstod det
mina ben är bleka som fruktköttet på ett äpple jag gillar det
leendet hos den som vet
jag är på humör för att slicka någons ego
låta en mansröst förloras i berättelsen om sitt liv
njuta av obalansen och hur jag tryckutjämna dig
fingrar till lurens kalla sken min egen lyckas smed
blir öm i fingertopparna när jag fantiserar om dig
vem har inte förlorat dig
livet är för kort för att dölja något
ju mer du ser ju mer blir du skyldig
allt jag önskar är någon som ödelägger nu:et
var lika intensiv och flyktig som sommaren
ta över mig -snälla!
ingen av mina nycklar passar
förenas i försommaren
du seglar i blodet ser ut som det var meningen att en man ska se ut av gud
som om du närsomhelst skulle gå ner på alla fyra och springa i väg
jag skriker inte längre
men smärtan vet sin klarhet
sorgen över att inte vara oundviklig
att se dig och veta svaret i känslan
att sen leva vidare utan dina felsteg
precis som det i alla liv finns ett före och efter
kindbenenen nästan skar genom huden
solen är en blodtörstig horunge
är det något jag föraktar mer än de som springer maraton är de som tittar på dem som springer maraton som en grej
poeten själ mig som vanligt och sen en film om teater
ses som performance
det ilar när ditt namn kommer upp på luren
känslan när du saknar din kille som inte är din kille men absolut inte kan säga det till någon
för han är inte din kille fast han är din kille känslan
Inlägg
Alla kommentarer
