and along came jonatan lejonhjärta
nåd
14:02 hornsgatan min aorta
cirkelslutning och kanske meningen med livet
sekunderna som avgör om jag snytit mig hade vi inte synkat
Schyffert var den enda som önskade mig gott nytt år
sov före 22:00
vaknar brygger kaffe skriver med Em vi är på olika år
snöar in på mitt livs pokal kollar klipp i timmar
en välbehövlig friktion från verklighet
den jag vill ha nu ett halvt liv senare liknar dig
ni har samma jobb
livet är långt
skapade mig ett i vitt motljus
jag hoppas jag kommer gråta mer nästa år
vi som lever i nuet får ta konsekvenserna
jag är mer intresserad av att ställa frågan än att besvara den
2026: nu släpper jag alla som släppt mig
öppnar kristallbaren med Klara
en del av mig vill vara död den andra ?
klarar inte av tanken om en till Juli
är exakt lika delar självdestruktiv och omhändertagande
om du inte läser dagligen har du inga verktyg att skriva
hur det viner i öronen sekunderna före ingenting kan återkallas
landar i rätt nervsystem undervisar är i andras världar och stjärntecken
Jennie berättar om Qatar äter 2 kiwi hur jag än räknar är det bara jag
känslan av frihet kommer bara när man jobbat för den
blir aldrig lycklig av tomma dagar
eller lättfångade byten insatsen blir för låg och jag riskerar ingenting av mig själv
om jag inte äventyrar något eller sätter något på spel
all konst och alla relationer måste innebära en risk
Rebecka i fönstret och allt är som vanligt igen
vampyren går förbi och det känns som en kameraåkning
han ser på mig som jag såg på Gösta Ekman på slutet
det är en nåd
alla utgivna poeter berättar för mig hur oviktigt det är att bli utgivna
världen drar ihop sig i december
tittar på anatomiplanschen på väggen det syns inte men jävlar vad ont det gör att leva
det viktigaste i livet är att aldrig slarva med avslut
noggranna separationer är alla terapiers yttersta mål
du sa att jag är motsatsen till lågt hängande frukt
problemet är att du tror du har tid baby
tänker på allt som inte blev i år heller
dina kläder borde ligga här på golvet nu
du skulle viska att du måste gå
men allt är bara förnimmelser
när blev mitt liv så meningslöst
jag behöver en blå peruk och ett vitt nattlinne
var är mina alvöron?
jag har alltid gjort mina egna stunts
och det spelar typ ingen roll om du gillar mig längre
jag har sett dig ända in till benet
utan att vika med blicken
att betrakta saker länge är ett sätt att älska
en klass en bio kalla händer
stjärnor med vidöppna ögon tittar på mig
eviga osynliga band tråcklas
människa fröken poet musa
Odenplan söker jobb lyssnar på Jonas Lundvist i en pod
han är precis som jag fast man
riskera något men vad
skriver som jag rör mig : ständigt
om aptit finns skriver dikten sig själv
blir ledsen när jag tänker på att ni har missat alla mina takes konstnärliga grepp former och faser
19 år av skrivande helt i blindo den poetiska exstasen
uteblir
Em swishar 200 köper en latte känner mig bara trygg om ni inte kan placera mig
skickar ett hjärta i avdelningen något måste hända
inget händer
försöker behålla drivet
ni skulle bli förvånade över hur många timmar av livet jag ligger i sängen
det ni kallar jul och pryder tallrikar med död
muserna knäböjer
sluter ögonen släpper allt för
ibland händer det som inte får hända ändå
Riddargatan och Jonatan Unge 2 gånger på voi det är sinnessjukt osexigt
historien mellan det osagda och skådespelet
det finns en annan tid inuti den här tiden
åren mellan oss JAG SKA GÖRA ALLT
och jag menar allt du är min enda säkra konstant
den enda tonarten jag står ut med
rekviem för min vagina
inget är vackrare än kvinnor utan smink och män utan pengar
ungdom är ingen ålder det är energi
tiden är inte linjär
det enda som verkligen fyller tiden är att förlora den
vintersolståndet och sakta löses förtrollningen upp
känslan av att någon är skapad för mig har jag bara känt med dig
det är synd att du inte känner detsamma i detta enda liv
höften stramar den reagerar före hjärnan
har inget muskelminne kvar för sex det försvinner efter 5 år
December gör en ödmjuk får en att tro på saker som inte finns
kärlek tex
alla runt omkring mig tycks upplösts i familj
tappat konturer och sig själva sätter ärofyllt alla behov åt sidan för
lånar toaletten på Story hotell
jag vill vad jag vet
det är dig
dan för dan får pannkakor med mig hem minus 17 på kontot hellre det än ni som samlar pengar ett helt liv ni inte kan ta med och
Sherman vid Mariatorget hans korslagda framtänder får det att skallra
har ditt namn som lösenord
det enda som påminner mig om att jag lever är när hyran kommer med mailen
allt jag nuddar ligger i parallella verkligheter
när jag lägger mig dansar du förmodligen på borden
du kan till och med få julbord sexigt
måste var dag tvinga mig själv fatta att ingen vill förstå någon per automatik
skulle vilja skriva att inget är sig likt men allt var som då bara mer
jag har aldrig haft dig därför kan jag aldrig få dig tillbaka
skulle hundarna förlåta oss om de förstod vad vi människor gjorde mot dem
förmodligen inte
i en värld av överflöd just före jul är det nog svårt för många att se vad man verkligen behöver i livet
saknar inte något
äger inget egentligen saknar macka nummer 2 på Svartkaffe
och när alla kommer hem i huset stiger jag upp
klämmer mig fast som om det gällde livet
vilket det gör
nöden är uppfinningens moder
jag gjorde mitt bästa
nu är mitt bästa slut
läser att illerhonor som inte får ligga dör deras kroppar stänger ner
jag är en död iller
tuben röda linjen
på väg hem börjar gråta till why med Annie Lennox
trots att jag inte tycker så mycket om den ens
får ett akut behov av att äta ostsmörgås
gaslightad av samtiden kryper jag ner och hoppas ännu en gång att inte vakna mer
inga djur eller människor kom till skada under denna leken eller föreställningen
tack för allt
jag hade hoppats så du va där igår
Slussen är allas precis där
Hurulas kjol från 2016 passar än någon slags tröst
för allt de ljus som redan slocknat i mig
att se är att ge
och du behöver fitta inför julledigheten
frihet jämlikhet och galenskap
allt har tappat sin form
Lydmars entre luktar glögg snygga cirklar sluts
som öppnar början
estetisk symmetri
behöver något som håller mig kvar en halv vinter och en hel vår
ett datum
önskar en önskvärdhet
bara himlen är fri
bara himlen är fri
bara himlen är fri
med facit i hand borde jag gått i kloster
eftersom alla vill gå över gränsen på sitt unika sätt
jag vet att du inte men jag vill säga det här
en respekterade mig :mor
and along came Wikingsson det var väl alltings mening den här gudsförglömda dag
skriver ner allt på Blå Lotus för att minnas vad som är sant och komma på nya strategier
det är så få saker som känns sanna nuförtiden
sitter av en slump vid samma bord och senare i samma salong där han somnade på dagen 4 år sen
det är klart du kan skriva evigt din till två personer
kommer aldrig glömma dig med flit även om jag god knows skulle behöva gå vidare
men bara du är religion och ritualer
du och jag är fria från varandra och därför fria för varandra
hela jorden vibrerar när jag vet att jag ska se dig
min kropp tar form byter garderob hår personlighet in i den ljuvliga hypomanin här är jag blomman som växer helt utan ljus eller vatten
omskapar mig för din blick oljar in mig äter mindre lyfter mer skrot smeker mig själv för att fantisera om hur det skulle kännas om det var du
som en mattematiker räknar jag ner dagarna gör x på väggen
( drömde om Tom Ford)
såg solen gå upp vid Nybrokajen
gick ner på knä för Folmer i bastun
åldrande som begränsat tänkande
mjuk pepparkaka med apelsinmascarpone
jag får det fortfarande att funka på set men det är på fitthåret
en närmst narcissistisk kroppsmedvetenhet
klarade sluttentan
höjer sänker mitt bäcken
munnen full av skumtomte
allt jag gör är för att jag inte har någon annan väg ut
allt är rent
jag har inte råd med skam
Hurula i hoodie vid Odenplan
jag ville säga swisha mig för den inställda spelningen du vet allt om hur det är att va fattig
ännu ett regn och jag önskar jag gillade tjejer
vem som helst kan se rakt in i mig nu min chiaspäkning
sök mig med händerna
även om jag ville skulle jag inte kunna dra ut rötterna på det jag planterat i dig
ser Diddydokun och min far framstår som en marsipangris
all i want for christmas i år är att se men inte röra eran är över
det som rinner ur mig är tyvärr inte du det är vagisan något litet uppfyller mig och i väntan på undergången målar jag naglarna
vad är det för mening att vara med någon om den inte förändrar livet
alla postar hur lite sol vi haft i december som om det skulle vara synd om oss
det är ju vi som slagit ut årstiderna om vi flyger till sol på sommaren och till snö på vintern
och 4 5 6 7 gånger till därimellan så är det klart vi får betala priset
det är inte ett bra eller dåligt väder det är jordens undergång
brösta det
sen läste jag något fint om avokado om man rör den för hårt tror den att den fallit till marken
och kärnan skickar ut signaler till köttet och köttet dör blir blålila likstelt
tog bort allt jag tror jag är klar nu
hitta fästen när jorden vibrerar papper penna
livet lite mer än ingenting
tänk om jag kunde få löneförhöjning varje gång någon säger att jag räddat deras liv
de har ju såklart räddat sig själva jag öppnade något de var redo att gå in i
jag ska visa dig gud eller fjärilsmuseet
hör mig medans jag kan göra mig hörd
det är klart du kan va kvar där du är livet ut men hur djupt vill du gå?
älvljus
ett pärlband av gudomligheter
sällsamheter
hur det känns att bli bortglömd
vara ett ansikte av hundratals nej mer
man måste våga vara öppen för en annan människa fast man själv är förlorad
kopplar upp mig mot rymden jag försörjer mig och Snobben
speglar mig i ungdom blir den jag är ämnad att vara ålderslös
mina ögon kastar blixtar mitt hår är vilt jag är våt
varje höst visar mig vägen tillbaka till mig själv
allt som sommaren slår ut
nog är nog nu
och viljan att ha dig går inte över
har inte sett någon annan med större händer
vad jag riskerar med mitt skrivande?
jag vet bara att jag förlorar allt om jag inte är sann
tänk om du skrev : jag är inte rädd för någon del av dig
" du måste vara försiktig med Lotte" sa ingen till dig
om jag bara mött dig som ung
12:12 12/12 upprepar mina önskningar 12 gånger
nu måste jag vända mitt långgrunda liv
jag har inte haft ett enda intressant samtal 2025
klappar två hundar intensivt får loss lite oxytocin
118 dagar sedan jag såg in i dig och jag går på fälgarna
fjärilen vid fyrans busskur och jag bestämmer mig att flyga efter
jag var ändå alltid på låtsas
fick inte plats där jag ville vara
existerade inte för dem jag behövde
höll den starkaste mörklila hyacinten i en plastpåse med vatten i
till någon som skulle ta mig på allvar
så började leken
kom vi släcker stjärnorna
och jag som aldrig stannat
stod kvar
stannade i dig
du är nuet som kan vägen ut
igen och igen
Sjöstan och jag tränger att följa var impuls utan eftertanke
älskar bara ensamheten nu men när jag älskade människor
älskade jag unga män
kan jag skriva så du förstår hur jag levt
min kärlek drabbar och gränsar till besatthet
vill bara ha det ouppnåeliga
min kärlek är som min poesi manisk
min poesi är som min kärlek manisk
var och en av mina 15 har jag mött i eufori aldrig vardag
det måste vara grandiost och på gränsen till outhärdligt
likgiltighet taggar mig om du undviker mig kommer jag dyrka dig
laddar dem med ett värde sen går hela mitt liv ut på medaljplats
när hela sommaren var ett väntrum
minns du
du hade ett utseende var natt som sa kom vi kastar knivar
jag kan inte ge dig vad du behöver
du har aldrig frågat vad jag vill ha
så fortsatte rouletten
nätter av att försöka nå in i varandra
ett vattenland efter stängning och du fick uppleva din egen födelse
jag fick en ny gud
och jag ska försöka vara musa för någon annan som en bekräftelse på att du hade rätt
i det du sa den där sista morgonen på hotellet där jag fick bestämma titlarna på nästa platta
den blir förmodligen den obegripligaste någonsin men vem har sagt att rocknroll måste va lätt
det är 10 grader i december du har inte svarat sen augusti fåglarna sjunger och tror det är vår
jag tror jag är levande begraven
förminska aldrig din situation
hur ensam du är
vad lite du har kvar att ge
inse att du är oavsett
i en värld som tar allt syre
jordens undergång klädd i regn visar det sig
tänk att ni pratar om jul äter djur konsumerar vidare flyger igen och igen
jag valde inte att skriva skrivandet valde mig
däremot valde du att inte ge ut mig
tänk om någon sa jag ser dig
jag tror på dig
inte bara som självförsvar
var aldrig vacker men jag hade något
av mänsklig intelligens
outlevda känslor dör aldrig
jag är alltid bara en käftsmäll bort
tror inte man kan få allt man vill så jag väljer skivandet
det mesta du sett av mig
såg du aldrig
det kommer aldrig åter
ser en bild från året jag hade sex 2021 gult hår nydumpad
sen gick verkligen allt utför
fördelen med att vara apatisk är att även besvikelsen uteblir
grät i handfatet men det var åt mitt ansikte
jag tror inte jag vill något mer nu
inget kan befria mig från vad livet och stunden kunde gett
åldrandets frihet är en bekväm lögn
som om förlusten av attraktionskraft innebär frihet
för mig är det alltigenom en förlust
jag kommer bli utgiven när skrivandet förlorat sin mening förmodligen
som knullandet
olika undanflykter
jag är pank thats it
fyller ännu en Sellphy påse det är som om jag lagt hela mitt värde i om du vill ha mig eller inte
natt post fullmånen så händer det som inte hänt på år
my lord
det jag ger är allt jag inte fått som jag tror jag får om jag ger mer
ber
min kropp öppnade sig som ett svullet djur
vet inte vad som förändrats förmodligen att jag åldrats men stjärnögonen du brukade fästa i mig
har slocknat och jag har förlorat en del av mig jag aldrig får tillbaks
anna räddar mig igen
andas ut som en skeppsbruten når land
gråter en liter
ni ligger kvar i sängen som om ni har all tid i världen vilket jag inte har
vilket ingen har men ni är kvar i era relationer på slentrian
öm i själen håll mig som om jag var ett spädbarn
och förlåt månen för att jag skyllde på dig det var min far som vred nacken ur led
post du dvs allt vad ska jag fylla mitt sk liv med
hela mitt liv sen jag rymde hemifrån har varit frihetsåldern utan barn parrelation fast jobb hus bil monogami jag har aldrig haft ett enda vuxenhinder
men det går inte en dag utan att jag blir övergiven återigen
minns: jag finns här varje gång ingen annan gör det
vaknar 03:15 av att fullmånen gett mig nackspärr
presenten jag inte önskade mig
livet fuckar en vidare
du spelar spel där du räddar världen för att slippa rädda dig själv
när är det rätt dag att gå på
inget kvar att vinna eller förlora
snälla ge den som lever uppmärksamheten
en eld som måste tas emot där den får brinna
det som återstår : förbli fri sann och närvarande
Reimersholmeshotell och Emilia som extra hud
2 glas vatten och att sluta älska dig är som att glömma hur man cyklar ju
innerligt väntandes ständigt beredd att ta risken i en konstant frigjord verklighet
jag fick faktiskt respit i var spegel igår
så länge jag håller mig i mörkret åldras jag inte
i slutet av dagen handlar det bara om vad jag är villig att tro på
hur långt jag är beredd att gå till vilket pris som helst
knulla tex
du går mot mig på alla gator nu ledddjuret
fullmånen drar i bäckenet
i hela mitt vuxna liv har jag varit för gammal för dig
men jag går för långt in i varje dröm så
kan du borsta mitt hår
det finns bara en väg ut och det är gud
mental boner polkagrisdadlar
buktalar med min död
så länge jag sluter ögonen är du med mig
som våta tulpanhalsar i början av mars
ung könet glänser som organen på ett öppet rådjur
jag är så mycket värdigare om vintern
den helige andes nåd
att suga på din tunga som andra språk
du är min hjärna nu säger jag till snobben
tårar från en sista förälskelse
tryck mig mot madrassen nu innan jag kräks av skam för att jag försöker så mycket
mitt liv fram tills nu har varit en villfarelse
soon to be dead poet society
en blick och jag glömmer aldrig hur du känns att titta in i
aldrig sett så stora ögon vitor oceaner runt stål pupiller
förmodligen hade du en fanbase långt före du starta band
det är något med hur du byter färg beroende på ljus
natten har tjocknat nu ligger vaken när vi byter månad
kryper ihop
tänk att luta sig mot någons rygg med pannan från pakethållaren 95
du hade bergis bockstyre och acqualimone tröja
en våldsam lidelse slår ut i blom
när jag tänker på alla år jag missat vara kär i dig
kära December förvåna mig snälla
du bär the color of money blå på bild och
först tänkte jag köpa en ny dator på klarna sen kom jag på att jag är suicid så
nightliner genom sommaren vi som inte tillhör familjer hoppar av vid Slussentorget
Hornsgatan hem köper bröd och smör jag föddes för att hålla hemligheter det var månader sen jag hade råd med ost
Anna sa det finns ingen människa som lever på så lite pengar som du
du har mig skärmdumpad i din hjärna
gör diagonaler med mig
ge mig ditt blod som dropp
estetiskporn och lightfallsmanuset
raggsockar och jultrosor
aldrig varit så nära läsglasögon som idag men kön var så lång att jag kom undan även denna gång
det finns inget hopp och det är trösten
passera fullmånen som fulländar triologin
är en sucker för nummerologin
håller mig i bubblan
mår inte piss så länge jag vill ha dig
och erkänner det
intravenös tröst
ge mig törsten tillbaks
whitesage och blackfriday city är ett zoo
ringer till Prinsen och frågar om jag kan få en vegansk sallad rent hypotetiskt
vi är inte där än svarar hovmästaren nog är det mörkt den här fredagen 2025
Lena skickar en video från min första läsning på dramalabbet 2011
blir ledsen eftersom ingenting hänt
blir glad för mina lår är mindre nu
gode gud låt det lätta nu
nästa kapitel måste handla om mig
skulle vilja ha några dagar i SJP s liv och se hur det är att vara respekterad
betald och dyrkad
jontes tour är över och jag hoppas vi ses på cafe i morgon
försöker föreställa mig ett före det blev så här illa
men det känns som om det varat i en evighet
skulle verkligen vilja dö i morgon
skriver jag i min dagbok men jag måste lämna in tentan ju
Il cafe Hornstull och jag kan bara skrika ditt namn
det skriker för evigt
om en katt har 9 liv har jag tyvärr 90
varje gång jag återföds är jag 14 igen
kom till mig i kväll om det finns en chans
och det finns alltid EN chans
jag är alldeles för öppen
har jag kvar något mer än misslyckade ambitioner
kära gud skicka en enda person som make sense
(amen)
min enda glädje i livet är också min smärta
du har sett mig lida i 3år nu på parkett
mitt mod hänga knäveck den käraste du sett
sucidal ppl wanna live the most läser jag
det är sant det finns bara inga sätt kvar
vad gör mig oälskbar
herregud vad jag inte brytt mig om jag varit 38
hade allt kvar
om jag inte visste allt i förväg
om hur ditt hjärta är så mycket mjukare än du visar din själ är djupare än du tror bror
en dag kommer du fatta det jag redan sett
då är jag död
thats a wrap
du måste hata mig 50 steg från min port skriver jag i affekt
nej jag är inte så viktig i ditt liv
gogglar skillnaden mellan botox och fillers hur fan ska jag ha råd att åldras
alla celler flimrar det känns som om jag håller på att bli blind
får inget fäste i sömnen
fick lust att slåss när jag såg din story
kritar mat tog bort allt jag skrev
jag är en total banalitet och i morgon är en helt ny dag att förnedras på
du måste förstå att du är det sista som håller mig kvar på jorden
jag älskar dig som ni älskar era barn villkorslöst
förlamningen som följer
sen illamåendet
det kunde varit min shot för ett extra liv
nu blev det meningen med döden i guess
outro: ekot av en våldsam illusion
svaret finns i magen när den vrider sig
själen rå överexponerad öm
fd stadsministern på Grand vi ser samma film och gråter åt samma katt
han har vakter än jag har heltäckande kläder åter runt
yogar 14 klasser i veckan går 7 miljoner steg 3 styrkepass vegansk gluten fritt
för att gå i oversized och baggy ju större ju tryggare eller tyngre
skorna väger mer än mig du vet de håller mig kvar på jorden jag lyfter så lätt
allt reflekteras i ljus inget släpps igenom
bär min skatt med grace : sanningen
i ett helt liv mellan längtan och (fantom)beröring
jag tänkte mig nog att du var sekunder men du är evighet
en syskonlåt med samma musikaliska dna
ditt språk jag vill förstå varenda stavelse av
tvivlar ibland men landar alltid i samma tanke : jag har sett allt i förväg
vet att jag aldrig kommer att tröttna på att berätta för dig om hur jävla enastående du är
den dagen jag tröttnar är jag död
lägger mig längst ner i Humlan och väntar på att bli kompost
kom förbi och sjung en godnattsaga
våga mig när jag är gone
fuktar orden
mitt bäcken vill öppnas
ord för tsunamis
det är för mycket potential här
nästan helt pank men det betyder inget
jag behöver dina atomer
naturen har sin gång sa någon
det finns ingen gång kvar snälla
ingenting människor gör är naturligt
hanhonandet är kärlek är
prata inte med mig om du inte är telepatisk
hela natten igenom spottade du i min mun på festen och jag svalde och det var det mest erotiska jag varit med om
personen du söker saknar medvetande var god försök igen senare
längtar desperat efter kyrkan
när jag väl är där scrollar jag luren
bröd smör sång jag har sett vad musik kan göra
jakten på den perfekta flanellskjortan
vill bara äta med fingrarna
minusgrader och jag vill bara vara någon
på ett tak med yung lean
en dag kanske jag blir utgiven och kanske läser du
och fattar vad jag försökt förklara så jävla hårt över år
kanske tar du fram pistolen pennan eller gitarren
jag vill dö på hösten och nu är det försent igen
mer vid liv än någonsin ber om ingenting
den naknaste du sett
vågar du så vågar jag
Kungsbron kalibrerar in mig på dig igen
i slutet är det alltid ett annat slut och
varje morgon försöker jag bevisa för världen att det finns en mening med min existens
men du är här
här skulle dikten kunna vara över det finns en enkelhet i det som håller mig vid liv
handskrivna brev dagbok och dålig poesi
jag avskyr att få solljus på mig så det är praktiskt med November
någon frågar om jag vill vara gudmor snälla jag är suicid
sluta prata med mig jag finns inte
låren skakar inte längre inget skummas utsattheten är ursinnig
har mjölktänder kvar
(börjar om)
greppar mina anklar lyfter höften läser två undermåttliga manus
det enda som återstår mig är njutning genom sånt jag stoppar i munnen
om jag är någon är det den jag är nu
hungern ökar för var avvisande
sexbrist gör en mänsklig läser jag
så ni som knullar är omänskliga då jag förstår inte
min personlighet är som en tröja klär mig för dagen
men definierar inte vem jag är det gör avsaknaden
inväntar ett svar som man inväntar en blixt eller jordbävning lika delar panik och spänning
det räcker med 3 månader för att tappa intresset för en kropp läser jag i samma bok så varför har vi fortfarande det trånga parförhållandet som norm
det svåra är inte att födas utan att återfödas
själens konstanta längtan att överskrida begränsningar
flyga högre
something so beautiful och ungt
en elev i foajen sa du är väl max 37 när jag sa att jag kände mig old
och aldrig har jag behövt vara det mer
du är obeskrivlig men jag försökte
ingen skam går säker det är vad döden gör med mig
grät och kastade chokladen i en papperskorg vid Grand hotell vad trodde jag part 3 miljoner?
Skeppsbron och till höger epicentrum för 2002 jag bär dig som ett smycke eller en medalj
en gåva jag aldrig kunnat tro på och på många sätt nej alla
en tid i mitt liv inom parentes
men om det är något livet lärt mig så är det att de mest betydelsefulla stunderna utspelas där
jos jumala on olemassa anna minun
först när avståndet skapats kan man se det som var nära
skriver i min anteckningsbok jag måste flytta eller dö
jag såg att du såg att jag grät
den gula jackan va för liten min ensamhet kommer kosta mig livet
hela dagen längtar jag efter att gå och lägga mig
saknar driften känner mig oerhört övergiven
i övrigt känner jag ingenting som om jag druckit arsenik
ansvaret jag har väger så lite
det är bara jag så lätt att säga farväl
kommer aldrig att nå dig vet min plats
men förlorar mig tills döden skiljer oss åt
ett helt liv av fel tid
varje litet hår vet ditt namn
Pastis det var nog aldrig ens i närheten
bara i min fantasi
slå sönder mig tills jag blir fri
Persbrant har bokat bord till 19 jag kanske borde stanna ändå i väntan på Godot
det är som om jag ber om förnedring
nej jag ber om liv det här är inte ens en berättelse det är överlevnad
på alla fyra i regnet hem svansen mellan benen
fåfängligheterna man hoppas på kjolen kajalen strumpbyxorna
har ändå varit förlamad sen augusti så jag kan inte riktigt förlora
eller är det nu jag ska ta allt jag har
varje gång personalen öppnar dörren blir jag yr har förmodligen slutat andas
du är ensam här du har väntat i över en timme efter utsatt tid gå det är Död mark
du som drogavvänjning jag förväxlar dig så lätt med gud
världen tippar upp och ner närsomhelst och vi kommer kana rakt ner i helvetesgapet
tiden nu är rastlös oförutsägbar och full av mening
finner ingen stolthet i att hålla tillbaka
blottar hela handen
väntar på dig varje dag som den där hunden väntade på Richard Gere
scrollar genom hela liv men undviker möta blickar
konsumtion är en lek ni leker allt fortare
flyger ni till värmen säkrar jordens undergång
repostar något sorgligt för att väga upp
vad är diagnos och vad är förtvivlan över allt som gått förlorat för du safeade
jag ville skriva en dikt med vita vingar
och jag vill ligga med Frankensteins monster
sanningen som fantomsmärta bara de söndriga känner
det finns ingen botten bara ett tätare mörker
hur länge ska jag orka kämpa emot
det man tror är frihet är bara total meningslöshet
var dikt bär sin egen avgrund
min far det är inte minnen det är något värre ändlöst
slutgiltigt sönder
vad ska jag ha på mig
att avstå från allt har aldrig varit svårt för mig
jag är mest intresserad av det som inte syns
våra likheter genom skillnader
Hantverkargatan ner Rosalia i lurarna själen fungerar men vill nå
det finns ingen annan berättelse kvar än den när jag får dig
sneddar över Kungsan i höjd med Cafeopera man är aldrig så ensam som där man en gång hörde hemma
söker till de Dominikanskasystrarnas kloster i skåne jag älskar dig därför måste jag lämna staden
eller livet det är förlamande hur människor hålls gisslan under kärlekens namn du
gud är en rytm
en sallad på Kungsgatan kommer ihåg när Moa såg dig på Elgiganten mittemot och får gråten i halsen
allt jag borde varit som jag svalt allt jag är som jag föraktar
att aldrig vara den som blir tillfrågad det roliga
bara den som ska lyssna laga finnas utan anspråk
allt som inte verkar innebära någon avgörande skillnad i era liv
men som varit allt
men när natten tar slut ska de älska mig
när natten tar slut ska de älska mig
älska mig
jag förstod när jag läste serietidningen att du också praktiserar lucida drömmar
den astrala linjen mellan oss är starkare än blod och navelsträngar
i den värld som inte kan vara samma som den du sett rakt igenom mig
jag blåste inte ut lågorna det var du
så jag ställde mig på bron över till Gondolen och skrek fuck hela världen utom dig
det finns ett ord som avgör oavsett avstånd
jag svalde det
så nu måste du öppna mig för nästa värld
jag var universum
tillfällig i evigheten
leendet når inte mina ögon längre
vaknar och vill dricka chokladsås
gogglar vad har jag brist på?
något att se fram emot jo tack jag har inget datum
sömn -yes insomnia
hormoner- absolut klimakteriet
magnesium- känns omöjligt äter 2 om dagen
så jag köper choklad
efter det bortom den har jag ingenting
jag är ändå glad att du drabbade mig så sent i livet
eftersom allt annat bleknat
det kan verka som en uppslitande dramaturgi
men sanningen är att motsatsen är värre
jag kan inte gå Drottningatan i November utan att tänka på Ethan Hawke
han har varit med sen Hedengrens låg på framsidan winecoolers & bananaskids
före mobilen när vi alltid möttes vid svampen
polkagris & kaffesmak i munnen
så länge jag håller mig i ytterkanten funkar det
älskar dig i ljusets hastighet
få gånger skrattar jag från magen och får andra till det med
som när han komikern tog livet av sig och alla undrade varför
han som var så rolig
jag vägrar tydligen ge mig
Kammakargatan avoidant attachment när man tvingats bli självförsörjande av sin uppväxt
när ingen håller en om ryggen men man lär sig leva med det
jag behöver ingenting
det är inga rader med anhöriga som ska kontaktas
gud det vore fruktansvärt att dö i Juli att någon skulle tvingas tänka på mig då
vi var som hittebarn för varandra
det är något med November som får mig att vilja säga sanningen och inget annat än sanningen
aldrig kämpa emot ett nödvändigt avsked
hur din röst brast och jag kände precis allt i Februari
så jag ska sträcka mig mot dig tills jag fucking når dig
genom universum och vidare in i oändligheten
amen
någon arena och öppet bröst du tycks inte åldras
vaknar av att allt i mig skenar
kan du se månen där du är
tänker du på mig när du
tänker du tänk om hon slutar avguda
tänk om hon tröttnar på att dyrka
det är försent
det är försent att spela svår eller ängel
alla sa att jag var vacker idag att det var något ändrat
det var drömmen tänkte jag allt är intuition och surrender
en connection som är rymden är allt
den förhöjda livsupplevelsen
alla vill bara känna något i slutet av dagen någon har dött på mitt jobb Nääk är blind jag kan inte hålla tillbaka mer ser du månen eller
starkast i gryning
hur du föds och dör föds och dör föds och dör i mig
har du aldrig blivit bränd har du aldrig varit nära nog
varje gata öppnar ett minne
tänder ett nytt liv
20 någonting år sedan varje dag vid cafe opera
ingenting är omöjligt det tar bara olika lång tid
mörkret som rekonstruerad livmoder
om det stör mig att du är gift? stör det dig att du är gift?
sista oktober och jag låter dig flyta omkring fritt inuti
utan vallar eller dammar som ett hårt okontrollerat vattenfall
som forsar framåt bakåt utåt åt sidorna
ler stolt som en förälder husse eller matte
jag är tyst som en mus eller kärnvapen
grandios eller självhat
på liv och död
hittar hålet i vilken konstruktion som helst
hör dig ljuga innan du gör det
jag gör allt anstränger mig på den absoluta toppen av min förmåga
underkastar mig tills det tar stopp lite länge ut än för alla andra
är min gräns en hockeyrink bort men då vill jag aldrig mer se dig
total evakuering drar in landgången
tillbaka på text! i en nästan sakral upplevelse
allt som varit och kunnat bli ligger i dina händer att förvalta nu
som en trigger som en sång
det finns ingen plats kvar i stan på som jag inte varit kär eller olyckligt kär i dig kvar
kärlek har aldrig varit enkelt och kommer aldrig vara det då är det inte kärlek
tredje ögat öppet jag kan se allt
när du står kvar i sanning blir vägen självklar
och valen tar slut efter fullmånen finns ingen väg tillbaka
så byt dina kristaller
byt liv
tiden stannar Skeppsbron en skärm lyser tårar får rinna glömmer köpa citron och går förbi porten där jag bor
drar mig egentligen för att se det kostar så fucking mycket att försätta mig i det tillståndet
det måste bli någon typ av pivot turn nu
du är chock vacker och jag kastar in hela kroppen i kris
jag är kemiskt beroende av det du gör med mig bara genom att finnas
fryser så mycket för min hjärna klarar inte mer meningslöshet
hela jävla världen har en anpassningsstörning
ditt namn inristat i mina tänder
krossar din värld med vad vi kunnat bli
du krossar min genom att ignorera det
utanförskapet den extremt låga entropin
så oändligt trött på att bli ignorerad förminskad bortvald
huvudet lagt på sned åt "det är kul att du håller på fortsätt skriv"
jag är inte här för etikett eller epitet jag är här för uttrycket
men utan röst plattform och spegling faller allt ner i helvetesgapet
så jag vänder blicken mot himlen och
fåglarna kanske orkar jag låtsas en dag till
få det att se ut som om jag närvarar
ännu en basutredning
rundgång i systemet vispgrädde och en lön till
någon sa att jag räddat hennes liv för det fick jag 3% lönehöjning
det är 16 konor mitt inre ljus och mikroplaster ser och hälsar ditt inre ljus och mikroplaster
jag grät när Bruce och Faye
allt som jag dör för i en scen
Sveavägen hem sen tryggheten i mörker och neon
Stockholm är som vackrast i skymning
Slussen och ju fler dagar som går från tour blir det så plågsamt tydligt att
jag bara funkar framför dig
hjärnan är en blackbox
drömmer mardrömmar om min far
all makt åt Tengil
call me by your past
väntar på att livet ska börja
eller ta slut
världen är gammal
men jag är ung igen
bråkar aldrig med någon någonsin
jag har allt jag behöver
dvs inget
det är så sexigt med bibliotek
jag vill lämna internet
ta mig till en plats där jag slutar inbilla mig att jag är något helt unikt
noll tolerans för födelsedagar eller högtider alla helgons afton är den enda uthärdliga eftersom den kan kopplas till total förtvivlan
det högg till i fittan när Fandango kom in i lokalen
jag blev glad för då funkar de nya svindyra hormonerna suger på pennan gör mig till
ögonlås förlåt för jag försöker
det enda jag tror på är besatthet
huden spänns som plastfolie över låren
jag gnyr nu
på riktigt Fernandez
sen kom jag på att jag inte ens har hunnit ta hormonerna än så
jag fryser mamma
jag är en avgrund
inget är egentligen övernaturligt alla är bara undermedvetna
förstår inte hur jag är tänkt att överleva
dricker årets andra enhet jag är en usel alkolist
ser Emilia på duk med Folmer
snart 50 med studentrabatt qute lr kris?
jag är inte beroende av någon
ingen är beroende av mig
det är en stor lättnad
var nacke är en potentiell otrohet
jag hittade hem den dagen när jag rymde hemifrån
älska den du ska älska du
låt mig vara ett stopp mot 50 en inre anekdot
törstar ihjäl efter hur din blick fastnar
börjar om
runt 2000 när allt tog sig in som en första gång
var blick som ett skenande tåg
det inre våldet nu förfallet och den sinnessjuka arbetsmoralen
ni säger att kärlek som min inte får vara målet
men vad fan annars ska det va att jag precis klarar av hyran? lever som en lågenergilampa äter keso och bönor i två månader för att ha råd att färga håret den tredje
vad tänker du på nu
känner du dig levande
vintertidens nåd
sjöstaden regn och 9 grader
mitt privatspråk till dig
en markerad ryggrad man kan hugga tag i greppa om rycka ur köttet som tarmen på ett kräftdjur
alla tråkar ut mig
en del saker kan jag bara tala med gud om
de slocknande ögonen de obebodda människorna
inte som att jägare och samlare åt antidepp du
hur gick jorden under frågade bill?
klimatförändringar orsakade av människor svarade Bull som ser som en mänsklig rättighet att flyga jorden runt för nöjesskull
jag får vara kvar för jag tar nästan ingenting av jorden
eller det som är kvar av den
det känns som om 2019 var det sista något normala året
sen åkte vi in i någon alternativ verklighet där inget alls make sense
alla går på kanten och knäna och världen som vi en gång kände den finns inte mer
som om varje gång jag vaknar har något nytt försvunnit
ögonen så fucking lonely allt är filmscener
lägenheterna reser sig mot himlen
dagar som vill mig för mycket människor som vill mig för lite
säg att allt inte är förlorat
Erikdalbergsgatan ner i ett annat liv
årsringarna gör att känslor tunnas ut och förstärks på samma gång
tiden kommer hela tiden ikapp mig
därför blir eftertrycket hårdare var gång som en rekyl
eller när man drar bak reglaget till en flipperkula
samtidigt är varandet oändligt lätt i nuet
Stockholm är som vackrast i gryning och skymning
möjligheterna blir färre ingen vill anställa eller knulla mig längre
den konstanta önskan om att bli hänförd
trots allt jag varit med om ser jag ändå helt okej ut
totalt avskild och ingen särskild men ändå en del av allt
det finns inget mysterium
lek medans leken pågår
det enda vi har är dagar
och jag har absolut gått a kursen i dig nu
roterar en höft motsols
klappar en golden
lägger kort och tittar ned tänker att jag älskar mina håliga skor och kvarteret där jag bor
min nya kaffemaskin för 1 person
mina känslor sitter i fingrarna och de vibrerar när jag
så jag skriver om dig hjular står på händer mediterar
tänker ut 303 nya sätt att vara kär i dig på
allt för att inte fucking förgås
varför behöver du någon annan när jag finns
vi två nästan som syskon
söker inga klartecken allt finns här redan
portarna står öppna och slår
att ge upp är inget alternativ
varför är helt meningslöst nu
som ett plågat djur ju
jag skulle aldrig gå på inlärd hjälplöshet
så jag tar en promenad till guldbron luktar överhettad elektronik och dill
chips
tar sjunde steget börjar om som Maggio i filmen
använder mina händer så jag inte textar dig en till grej
hoppades du skulle komma ensam så som jag kom ensam
hade bett till gud att möta dig istället kom Malmöskådisen
gick hem till ännu en imaginär begravning
minns inte att jag bad om att födas
håller hårt i halmstråna det är iallafall inte juli
när det hände som aldrig hände
när du rörde vid mig
kärleken ligger så nära döden
det är utmattande att älska dig älskligaste
midnatt råder tyst det är i huset
alla sover utom jag lyssnar på en intervju från juni
att ha min hjärna är inte ett val idiot
lossa dem som inte försvarar dig när de borde
dem som inte bokar platsen längst ut utan att fråga
de som alltid måste säga högt vad du inte äter eller klarar av
de som säger vill du låna pengar istället för att bara sätta över
det är nu eller aldrig för tiden är inte längre på min sida
och lagom är alltid för lite
låt mig va naiv och tro
allt som händer har en mening
Annas omsorg glömde vilken årstid det var
gick ut i sommaren på Heleneborgsgatan
På Skinnarviksberget sträcker jag händerna mot himlen kittlar stjärnorna
lockar dem till mig
sjunger ofta som svar rakt in i mig
väcker saker till liv
jag är den hona som ser dig
tror på riktigt att jag kommer vara i ditt liv på något sätt hela vägen
livet är en illusion i sig
låt mig va naiv och tro
allt som händer har en mening
överlevandets estetik
betalar gärna för att inte se Gaga
roterar i universalposition och twist
kroppen gör sig av med resterna
precis som allt vackert behöver hävda sig
önskar du sa säg vad du begär
inget men önskar allt
vi pratar genom drömmar
kroppen vet allt före hjärnan
i signalen finns sanningen
talar med pulsen jag gör slut med dig på ett klipp
så kan man inte säga de flesta vill till varje pris hålla människor vid liv
infantilt
det är inte mer än att någon går ut genom en dörr när den dör
samlar inte på mig någon sorg eller pengar
allt är energi som bör hållas i omloppsbana
på St:eriksbron finns 3 val vatten järnvägsspår motorväg
känner dig under huden
lidandets natur
växer under svält
kan inte dö innan vi andats i takt
keso och bönor jag gick igenom på Bellmansgatan jag ska bara skriva till dig där
om det finns ett enda sätt att nå dig kommer jag hitta det
släcker alla rum alla stängda relationer
lika mycket som jag skulle haft dig skulle jag förlorat
det är så underverk funkar
firar tentan med en kanelgiffel
räddningen finns i mörkret och i rörelsen
nu kanske vi aldrig mer ses
avstånd är egentligen bara vibration
blundar på Bellmans och funderar på vilken sorts kvinna du aldrig skulle komma över
låt mig bli hon
låt mig bli hon
låt mig bli hon
låt mig bli hon
låt mig bli hon
får en kaffe har en fruktansvärd fomo för krunegårdspelningen
ingen förstår längre vad jag säger eller skriver
konturen av dig är tydlig än
p piller jag håller ingen vid liv
sanningen är inte ditt brott
om jag kunde skulle jag gå härifrån (allt)
det känns som om det enda som finns kvar är att bli inlagd
läser lapar mjölk kroppen avslutas
somnar marinerad i jonatan unge
och den genomskinliga tomma känslan av en tyst iakttagelse
inte soulmates det är något helt annat
sex har egentligen aldrig varit viktigt eller funnits tillgängligt så som jag önskat det
sprit är helt ointressant som att umgås
jag är rytmen
ur min ryggrad bryter ljuset fram
en ny nivå av apati
livet och döden är ett val mellan mardrömmar
jag kommer le när jag dör
jag har betalt mina vingar
tusenfalt
i journalen står det "hon har inte gett upp helt men håller fast vid fel saker"
jotack
det enda jag vill är att gå i psykoanalys men jag har inte ens råd med en ny disktrasa
tidsmiljonär
som jag är
white sage och det underbara i en närhet som tar slut
skönheten i det
min kärlek till dig gör att jag vill sluta andas
det går i cykler
jag minns när verkligheten böjde sig efter mina tankar
lyckan är alltid ögonblicket före det händer kyssar sex bubblet i messanger innan meddelandet poppar
sömn är en frånvaro
full av en extatisk längtan
en föraning om suicid och en sorg över allt det som aldrig hände
min själ svalnar ikapp med att nätterna blir längre
borta är sommarens begränsning
hunddagarna i juli
livet det som en gång var öppet och hela världen
skriver inte hur det var utan hur jag upplevde det
dikten leder läsaren från mig
att skriva är att utplåna
allt är ditt du kan ta emot det eller låta det vara
i hela mitt liv har jag lämnat min familj och jag har aldrig haft avsikt att bilda en ny
utan ensamhet känns det som om jag konstant håller på att dö
du måste förstå att jag lämnar av samma anledning som du är kvar
jag ger dig total frihet och trygghet på samma gång
verkligheten med mig är en skenande pojkrumsfantasi lite som blomagat och hasselnötsmjölk
krokimodell fast det heter inte det länge sa dem utan konstmodell
alla i åk 3 tittade på mig utan kläder och jag blundade och tänkte på dig när du badar i " "
det bästa med krokin var när jag var på väg dit jag var någon annan någon ny
känslan av att ingen vet vem jag är är befriande
ögonblickens renhet
efter halva dagen grava tics bröstandning
ingenting är någonsin som det verkar det är som det känns
ännu ett jobb där jag har fri tillgång till min hjärna
tänker jag när jag drar ner dina badbyxor och
2 minuter kvar i kontrapose säger fröken
jag skämtar och säger det känns som om jag är med i mästerkocken alla skrattar
jag tar ansvar för stämningen i ett rum även om jag ligger naken på en filt mitt på golvet
överstimulerad öm äter en mc vegan och 4 veganska nuggets innan jag tar mig an samtidsdramatiken
att inte få det du vill ha
att få det
öppet utan löfte
kanske känner du någon slags vag ömhet inför mig men du har aldrig släppt garden
hur gärna jag låter mig förledas men du verkar sakna det draget
äter en vegansk bulle skriver mig igenom dagen
poesin är ett skyddsrum
kroppen blek och följsam
vet inte längre om det hänt eller om det som i en Allen film utspelar sig i en lucka i tiden
du vet inte om att du kanske förlorar mig för alltid i dag
vet inte om det är ett hot eller ett löfte
nu känns det som om någon dragit det ur min navel med virknål
osynlig i historiken
saknad i framtiden
ensam i ett vakuum av nu
gifta som att tugga samma tuggummi smaken är borta
jag har fan gjort jobbet
och det blir tydligare ju äldre man blir vem som inte gått i terapi
lärt sig meditera eller öppnat upp för något större
det är något med skymningarna nu som gör att jag får svårt att skilja på fantasi och verklighet
någon slags upplösning av jaget
att sluta existera som mig själv
morgonens fukt får mig att längta bortom det som presenteras
själva grundförutsättningen för att förverkliga drömmar är att våga möta allt
med ett öppet sinne
behålla var dags rädsla att själen ska slockna och sluta brinna
att aldrig ta något eller någon för given
just när natten lutar sig mot dagen
den undermedvetna vägen rakt in i en annan
ser en film med Fassbinder när han är sexmissbrukare och blir ledsen när jag tänker att till och med det är försent
jag var så bra på mitt jobb idag ändå kom huggen skämten på min bekostnad
himlandet med ögonen ni tror att jag inte ser
hör en låt med Kasino och undrar det samma : skulle du ens märka om jag släppte taget nu för alltid?
förmodligen inte
stjärnorna stod rätt fast på fel sätt när jag först såg dig
som en skänk från ovan och total katastrof
ser du mig nu?
ännu fler högskolepoäng
ingen längtar som lyder
sista september och jag är inte säker på något förutom min sorg
har aldrig känt en liknande melankoli
min kroniska naivitet och skräck för alla slags män
jag är ett barn i en vuxen ålder
ett chambre separee för dig i mig du är väl van
när ska jag förstå att nästan allt är omöjligt
att ett nej är ett nej och nästan aldrig ett kanske
att förändring vid 48 alltjämt är en hägring
att kärlek som ni utövar den är en kompromiss
att mitt sätt att älska aldrig räcker
vadsomhelst för att få vara tillbaka framför känna att jag är den enda i hela världen som existerar
vill ingenstans men absolut härifrån
kronisk skräck över ägandeskap
hur folk i min närhet flyger som de borstar tänderna
helt utan eftertanke
det är så mycket jag vet om dig som du inte vet att jag vet
saker jag förnimmer nästan alla dina tvära rörelser
när du vaknar eller lämnar landet
känner direkt när jag kommer ut om du är kvar i stan
det är väl instinkt antar jag
kärlek är ett djur
som ska dö
betalning sker alltid i dagsljus
draget i ljumskarna
månen tjuter
mina ögon sliter sig när jag ser
mina receptorer skriker rakt ut som vildvittror
honom ska vi dö för
inget skrik når dig där du är
vissa människor lyckas inte lämna avtryck och jag är en av dem
minns inte längre när jag va över
plötsligt står man inte på listan längre ser inte spelningar från scenen ingen svarar på mess
det enda jag kan tänka på nu är att jag borde sett dig ännu mer innan allt va för sent
minns allt jag sett dig göra som mina minnen
som om jag är du nu
inte bara fantasin
utan hopp mod min absolut sista ungdom och mig själv
om en stannar tar allt slut
miraklet är inte tiden som går
utan att du va där just när den hände
blinkade och slog som kyrkklockor
och jag vet att du visste
allt var en bekräftelse på att du fanns
scener ur någon annans liv
tusen falska starter i slut
alla behöver något att jaga
någon att ångra
har aldrig haft en kärleksrelation är bara kapabel att dyrka
kärlek är att stå kvar läser jag
Anna står kvar
plockar ur allt som skramlar fyller hålen med bomull
luften är så sjukt laddad i september som om den vill påminna mig om att jag finns
kanske var vi aldrig meningen
det är i alla fall så man säger när vägar tar slut
vill du prova livet med draghund
hon dog 2 år yngre än mig idag
det kunde varit jag
önsketänkande
lyfter upp det omedvetna till det medvetna planet
skriver respons tills jag får kramp
konstant kroppsligt lurad av mig själv
möter dracula på voi som nu spelar hamlet
slutsåld nu är du allas
det är alltid en downer
i lost my boner
jag har lovat mig själv att aldrig be igen
mellan raderna en jordbävning
har kvar det svarta lakanet för fönstret
natten som ständig möjlighet i denna "våning" lol
drömtyder :borsta mitt hår som en skötare
=saknad omsorg
jag måste byta ut mina sneakers nu
har man mer än ett par skor så har man tagit ett par från en fattigare
gör mig yngre
intressant förbättra min karaktär
gör så att någon kan älska mig
lär mig vad jag egentligen längtar efter när jag längtar
min konstanta brist
varför min pannlob blir ledsen så fort jag inte är uppkopplad på dig
berätta för mig varför min barndomsvän dog igår och jag är kvar
det som är jag tas ifrån mig dag för dag
snälla töm mig på svar
solen står lägre vi är nere på 12 grader jag fungerar fysiskt
men jag är inte här
och det smärtar mer
så nu är det bara resten av mitt liv kvar
Jonte sjunger: i need sex and bikini tan line legs
i need raised dickveins not less
ingen vet egentligen vem som förstör för vem
sommaren är äntligen över
jag begravde dig
går på ännu en väns bokrelease det är alltid tid för någon annan än mig
och jag är alltid bättre
rattail höst hur jag klarar mig har jag ingen aning om
oknullade flickor i klimakteriet borde inte få finnas
jag skulle skiljts ut redan vid födseln
är jag ens en människa för dig
människa eller my little pony
royal gala mogon
camel light at night
att gråta varje dag på bild i ett år som performance
polis ambulans brandkår inlåst på mallan sen
falafel och fries
du vet precis som jag men duckar
vänder mig till gudar
jag är ett hot och en en nära livet upplevelse
var morgons pånyttfödelse
jag som en avfyrningsramp
köper veckodagstrosor sitter på balkong
följer ditt blod från näsan till oslo
vet allt om motståndets vinst och pris
nästan inget chockar mig längre Jude Laws hårfäste var gång though
känner mitt hår mot halsen och axlarna
även under panikattacken
det är aldrig något barn som kommer följa med sin mamma till jobbet i mig
nymånen jag är sargad efter sommaren thats no lie
kan vi ses i döden?
:drunkna
vingar som öppnas för att möta himlen
din rösts förlängda fingrar
mina fickor är alltid fulla av sten
saliven som aldrig använts till dig
ser allt med mitt mörkerseende
känner allt med min överrörlighet
Brännkyrka ner och plötsligt kommer du gåendes mot mig som en drake
kanske var det jag i framtiden
kanske var det jag för hundra år sen
för du log och tog mig under armen så där som Micke gjorde innan han dog
i himlen är inga vägar stängda
en hand mot en knäskål
om man är en särskild vågar man kanske aldrig fråga
där orden tar slut men bilden bara blir tydligare
om jag kisar flickbenen
om jag kniper flickfittan
just nu vill jag aldrig mer säga ditt namn
det tar all min ansträngning
jag agerar på det som inte går att förklara
intuition eller uppdrag precis som james bond
jag vet instinktivt att ingen fått dig att känna som jag
men vad tjänar det till idag
vem som tillfredsställer mig
det har alltid varit det sista rummet jag går in i
själv
Matt Dillon repostar mig och jag får hundratals nya vänner i luren
kan inte ens läsa om sex längre eftersom jag aldrig mer kommer ha det
fylld av författarsamtalet
det är så sexigt med empati
har tagit mig vatten över huvudet
(igen)
hur känns det att bli bekräftad för den man är
när någon försöker förstå en istället för att försvåra ens existens
ungdomskajal headshots minns inte längre ett liv utan konstant oro
jag längtar bara efter att gå och lägga mig
grannen röker på varje kväll jag förstår
kände fysiskt hur själen sväljde
mörkret och kylan hjälper
i dag ska jag lyssna på din far på bibblan
just nu kan jag bara berätta för dem som får betalt för att lyssna på mig
när jag säger att jag inte orkar mer är jag bara rädd för att ni ska säga emot mig
det är ingen debatt det är mitt liv
verkligheten är inte längre i framtiden
jag är din ofrånkomligen
hon frågar varför jag gråter och jag svarar att jag skulle tagit livet av mig i fredags så jag är lite blödig
någon skriver att en författares hem måste vara den mor hon aldrig haft
jag fattar vad hon menar
tomheten i bröstet får mig att fatta att du finns
hösten under hökens alla vingar kom älskligaste
om natten växer drömmarna upp mot taket som mammas ungspannkaka på 80-talet
äter paj på Bellmans som tröst skriver om slutet en hel helg
jag har aldrig haft semester så 5 år vore nog nog
vill absolut inte spridas i minneslunden
vill inte vidare vill stanna nära dig
så ge mig en liten sten gå förbi ibland och sjung för mig
ser dig på skärmen herregud jag hade gjort vadsomhelst för att vara framför igen
min ritade karta från Vasaplatsen till västra hamngatan ligger oanvänd i ryggan
matsäcken till tåget på diskbänken mitt nyfärgade hår hånler i spegeln
vaknar i fel stad i fel liv i fel dramaturgi
allt är över
vad
allt
det finns ingen försoning i det
tomma händer ett avbokat hotell hjärtat fyllt av allt som aldrig blev
när livet efterspelas hoppas jag att allt jag han ge väger tyngre än allt jag förlorat
vad
allt
blundar och lossas
låtsas som sommarrosorna
att det finns tid kvar
snaran runt halsen
jag har ändå funnits för länge
baby jag ville ju bara spegla mig till döds en sista gång
regnet knackar sitt hemliga språk mot rutan
far väl och lär dig något om du måste
känner allt min kropps insida och utsida
närakuten någon piper i mitt vänstra öra
men tydligen måste jag ha tappat örat typ för att få hjälp
och still 4 timmars väntan
Sverige mår verkligen inte bra
sista biten i ett tusenbitars helgen jag får inte snubbla nu
astral förening
när drömmarna drömmer oss samtidigt
pulsen i en handled berättar exakt vad en natt tillåter
var andetag är en öppen dörr
när frekvensen går upp svarar allt i speglingen
främlingar ler och nickar
hundar går rakt mot dig
barnen ser djupt och direkt in
när universum visar det som alltid funnits där
och precis när jag ska glömma dig älskar jag dig mer än någonsin på instinkt
nu är det din tur
du har ingen aning om hur det känns när ingen ser hur man kämpar
vad det kostar att vara jag en helt vanlig dag
somnar med en rosenkvarts i handen och tankar på min collie som jag hade på 90-talet Berry
det är något sexigt med att svälta sig ändå
avstå
i flera år har jag ägnat hundratals timmar på att fantisera om
hur du ska kännas
hur du skulle prata med mig
på vilket sätt vi skulle klä av varandra
allt det här som pågår påminner mig om att jag finns
osynlig för de flesta
tydlig för få
år av återhållen förälskelse
blodmånen passerar
kan du känna mig
i drömmen nosar vi på varandra som hundar
jag sa : om det här är vår enda natt ihop sakta ner
du sa: det här är allt för mig att vara i dig
blå aventurin renar halschakrat
kan du höra mig
rampljuset på djuret
kan du se mig
för om jag stannar nu tar allt slut
en meet qute i orten
livet när man överlåter det till stjärnorna
3 oskulder på raken : Jelly Ramen Labyrint
publikhavets pulserande smärtkropp och allt jag kunde varit
för mig för dig för alla
Fållan och framtiden kemiskt strålande
känner starkare samhörighet med universum än samtiden
kanske är det oändligheten som tröttar ut mig mest
någon frågar vad fan är problemet?
allt varmt blir kallt
allt kallt blir varmt
och sen det att du inte älskar mig tillbaka
berätta sagan om ingen igen
det basala fungerar i ytterkanterna
finns i din värld men tiden har gått ut
ingenting gick
universum och jag förstod allt
ömhet vad är det ens
omsorg?
mitt hjärta slår på de mest oväntade ställen i kroppen
allt är mig överväldigande
nervsystemet överlastat hjärnan poppar popcorn
jag har konstant 10 poddar på samtidigt
min ofrivilliga karantän för närhet som aldrig tycks va över
tillbaka i salong som varm jos
den härliga ovissheten i det nyskrivna
låt mig få förbli oavslutad
fullmånen hänger tjock över Skeppsbron hem en jättepannkaka
jag får vara som jag blev precis som universum oändlig
allt jag förlorat genom att vara autentisk va fake
det går inte att fakea frekvens universum svarar den du är och inte den du låtsas va
slutet om början aldrig va menat
sanning som kink
22 grader bananbröd studentrabatt
fyller slukhålet med en högre makt
sover än med öppet fönster jag undrar
hur lång tid det tar innan en stjärna dör
och en ny föds
jag är en kulturkanon har sprutat ur mig poesi var morgon sedan 2007
undrar vem jag varit om någon brytt sig
sett mig
förvaltat något
det får vi aldrig veta
men om jag är borta i morgon minns mig som jag var 2002
innan mina ögon blev som tomma övergivna hus
lägg inga blommor på min grav
gå på en spelning istället och spegla er i någon jag speglat mig i och le
under täcket tilltalar jag dig inifrån
när skymningen faller i en stad som tycks svälja allt
det känns som om jag aldrig funnits
hesa fredrik ännu en förnedrande termin
sitter på samma cafe som i April och väntar på jonte
eftersom ingen återkopplar eller lyssnar behöver jag en ny psykolog
kroppen är inget slutet system jag läcker och tar in
en elev grät så hon frustade över min axel
håller du på att skiljas?
såg din pappa svänga ut från tavastgatan
har inte betalt hyran
vad är en kropp som har ihjäl sig själv?
en tystnad som ett tomt parkeringshus
det måste vara nog nu huvudpersonen
byter av mig själv
blivit stående här 3 år i väntan på en order
få är lika inställda på att behaga i vår ålder
en sällan skådad överdriven iver
jag blir en Golden retriver
varje dag den sista varje dikt det är så mitt liv blivit
min existens löses upp
ljuset mattas
mörkrets återkomst och nåd
dricker två koppar kaffe och tänker : det var det
det som saknas i honom och dem flesta är handling
att bara göra något
ett blommande blåmärke
älvhåret som bara vill bli borstat
läsa högt för varandra otrohet behöver inte vara så dramatiskt
bara förtrolla och förtrollas och inte ses i morgon
det finns kärnfriska öppna relationer
och osunda stängda
avståndet ligger i dig och väntar
att förlösas i en flickkropp
hela scenen slutet sväller i mig
på impuls vill jag gå ner på knä så fort jag ser dig
cafe plattan ibland blir jag överväldigad över hur långt bort från verkligheten jag är
stolt rentav det klär mig att röka jag vet det
att inte borsta håret alltid va pank
skriva stenhårt på projekt som aldrig ges ut
jag är 100% i linje med mitt livs antikarriär
så fri en människa kan bli 2025
det är en del av magin hur oskyldigt det är
köper mjölkchoklad och handklovar i gåbortpresent så får du själv välja vilket mode du är på
det finns ingen annan
kanske var det inte meningen
eller så va det så här det blev
när allt annat saknar betydelse
säg mig vad gör man med det som betyder
som man försöker lämna kasta långt bort men som likt en boomerang hela tiden kommer tillbaka
du lägger ditt nät i mig på nytt varje natt
att minutiöst ta hand om sin sårbarhet
jag har ägnat mitt liv åt att skydda mig själv eftersom ingen annan gjorde det
pytteliten när du inte öppnar får plats i en tändsticksask
rättar till alla höfter i ledet
planterar fötterna
svansen inunder
ögonen låsta inåt
den visuella tiden upphör
allt dras mot kroppens mitt
enhetligt med alltet
bilderna rullar mjukt citrinljus blanka kön kyrkokroppar
långa sträckta senor
minns att jag sett en film där du bär trenchcoat
munnen fylls av smaken av cigaretter och halstabletter
kroppen dras nu i bägge riktningar
öppnar ögonen
kan du snälla öppna mitt meddelande
svenskblond inunder
lånar toaletten på NK och fantiserar så hårt att du kommer bakom mig att det vibrerar i kaklet
tar en bild
har ändå en bra hårdag
hittar en orangeröd stickad tröja på herravdelningen för 8000
rika människor är dumma i huvudet
köper en mc vegan den har höjts med 2 kronor till 32
det kanske var min gräns
man förstår inte pengar genom att ha dem
de flyger genom internet runt i trapporna på NK genom våra kroppar ut i korten
jag mår så dåligt när jag tänker på att vi tror på pengar
och att bara du kan hjälpa mig att stanna kvar på jorden
men tiden är knapp nu
men hur
träffar trollkarlen på ica aptiten han är hemma 8 timmar innan vidare till burning man
ska göra glass med vaniljsmak är precis i början på en relation
jag kände mig som 80 år i jämförelse men det visade sig att vi är ungefär lika gamla
så varför känner jag mig död
mitt ansikte är redan på väg
det är ingen slump att de gör millenium nu det blev aldrig bättre än 2002
där är min cirkelslutning
dö larger than life
när jag insåg det blev jag helt lugn
slappna av nu kära du
potatis och smör
mun som öppna rosor
min verkliga hunger har just börjat
hanterar väldigt dåligt att det är över
bokar ännu ett hotell
ser dig på bild du ser frisk och privilegierad ut
jag vill skada dig
det kommer aldrig bli så enkelt igen som när jag inte fattade hur enkelt allt va
när du spottar på scen är min fav asmr
Amanda var ett år yngre än mig när hon och Thåström blev i hop igen
försöker förgäves krama något ur den informationen
läser dikt i story som att klä av sig för främlingar
gröna ljusets portal in
förr eller senare slutar alla ligga med varandra
allt i min lägenhet har ägts av någon annan först
varm choklad som tröst
det finns inga gränser i mig men inte heller någon väg tillbaka
Stenström på Zinken det känns som om han sjunger på min madrass
man ska vara extremt tydlig med intentionerna under den här nymånen
jag önskar inget annat än att ligga med dig och skriva
drömde att vi delade Globen
halva var Krunegård och jag
tu es mi media naranja
det blir bra nu är det du och jag
började dikten och jag fungerade
som fan ingen panikångest ptsd klimakteriet och skit
allt va bara sweet
tror att ganska många ville ligga med mig fast de va där för dig
du sa något om att det inte fanns nå gage och så
kan betala dig jag har inte stått på den scenen sen jag dansade med Ricky Martin 2002
bra på dikt dålig på liv är min giv
det jag väntar på händer aldrig
halva livet över halvt blind har inget val men har jag tro
har jag halva globen halva livet halva apelsinen
tu es mi media naranja
det blir bra nu är det du och jag
det är upp till var och en att göra skillnad finna värdet i var dag
vardag eller äventyr
minns du hur vi åt med en hand eftersom vi höll varandras kroppsdelar med den andra handen
han som grät när han kom varje gång det gör intryck på vem som helst
jag måste se dig för att leva vidare
inget gör mig vackrare än förväntan
jag älskar dig för att jag måste det för överlevnad som besvärjelse som bön
som på liv och död
man vet det är för mycket när folk slutar fråga hur man mår
det är som det är
när man är 48 stängs dörr efter dörr
allt torkar ut man vaknar aldrig längre av att man kommer
eller sanningen är att man slutar sova nästan helt
det är som det är
jag har skapat min egen värld
men saknar när någon ville åt mig
vaken ? 03:30
kroppen tung av besvikelse och skam
en helt obekräftad sommar
ett helt obekräftat liv
en längtan efter att bli återupplivad
min kropp är ingen att tillfredsställa den är ett jobb
upprepar " det kan inte skada dig som det gjorde när det hände"
önskar du grät över hur lite du kan hjälpa mig
öppnar ögonen vi blundar på PTSD mottagningen för att lära kroppen att det är i vårt förflutna
byter till duntäcket
skickar in ännu ett manus till förlag jag är så jävla svag
avundsjukan i halsen poeten som förband
gråter i latten äter chiliolja för att lossa avundsjukan men den har slagit ut
som om jag fått stryk
Gbg har ni ett rum utan låsta fönster
kanske måste inte livet levas klart
slut efter att ha gjort mig tillgänglig sedan 1976
förr : skrev jag dikter om obesvarad kärlek
nu: finns det ens några andra slags dikter
utan skönhet kan ingen rädsla finnas
J-lo peakar liksom nu 56 barre goals jag undrar om hon är våt
Augusti bugar in September
livrädd inte för att falla men för att suddas ut
det var så länge sedan jag vaknade upp på brits med spännremmar
allt har redan blommat nu
lyssnar på sommarprat som löst vispad grädde på mina sprakande nervtrådar
du kan inte glömma trauma det är inget minne
min kärna är intakt det lilla barnet inlåst i ett alldeles för litet utrymme
min pappas ansikte som skärsår i kärnan som går att läka om man omger sig med trygga människor
jag omger mig inte med någon
tror du gillar mig med på något vis
du är bara inte lika redo att riskera ditt liv
den som inte har något kvar att förlora är alltid den farligaste i rummet
svaret höll mig lugn 24 timmar sen det välbekanta suget i magen fittbruset de låsta käkarna
tänk att jag förväntas fungera så länge du existerar
så här : jag behöver ingen annan njutning än din
i alla mina lekar är du första pris
om jag lyckas kan jag dö femstjärnigt
celibat som kink
ännu en helt meningslös sommar
men alla behöver en poet för att känna sig som något/någon
jag är här för att föreviga dig
såg din fru på Grevture hon klär sig som Jackie Kennedy
det är så opoetiskt att vara gift
än är jag mjölkvit solbränna är så vulgärt bröstvårtornas färg som toppen på gullvivan
blyg som kink
du hade chansen att uppleva något äkta
sanning som kink
fiskbensfläta och pommes
gud! jag tog din plats och skapade en fictionvärld och blev kvar där
fiktion som kink
ett liv i bakåtböjning
alla vi som känner känner mer
Robert sjunger att stjärnorna är på marken och jag förstår nu vad han menar
att skriva är att våga att våga är att skriva
utgivning eller suicidera
obehaget när grannen under har sex och kroppen förgäves försöker synkronisera
och om du spenderar tillräckligt mycket tid med mig kommer ingenting förvåna dig
allt trängs i mig
jag förstår att det jag inte förstår har lett mig hit
sommaren är mjuk nu och jag är i den utan fight or flight respons
lever som en tonåring 13 dagar till lön och Loney dear på Hinge igen
cafe är äntligen öppet och vi sitter fint med våra skrivböcker i knät
att läsa i någons texter är som att öppna dens underklädeslåda utan lov
att vilja men inte våga har jag nästan aldrig upplevt
så fläta mitt hår utan rädsla vad är du annars här för
något värre
allt har påbörjats och lämnats oavslutat i samma utsträckning
det fanns ett andra medvetande som väntade på dig i mig
men nu får vi aldrig veta vem du kunnat bli
såg på håll hur han rörde henne som om han visiterade henne
jag har haft svårt att göra skillnad mellan sex och att göras illa
sex eller slagsmål
alla heartbreakers sparas i samma burk smälter ihop till en sylt
kan inte skilja er åt när ni dränker mig i retrospekt
ur retrograd
rensar i leden röker cigg Little Jinder gör readings i story
väntar på dig med grön ametist
begår våld på 4 års skapande
förlåt det var inte så här vi skulle sluta
men vem är jag eftersom slumpen inte finns så
man vet aldrig hur något ska ske bara att så
sprättar upp er som jag minns mor rensade sardiner
drar er långsamt från skelettet en efter en
ser halspojken det var så länge sen han känns absolut än
hela sthlm ser jonte och bladee utom jag som inte hade råd så
kisar genom klippen det gör för ont så
hur kan det här vara början på något nytt
cirkelslutning
när fullmånen tar i minns ett vi
den lyser för dem som vågar titta
vara i det som inte kan förklaras
aktivera själsminnet
tvillingsjälar kallas att resa sig ur mod
släpp allt som inte längre är sant
förbered dig på det högre återförenandet
den högsta frekvensen
Malmskillnadsgatan när den blev till en betydelsefull gata
hur förklarar jag att jag inte väljer att det inte är ett beslut
att det är som kroppen
inga fler gåvor åt likgiltiga
ingen har någonsin frågat mig om kostnaden
känslor och sårbarhet är inte valuta för er
ni ser mig som en svaghet någon ni ler åt med huvudet på sned
och kanske är det sant
men det är bara verklig kärlek om man ger sig själv fullt ut
hjärtat huden strupen
stanna uppe i natt
du får göra vad du vill
glöm inte
glöm aldrig
stationshuset Karlstad en macka för typ 200
jag är kär på ett sätt som är användbart
har en stor fet tårta i bröstet med texten "känn allt" i glasyr
varje turnestop är ett ljus som släcks som att se Manhattan dö
kärlek handlar så lite om tid och så mycket om ögonblicket när någon verkligen släpper in dig
att aldrig be om morgondagen var natt kan vara den sista
varje gång man ses är allt nytt lika försiktigt som om det var första gången
lika intensivt som om det var sista gången
det är det enda sättet för mig
håret....ja om jag rör det så går det väl av så
jag är glad att du får göra finare saker än mig
glad att vi existerar i samma tid
och jag är genuint ledsen för allt
jag har oroat mig så länge över att du är min person
den personen som folk som inte fattar något säger att man bara inte mött än
jag vet inte om du tror mig
det känns som om du hatar mig för det att jag vet
och det är lugnt jag hade blivit vansinnig
men .....
sen var jag det .hon.personen.
och du blev arg för helt andra orsaker
vet inte längre om du existerar utanför mig
pannkakor nudes på gymmet guds hus kollekten går till Gaza
ber till orgel att hjälpen ska komma fram
tänder ett ljus innan jag går ut ber ditt namn
får ont i magen och dåligt samvete för att ditt namn önskan kändes mer än Gaza i mig
swishar 222 extra
somnar inte på siestan fast jag dygnat en hel sommar
du vet inte ens att det är första gången jag älskar någon
undervisar medans jag tänker på ditt namn
skriver ditt namn på cafe
allt jag ser allt jag gör allt jag hör till och med Yung lean är ditt namn
det finns ingen annan förlösning förutom ditt namn
hela sommaren alla åren månaderna livet ut
egentligen är allt annat än ditt namn outhärdligt
begäret gör att jag inte äter det luktar hundar stryker sig mot mina lår i djup nåd
frånvaron som månens sug efter vatten
eftersom jag bara kan ligga med dig i tanken sitter jag mest själv
undrar om hon tackar gud varje dag för alla timmar hon är i samma rum som du
om du knullat henne gråtfärdig sen du kom hem
skillnaden mellan henne och mig är att jag inte behöver dig jag begär dig
ditt namn
varje morgon börjar det om
det coolaste lilla Glasgow förlaget började precis följa mig
de skriver att jag har Gagaestetik men har du något på engelska
allt som är utöver dig: .........?
vi är där vi är genom skärmar
universum svarar även på oställda frågor ju
läpparna som redan svullnat av tanken
att existera i frånvaron med öppet bröst och sänkta axlar
få mat som inte finns på menyn som kärleksförklaring
jag kommer viskar jag tyst ut i rummet
köper röda pumps och om man viker 1000 papperstranor får man önska något storslaget
i magen rör sig djuret
hon som höll andan i 48 år utan att någon sa " jag ser dig"
älskar dig på alla sätt det går : förgäves ärligt intensivt noggrant
hundar känner av kärleken de kommer fram stryker sig mot mig
man ger vad man har
( detta va det jag hade)
isnt that ironic dont you think
a suicide afraid to die
free palestine but first oasis reunion
vi kan inte rädda världen rädda
vi måste ha hopp mitt jobb här är att lugna den kollektiva smärtkroppen
ber om fred och frihet varje klass djupandas
när du drar ner gylfen tar fram kniven
finns något sjukare än husdjur
liv som tar liv
föda ett barn 2025
flyga till samma sol
en mor som säger till sitt barn att glömma trauma
det är världen nu
gör dig i intervall
obehärskat ser jag åt det jag älskar (oavsett)
jag känner det du ser det
magnetiserat tänkande om när vi tillslut ligger med varandra utan idiotiska planer om framtid
utan att förvänta oss något av varandra
att bara vara människa mot människa
inte ens försöka paxa eller förklara att vi existerar i en egen rymd som finns inuti varandra
som inte är rummet för två fängelsecellen äktenskapet utan en öppen planlösning
en omloppsbana
mycket snart kommer bara den dokumenterade historien att finnas
det värsta är inte att säga hej då utan att en dag kommer allt kännas som vanligt utan att jag tänker på dig 24/7
det hade kunnat vara vi mot världen äsch tänker inte på dig så ofta
ibland
alltid
du är som du är som stjärnorna vi speglar varandra och försvinner
juli du var ogenomförbar
augusti ge mig ett ja som ändrar allt
man måste kasta loss allt i sig själv för att stå ut med en kärlek som min
önskar att alla jag mötte va du att jag fick tillräckligt av dig
mitt slukhål och tomrum för livet
växer ändå alltid ifrån mig
utseendet när det ljusnar man älskar eller älskar inte då
för att jag älskar dig är jag den jag är
hon på teatern frågar -var ser du dig om 5 år?
begraven mumlar jag sen i kassan på teatern
framtiden finns i musklerna i lederna och ligamenten
om jag slutar med allt i tid
att skriva är som att andas i en plastpåse
när man ensam tagit på sig ansvaret för jordens undergång sen midsommar
haft alla djur på besök i bröstkorgen
psykakuten ångestmottagningen psykosenheten
suicidmingel
platsen som inte får finnas finns inuti mig
livet som luftdrag mina knän hennes knän tjuter
ett skov ord vadsomhelst som berör verkligheten som den faktiskt är
vill bryta ner dig och få dig att inse att du bara är ett djur
att bli hon / hans hona
sitter vid fontänen 2 block bort
platsen mellan frånvaron av allt och uttrycket
ett rum som ställs iordning för ett speciellt kön
altaret mitt sacred celibacy
ett heligt celibat över år
kanaliserar brödfödan
man vill äta gå i uppfyllelse
befästa kroppens funktioner
48 år senare inlåst i samma kuvös försöker nå min mamma och livet utanför
min skugga av det som en gång va hybris
hör dig just nu som en stämma från ovan
som om du håller en mässa bara för mig
alla mina 3 grannar kommer hem samtidigt och huskroppen fylls av ljud igen och
värmen får konkurrens om vem som kan hålla mig vaken längst
reser broar till murar en efter en
universe vet att jag försökte allt
öppna landskap är något jag alltid flyr
ingenstans är jag så otrygg som i naturen
behöver den introverta atmosfären i en större stad
sista veckan i juli och alla relationer börjar gå på knäna
varför har ni semester med varandra och inte från varandra
livet går ju ut på att längta
ensam igen i salongen bränner sig den meningen fast
St :erikskrysset trafikljusen blinkar med löften jag aldrig bett om
hur lätt det skulle vara att aldrig komma tillbaka
som om värmen från en annan kropp skulle hålla dig kvar i ett liv du redan är på väg ut ur
regnet mot huden på taket som julis absoluta befrielse
hon sa att jag låter som en 20 åring och kanske är det sant
det var sist jag kände något som liknade liv
köper en läsk och får smala aspartamögon
min förmåga att älska är på väg att gå förlorad känner det i underhuden
noll trix kvar inga ess inga dikter ingen ny hårfärg eller stad inga lockrop funkar på ditt namn
inget hos mig räknas hos dig
hittade inte dörren till din andra värld
kärlek är ohejdbar så det här var väl något annat
besatthet
jag har aldrig känt skillnad
så so long min älskligaste
aldrig någonsin har jag gjort allt jag kunnat med sån iver över år
aldrig någonsin har jag förlorat i den här grenen
föddes för att dyrka jag antar min förmåga är över
The end Game over
ps i nästa liv är du min ds
Inlägg
Alla kommentarer
