gula string den blomstertid nu kommer

 kretsloppet mitt egna yoga in i döden 

handflatorna mot varandra tummarna vända

 in mot bröstbenet 

böner större än himlavalvet 

har inte gråtit sen oslo

för äkta känner äkta och jag känner ingenting när jag ser er 

att delta i samtiden förgör det genuinaste i mig 

jag är förändringen det är därför ingen pallar 

själen vibrerar av undernäring 

förståelsen för verkligheten bakom verkligheten existerar  inte 

desperationen är alltid närmare än man tror 

sätter mig där jag kan tänka på dig i fred 

skriver tills serotoninet skvalpar  i tinningarna 

gör mänskligheten till mänskligheten

 står med höften lutad mot diskbänken 

äter rester direkt ur kastrullen 

inte som om jag lagade något i går men jag värmde sötpotatisgrytan jag hämtade 

ju mindre jag äter ju tydligare blir jag konturerna blir skarpare 

och det är tillfredställande jag var så bra på mitt jobb i dag jag föddes till det 

sen åt jag en kaka med strössel på läste i en bok att för varje namn jag nämner i en text så stänger jag en dörr 

fuck tänkte jag först men sen kom jag på att alla dörrar är ju stängda för mig hursomhelst 

så Fredrik Wikingsson hjärtade min story jag vill bleka brynen igen 

det skulle aldrig räcka 

det var aldrig avsett att räcka det är ju poängen med kärlek 

bara du inte lämnar mig som Leo di Caprio i inception levande död kvar i vår gemensamma dröm 

så här är det : jag nöjde mig ett helt liv 

sen kom du 

Skeppsbron ner mot kungsan Antiloops in my mind i lurarna och plötsligt är allt 2000 igen och jag har inte ens levt 25%

 vi är inne i April nu och jag har bara druckit två munnar bubbel 

han med Ebbotfrisyren på cafe Moodysoon skriver poesi om Lundberg 

och jag saknar dig med möter en yogaelev från förr som utbrister 

"du åldras ju inte" och det är det vackraste man kan säga till mig 

fakeblod och apelsinjos längtan efter något fucking utomjordiskt 

eller att sova en hel natt röker 01:22 när fullmånen står i full blom 

lägenheten dov av drömmar 

ingen har riktigt sett mig än 

den konstanta önskan att vara någon som räknas 

att få glömma lönelivets konster leva på orden 

fatta skaftet glömma allt annat 

livet lika oövervinnerligt som döden

 sjöng dina psalmer i natt 

en skälvande fullmåne

smälter i en dröm 

aprikosbröd och oliver 

gick som djur 

någon har en tröja med ditt namn på 

någon annan har din låt på begravning 

söker efter mitt egenvärde i osten 

min hållning utstrålar något friskt 

mina ögon undergången för du finns inte i mitt liv annat än i fantasin 

Hösten finns för att påminna oss om att saker går över

 våren river upp sår

får frågan om jag är kär i dig än 

ingen har lärt mig hur man slutar 

så tusen satelliter av mig söker motdjuret dygnet runt 

så mycket kärlek kvar att jag vill dö 

just före fullmånen det handlar om sensibilitet inte utseende

du gör mig sjuk av ömhet 

namnet på servetten du kom inte det var hemmamatch såg jag sen 

 bestämde väldigt ung att ingen ska vara beroende av mig och jag ska aldrig vara beroende av någon

en självförsörjande ensam stjälk allt annat äcklar mig 

citronmarängpaj och det är möjligen en tveksam sida hos mig 

att jag alltid måste se hur långt jag kan gå

med någon vilka gränser som definierar dem och vad som är det avgörande som får oss att sluta på andra sidan om dem 

drakdjuret och skakningarna

 du sträckte ut din blick jag tog den och höll 

föds in i varandras ansikten 

jag är inuti ditt kranium nu som skalv 

mitt liv som hundår är kanske över

på sätt och vis vill jag följa dig till jordens ände

inte som partner eller lover utan något mer intimt och livet ut

att känna skälvningarna ner genom en människa  på andra sidan rummet

livet är så mycket större än identiteterna 

i det rummet är vi likvärdiga har ungefär samma ålder 

fingrarna på manuset en våldsam fantasi följer

kan absolut inte gå till guds hus när jesus ligger i fönstret 

mina sinnen lämnar mig one by one

 blir svimfärdig av dig 

Ditt namn

 Djurgården runt (ditt namn) på repeat

berätta allt du inte vågar med mig 

sådant man känner med fingrar

vill visa dig en känslighet och ömhet som hemsöker mig

den första fjärilen orange hoppas det betyder att vi ligger i sommar 

karneolfärgad för passion

blev aldrig vuxen bara bäst på att vara ensam 

ta ett livtag på mig 

ditt face före allt

(brevet) i (ditt namn) 

allt vi inte har gemensamt gör det till den bästa vänskap någon skådat någonsin 

nästa steg behöver inte vara säkert bara sant

 det tjöt i öronen i natt 

vem vill höra om en själ som aldrig lovats

aldrig sett någon som sett mig

förlorat ett liv i väntan 

ni som vaknar två och andas

jag är inte redo att släppa förälskelsen ifrån mig inte än 

den är det värdefullaste jag har 

jag tror dig om du säger att du hatar mig 

lucid dreams 

du går igenom mig 

jag har blivit bättre på att tappa kontrollen 

även om jag inte längre vet vars min kropp slutar och din börjar 

tror du mig om jag säger att jag älskar dig 

ingen kan leva utan kärlek

 ändå är vi så många som gör det 

trycket mot kraniet 

medges ej 

en hiss som aldrig kommer

orden flödar 

dina ögon tar slut

ditt ansikte ger mig lust att gå ner på knä 

jag drömde du sa att jag fick förhöra dig 

utan kläder på en stol i 4 timmar vad frågar man någon för första och sista gången

alla påminner om någon efter ett tag 

drömmen betyder att man har en önskan om att någon ska uppvisa sårbarhet

du måste förstå att det finns sidor av mig bara du sett

om jag skulle få chans att hålla din hand är det inte för att markera något utan för att känna hur du reagerar

himlen är blå allt är hittepå

 du är vacker för mig 

du är vacker för mig 

du är vacker för mig 

släpp allt som betyder något 

slicka en torso som Simone Baldasseroni 

allt förlöses 

du kommer tappa övertaget 

skriva en låt eller 700 om när vi själsfrände varandra och du försvann 

att vara en färgstark person kräver andra människor

 active daydreaming hand i hand på väg till Chelsea hotell jag bor där permanent 

och du är i ögonhöjd

det finns bra och dåliga dikter men vem fan bryr sig om det 

någon ger mig beröm jag tar det väldigt väldigt dåligt 

om du skulle dyrka mig så som jag dyrkar dig skulle jag förakta dig 

så lätt du skulle få mig göra något med dig som skulle gå över mina gränser 

du har fått mig att tvivla på vad det är att vara hona

eller dina ögons funktion

allt flöt ur mig på Götgatan det hjälpte för stunden 

i filmens värld är det där vändningen kommer 

du kommer till insikt att jag är den enda för dig 

när den dramaturgin uteblir går jag under igen 

somnar med Snobben precis som när jag var 5 

rents up people down och jag är ledsen baby om inte kärlek på liv och död räcker har jag ingenting att komma med

 min meningslösa existens 

dina paradisögon 

är det ett klassrum ?

är jag inte (fin) nog ?

allt har en anledning under exakt samma himmel är jag sjukt liten

livet måste gå ut på något annat än bekräftelse-väl?

prylar som dränker mig i apati 

 vad kostar era parrelationer där livet mimas fullt medvetet om att det mimas som överenskommelse?

du måste vara helt hjälplös för att älska 

du måste älska för att bli hjälplös 

långsamheten i en förförelse över år intresserar mig 

hinge intresserar mig inte 

du känns så långt bort nu att det gör fysiskt ont i kroppen skriver jag i dagboken 

samtidigt på andra sidan gatan 

rents up people down och jag är ledsen baby om inte kärlek på liv och död räcker har jag ingenting att komma med 

så börjar vakan om igen

 trofast skall få sin lön väl

blänkande kön 

ögonblicket när jag glömde bort att älska dig 

i kyrkan jag skrev med en högre kaliber det var sexigt en konfirmander sjöng kent 

om jag ändå kunde sova i din tshirt 

varje gång jag skriver tror jag på ett förlåt som svar 

jag vet vi är oförglömliga 

sad cigarettes cafets sorl mina tankars ljudbädd jag missade dig igen fuck

 citron och mjölk 

samtal med kristaller 

likgiltighet och onani jag skulle sluta med dagbok 

Pelles nakna bröst 

sömnlös för alltid ogenomtränglig 

vad spelar det för roll jag måste brösta allt ändå

april river upp sår 

förväxlar ödmjukhet med självhat 

14 grader i slussen och paniken ligger latent nu som ett lock för halsen  

ska jag skriva något bara du förstår på toan 

går under för att du ska känna dig levande 

i nästa liv är du min

 mars du va kall blå och blek 

släcker till du blir sårbar 

det måste nog dö helt för att du ska förstå att det levt

jag räckte-april april 

värdigt motstånd vore mer än nog

låsta dörrar

  är du emotionellt funktionsnedsatt eller 

saknar estetisk kommunikationsförmåga 

hur kan man sett allt utan att spänna bågen 

hur tänkte jag det är Hammarby 

om du minns din dröm är det ett meddelande 

vet inte om livet jag lever är ett liv 

eller om jag seriöst ska betala hyran då är jag pank igen 

 jag är ingen jag är det som blir kvar när klipphålsdockan är urklippt hålet är jag 

man kallar det otrohet jag säger ren överlevnadsinstinkt 

11:11 i nästa liv är du min 

lyckan är inte linjär men

 synkroniciteten  under den här nymånen i mean a long came lean

i några minuter var allt perfekt en portal tiden 

jag skrev vid ett av borden du ritade i baren 

och jag tänkte aldrig har två själar varit mer angelägna om att kroka i 

pang! här är allt du bett om på ett bräde  jag kom alive min själ i färg 

tentaklerna skakade 

det är vår 

och nu ska jag prova att vara lika ung som du 

när allt lovas i evighet blir löftet vatten

 väntar mig ingenting av kvällen den är inte min arena 

i utbyte mot barndom : livlig fantasi ett molganliv 

jag läste: låt inte någon ta något som är ditt före det är ditt 

men är inte allt ägande en illusion 

låt ett nytt liv hända mig 

den här staden får mig att erkänna allt 

jag skrev det vackraste jag skrivit i går 15 likes 

det ligger ett stort hopp i det hopplösa 

ingen bryr sig och det är fine 

vill du hellre ha en ängel än en beundrare ?

 utanför allt precis som vanligt du ser väl  in i hon som står för allt jag inte är 

ung berömd innanför i er värld 

äter ståendes röker under fläkten är det i dag jag ska ta tag i att ta mitt liv 

herregud vilken shitshow utan dess like 

om jag fick gå ut med Kent ledljus hade varit vackert

om jag steg mot himlen över Gullmars med ett mjukt tryck från Jockes hand över bröstet 

hade kunnat skriva vidare till dig från andra sidan och kanske betyda något 

köpte ett spetsnattlinne som lockrop men behöver inte din hud längre  när jag är ängel 

lägger mig på marken för att regnet ska rinna in i kroppen och hur ska jag få det mjuka att räcka

blommorna åt upp min kropp under natten hungriga krokushalsar 

om du sparat ett farväl till mig i blicken så lämna det på Söder där vi möttes en gång på Mariatorget 

minns mig som röd ängel 

vita fåglar över guldbron

 det var bara alkoholen 

det har aldrig funnits något bara 

på vissa platser finns ingen tid medis tex 

kyrkan igen äntligen 

nyckelben höftben för mig helt okända kroppsdelar 

de täckta  könet låren svanken 

jag vet egentligen ingenting bortom ansiktet händer hals

kommer alltid vara impulsiv och suicid 

sorgen i mig kommer aldrig ta slut 

 kommer alltid vilja ha din man 

vad är den här verkligheten utan att tro 

det som inte finns är alltid närvarande 

skyldig till allt 

facit utan lärdom 

du är lika nödvändig för mig som hyacintflickan för T S Elliot om jag hade kunnat hade jag skrivit tusentals brev

 älskar dig på det medeltida viset kyskt överjordiskt och på avstånd 

när allt är sig likt är det dags att tänka på refrängen 

binder fantasin vid mina handleder 

att vara någons musa i allmänhet min i synnerhet

är att aldrig befatta sig med det världsliga 

att bli så uppskruvad att man inte klarar av att ta ner varandra 

men att inte vilja vara någon annan stans än där kroppen lyser inifrån och ut 

att begära någon så mycket att man avstår all verklighet 

blommar som bäst i början på det ljuvliga slutet 

vet inte än vad jag aldrig mer kommer göra

 du fattar inte vad jag är kapabel till va 

allt jag kan fantisera fram

till sist handlar det om skönhet att jag inte haft nog 

smärtan skjuter som silverpilar i skenbenen

du kommer minnas allt så jag måste stå för det på ett annat sätt 

gick på spåret vid Rosenlund det var midsommar 

så började 747 som inte ens är med på den playlisten 

svängde av köpte ett Magnum Vegan jag kan inte gå ut på Kent det vore för banalt 

Jontes doubletake som smör i mellangärdet 

en fransk pjäs på Södra latin fikabordet är det närmsta jag varit förälder

avsaknaden hänger som vackra skelett i luften 

mitt liv som en vid öppen gränslöshet ett fängelse 

ett ackord kan ge mig livet tillbaka 

blå gången utan att behöva förstå hur

 men vi gör något omöjligt nu 

Kent finns inte längre men Jocke spasmdansar framför mig så 

24 låtar förevigt i våra sinnen vi fick Sundancekid och jag hoppas ni har cäsh så ni klarar er nu

att omslutas i visuals alla band borde ha en sån countdown 

man vet att det har hänt men ännu inte vad det betyder

4:an hem från Gullmars det betyder kanske aldrig något annat än den betydelse man ger det 

började Mars med Jonte och sluta med Jocke men det är bara dig jag ser in i ögonen 

och det måste vara så 

du är värd att dö för 

vita kostymer & Lucky strike

 blå krokus i samma stad men olika världar 

Kent är grische Lotte jag bryr mig inte bara jag får gråta 

Ser Dylan filmen och känner igen mig i flickorna 

(alla dem) som inte har något val när tuppen gal 

jag blir bara besatt om jag inte vet vars jag har dig 

du måste vara allas först sen min 

 har världens bästa tålamod har väntat hela livet ju

kropp i jordskred

opera som ett öppet sår 

nudlarna för 65 på Hötorget

allt fortsätter i mig det handlar alltid bara om mig 

antieufori

  konstant förtvivlan 

försöker förgäves brista ut i gråt 

vad är detta liv mer än ett masochistiskt uppdrag 

hur kommer du minnas mig? 

genomskinlig hon som läcker den som väcker 

lär mig något nytt om mig själv snälla

lägg din tyngd på mig ett förlorat sinne när njutningen slår sönder mig 

kall väntan 

slutet som vinst 

ligger still i mörkret skiner upplyst av skärmen 

vill dansa tills jag går åt eller att bara en enda människa frågade hur klarar du dig

ljuset får mig på knä vill yla om mörker 

ser medlidandet i ögonen 

hur jag än gör kommer jag alltid att vara sist 

kentveckan känns vulgär

om det bara finns två personer som har en gemensam föreställning om någonting så räcker det som definition  för sanning astralresor och!

(datahaveri) 

promenad utan ljud (hela nätet nere)

(a la lo) mitt hem är en plats där tiden är rörlig 

visandet som dolts (det finns en gud) och! jag älskar dig i

retrograden 

mjölkinfernot va på gränsen jag vet men 

böjer mig för estetiken som en tro

kan göra vadsomhelst för att bli älskad 

självutplåning som rutin 

försöker förtvivlat dra ner ditt blixtlås 

din tunga min (enda) lydnad 

min oöppnade kristallbutik 

blicken som blötte mig (den enda ) midjan å ner 3:e året 

ditt kön blänker bakom min ögonlock 24/7

vill somna iklädd din saliv 

tentan inne vi är som nätterna på tv kommer aldrig vittna mot varandra

du har rätt jag kommer alltid för att lämna (sära på benen)

att dö för ditt bett 

kan du ge mig något snälla

fantiserar om att lämna märken 

 låt mig finnas 

blir kåt om  du gråter

in the age of apocalypse(s) fjärilar i mars mjölk på seveneleven

 allt är människa mot människa 

4 år utan hud det finns en stund på morgonen när jag är fri

sedan slår allt ner i mig 

ser dig överallt på stan men det är aldrig du 

köper nya plåster landar ofta i att det är en välsignelse att vara inkapslad i min uppmärksamhet 

att det räcker för mig som kink 

deklaration och skilla

 inget mer blod ur den här fittan 

varför lät du mig gå under 

sista raden i ett avskedsbrev 

jag har inte dödsångest utan livsångest 

om kaffet kostar 88 och ett frimärke 22 varför leva

kan absolut önska att jag inte längre önskade dig 

men det vore en lögn 

det är så satans ansträngande att fortsätta hoppas 

vårpsykos med hela världen på avstånd 

får bryggkaffe skäms för mycket för att tacka ja till latte 

här finns ingenting intressant bara tomma människor 

tar små tuggor av allt 

du finns bara här tills du inte gör det längre

 allt förändras 

och det ska vara så

medans vi ser på och förlåter oss själva 

ett vrak när knopparna brister

ett helt liv i önskning 

kärlek som orsak 

välsigna all distans och intensitet 

det enda som hindrar mig från att göra precis vad jag vill 

är att jag inte vet vad det är 

skriker rakt ut och alla verkar okej med det 

all text är en gest att promenera är att överleva

 Frukost nummer 2 på jungfrugatan 8 fantiserar om hur du kommer upp för trappen 

och det slutar inte rinna

som lackmus kan jag framkalla dig over and over again 

ser queer och vill vara bög och pojke och det satans jävla ljuset 

ingen skriver som jag vill läsa 

ingen tar såna naps som jag 

ett x i konstig dam page 

frånvaron växer lite mer för varje dag dör jag

önskar jag hade sätt kvar att se Thåström på kvar men det har jag inte 

att jag var nere på Spice bar men det var jag inte

önskar du väntade ivrigt på orden 

men du verkar ha outtömliga sätt kvar att stå still på 

inte en del av eros

avsaknad av förföring hur man förvandlas från människa till byte

till minne av hans fittighet på födelsedagen blockar jag dig 

och befriar mig till slut idag för 4 år sedan hade jag sex på bordet 

och fastna i mina strumpbyxor du klippte ur mig med sax 

ett longing hjärta slukar sig själv 

hugget i bålen för varje försök att bli en del av det liv som går mig förbi 

min nästa diktsamling ska heta " mitt liv utanför allt"  

kryper in i mig själv

månbelyst lyssnar på årets poet enligt Sveriges radio han är 90 år och har inte lämnat lägenheten på 5 år

jag hör vingslag syns inte finns inte 

någonstans inuti mig  finns platser som aldrig blivit berörda 

jag är rädd att dy skulle nå dit 

jag är livrädd att du inte kommer göra det 

frågor måste ställas så de öppnar horisonter

det värsta med saknad av intimitet är att man blir ensam med allt sitt språk 

nog för nu och nysnö 

för du är inte här och fanns aldrig så

Mr cake och allt jag inte just nu stoppar i munnen 

rädslan förlamande att min besatthet mattas ut bränslet till all dikt 

otillgänglighet har inte råd med mer så 

bristen skär in som ett buntband runt halsen 

det ser ut som om jag åldrats 10 år sen i fredags 

det knakar i körsbärsträden nu

 andra våren jag vet om dig din bror sitter två bord bort med en pissung  som inte är hans fru kan inte hjälpa att jag tänker hoppas det ligger i generna 

blodmånen om tre dörrar stängs 

min hy är rosenkvarts  ser min gynekolog på håll hon har räddat mitt liv 

jag ville skrika det 

tvsynken där något i mig sprack ett ögonblick som fick mig att skiljas från allt jag varit 

rösten som skar 

sen kunde jag bara klä av mig 

någon gång absolut inte så ofta som alltid 

att alltid ha tillgång till någon kan inte vara bra för någon 

lika fri och förtvivlad

 sagt om mig hur kan någon böjas så utan att brytas?

jag dog inte utan föddes igen .det var förra året 

älskar att fantisera om  är jag var runt 30 tänkte aldrig på min ålder då

att min kropp skulle ändras  på vad jag åt eller att ingen låg med mig 

saknar terapi åren omsorgen 

min bröstkorg som en tom idrottsplats en natt i mars 

dikten är blodstempererad 

varför lät du mig ana det onåbara?

bitmärken av en stjärna

tiden är ett ängsligt barn 

laddar ner Hinge igen och känner ingenting 

Herrmans

 har varit helt uppslukad av tentan så har inte hunnit skriva dig verklig älskligaste

så som jag bör om jag vill leva 

 är så tacksam för att jag jobbar helg vill dela så lite som möjligt med the random people

mess:Lean och hela gänget va på cafe i dag (gudar) vill dö jag har inte varit längre bort än hemifrån på hela dagen

har bara älskats så som dockskåp älskas de överges medans de står kvar öppna blottade

 är helt ensam i hela världen och ingen kan rädda mig 

spelade Courtney Love på yogan och det kändes som om jag födde klassen ur mig som ett barn 

ritar hjärtan runt alla nyckelhål så att andarna vet att jag älskar dem 

det var inte             det var aldrig                 att jag inte  älskade dig

sen drömde jag att Jocke Åhlund ville ligga med mig om han fick spika upp mig på ett kors

jag vet att jag aldrig skulle förlåta mig om jag inte fick dig

pluggar på cafe jag vet jag är en sån jävla kliche 

bladee kommer ställa ut precis nedanför 

åsa har förmodligen köpt hund 

det känns så lågintelligent med uteserveringar förlåt men 

hur det pirrar i ljumskarna när det lilla lila krokusskötet öppnar sig 

oundvikligen vår igen allt är smuts så är jag

modet att finnas kvar 

synas 

inte vara hon som är saknad aldrig glömd 

än 

önskar jag var din drömhund

 mjölk över låren och sen 

båda klasserna känns som ett övergrepp 

äter soppa och smörgås på bageriet som tröst 

ger bitar av mig till dig som ingen vet om 

man kan verkligen investera precis allt i någon 

vill vara osynlig för alla andra utom dig

vänder mig på rygg tassarna i taket våta lakan 

civil polis spelar nere på gatan 

dröm om din hund (mig)

 det här är en text om hur ditt ansikte slår mig 

likt klockslaget på en klass jag missat 

för mycket finns en anledning men bara du kan sakna den hud du aldrig haft

rör mig likt mjukt regn 

jag är en samling sömnlösa nätter 

någon frågar i Götgatan vad jag har på mig " feeling like one aliendog going to a balletclass"

svarar jag och köper nya white sage rökelser 

du är en ständigt pågående ritual för mig 

bryr mig ingenting om andra människors poesi eller människor för den delen 

så jag ber dig förenas med mig i detta himlavarv 

tyckte så mycket om att gena över Humlan i dag det finns en portal under hängbjörken 

brukar fantisera att du väntar på mig där och de brännande åren är äntligen över 

 en tjej i kassan frågar hur länge jag skrivit poesi

jag svarar en dikt varje morgon sedan 2007 

hon säger det är hela mitt liv 

jag borde ta mitt 

skör av samtid

omgärdar dig som en tjock dimma 

du fyller mig likt ett andrum 

gillar rosa om det är hår 

vitt om det är duvor 

svart om kaffe

beundra mina trasiga kläder och sätt att leva mitt liv på typ 100 spänn om dagen 

läs mina dikter och älska mig trots dem 

förstå helheten vi är en del av varandra en och en 

himlen är blåbärsblå när jag genar över östermalmstorg  på väg hem 

tycker så mycket om att du inte förråder mig

att jag får hållas innanför din hinna 

somnar med luren brevid mig som en lysande kropp

 och du får mig alltid att känna  mig så dum 

han som inte går över 

som allt börjar när annat slutar 

pulsen slår ut som mimosaklasar ur munnen 

så lite återstår 

det som finns kan jag inte nå

att skriva räcker inte det vet jag mer än nog 

Hornsgatan timmen innan det mörknar nu outhärdlig 

att allt hela tiden fortsätter 

har du jetlag? hur kan jag tala till dig så du hör?

detta HYPERMEDVETANDE att jag känner dig tydligare än mig speciellt i knäna 

säger ditt namn högt då inget annat lugnar mig 

du gör mig genomskinlig 

tunnas ut för varje dag vi inte händer 

går hem för att drömma dig vaken i mig 

möter Baba Stiltz äter falafel och ljusa pommes sen somnar jag med luren (dig) brevid mig 

som en lysande kropp 

Spice bar

 jag måste ändras 

släckas för att sen tändas 

kaffe och vinterkrokus 

tårarna blänker bakom iris 

någon kommer fram berömmer mitt hår 

det brusar i öronen 

jag är tvungen att tro på mig själv eftersom ingen annan gör det 

fantasin (jag) gör återigen anspråk på verkligheten 

spelade in 2 videos det var som om jag ville säga något innan jag dör

jag vet att jag håller på att skiljas från något för alltid 

betalar hyran så nu har jag inte råd att färga håret 

jag är dörrar som ständigt öppnas på vid gavel mot ingenting 

till slut älskligaste dukar även jag under och blir ett evigt ekande nu 

bleka kulisser i anxiouscity

giftemål (allt dåligt är permanent) 

jag kan verkligen inte ta selfies 

min nya stil gandalf på speed

ser en pang kille på waynes sen ser jag hans ring och lost my boner

min fantasi har större tyngd än er skeva verklighet 

känner dig i knäna 

öm i köttet 

avsaknaden av mening bortom dig och skrivandet tar mig förr eller senare

att köpa cigg som fulltime yogi får mig alltid att le

varför kan man inte köpa ost över disk nåmer?

de sköra dragen den hårda kroppen tvingar mig själv till ännu mer mod och våldsamhet 

och jag hoppas du inte tappat dina kåta ögon i amerika 

drakarna flyger in i kupolen

 islossning 

får svårt att andas 

lucid living 

eyes bleading 

eko utan väggar 

bladees balenciaca shades 

katla sprutar eld 

dröm extrakt 

healed karma per kapita 

botad ålderdom 

tvillinghundar 

stockholmsjesus och hans lärjungar kom till slut hem 

säg mig hägring

 du förstår väl att jag är musa främst  och verklighetsflykt?

i finders & keepers korgen 

alla vägar i alla liv har lett  oss hit 

junior brielle låter som jocke berg på ett bra sätt 

sporty spice armani eyes är  en briljant line

gör mina sinnens plikter kroppens ärenden 

säg mig hägring  har du glömt hur det känns att vilja ha någon mer än du vill ha ditt eget liv 

håller på med någon slags memorylane vaknar med alla giggen i fittan 

du är min gåva till mig själv 

min lina är spänd

min ålder övernaturlig 

min livmoder din ungdom 

mitt lilla liv i den pressade limeklyftan 

ditt i den stora i vida världen 

vi måste vara två för rörelsen ur vilken vätskan föds 

och så nymånen min vinterjacka från växjö har någon annan köpt på second hand 

kom hem nu hägring jag mår så dåligt när vi inte är i samma stad om natten 

februari jag har sån separationsångest från dig

 så fort jag lärt mig att inte finnas mer så släpper jag dig fri

allt närmande av betydelse sker gradvis och med svårighet 

du måste förstå att jag inte tar något från någon 

om jag loosar dig nu så loosar jag världen som jag vet den 

och jag klarar inte av en ny

fredag och jag blev åter någon som jag aldrig har varit 

om jag bara orkar våga fortsätter jag vara förlorad 

rädd för att bli begriplig  fåfäng fast

jag har förlåtit mig själv allt 

behöver inget mer än förkärleken som är så mycket renare än den giriga kärleken

älska utan ego aldrig göra en man till min låta han vara sin och universums

ett förvildat ansikte

det saknas så mycket 

ändå känner jag mig alltid rik 

jag är så glad att jag inte äger något 

som om jag aldrig existerat 

girl on a nightliner 

du kommer förstå vad jag menar när jag är borta 

gråter av lättnad i Sjöstan över att inte vara älskad av någon 

tittar ner i kanalen jag kommer aldrig mer kunna gå förbi utan att tänka på att den tog Martins liv 

älska  mig inte  jag är skyldig 

citrindreaming nymåne 

gjorde det ont när ingen rörde dig ?

jag sa ja vi satt brevid varandra såg dig bli hård när jag sa det 

längtar nästan alltid tillbaka till att va gymnast 

ha gymnastikdräkt och stram knut 

att avlägsna sig själv från allt 

jag var så nära 

de sa på psyket att jag skulle  ta en kopp the 

evig standby

vaknar i stötar 

hur många gånger kan du kännas så här tydligt 

på en så kort tidsrymd en sinnessjuk kuk bottnar djup 

jag var en fontän av mjukt varmt silver i kort koppel 

att inte dyrka dig är våld 

gråter du  bakom solglasögon ett heligt handslag ett för evigt hemligt samlag

bortresta höfter glider in i henne och det du är lyser igenom hennes bål 

hade du kunnat nå halsen hade du för allt som är himmelskt består 

ingen hon som säger älska bara fuck me och kände allt 

tycker så mycket om att skriva om dig och känna något pressar ihop låren 

och blundar så att jag kan se dig bättre 

kom hem nu 

boyologi

 pojkologi

 ylar mot månen kan du höra mig där du är?

vill visa dig en annan värld in till märgen 

rent rus 

grät som ett barn vid stereon jag kunde inte släppa in eleverna 

önskar inget du inte vill ge 

bär inget annat med mig än min hunger och mina csn lån 

om du vill får du min hunger det vildaste jag har

din själlossning i amerika din livslinje i höger handflata rymmer vårt äventyr

och jag vet att du vet att jag vet att du vet det 

man kan bara gå ut och aldrig komma in igen 

kollar klipp på mallan lyssnar på  the cranberries varje  gång jag förlorar mig i dina ögon måste jag hålla mig för hjärtat kan höra skallerormarna rassla 

i samma sekund jag slutar dyrka börjar jag dö 

det är som det är man skickar ut sin sanning i universum 

sen fångar man den igen på tillbakavägen 

gillar inga sportlovsbilder det äcklar mig så att ingen längre avstår något 

Dubbeljade

 klädde på mig för att få klä av mig 

fölet som slickas rent av mamman

healingrocken 

journaltömning 

plusgrader över guldbron hem 

orörd sen 

sinnesfriden som jag bara kommer åt när jag fantiserar om dig 

drar handen genom håret och tänker på vilken jävla skör gåva skönhet är 

somnar känslosmittad till söndagsintervjun 

gode gud ge mig din frus blick så jag kan avstå att knulla dig livet ut

det där menade jag såklart inte jag tyckte bara meningen var snygg

en text om att vilja ha någon (dig) så mycket att man börjar tappa känslan för var man (jag) börjar och slutar

att älska fantasin om någon så hårt att verkligheten börjar blekna

nattljuset mitt föl hade inte sett din comeback

var steg är i rätt riktning när gud är överallt

och du går ner på mig 

slicka flickan

ber mig aldrig slockna

det blir aldrig närmare än vi två

undren nätterna vi dör under varandra

Scheelegatan för dem som blundar och chansar när himlen inte längre finns kvar som val 

jag är den oändligt rika 

kaffe mocca

vill flyga men stannar ändå

skriver vidare tills höger handen krampar tar ipren

går så djupt så  in i dig jag kan utan att nudda 

det enda som begränsar mig är verkligheten 

och att du lever i den 

snöblandat helt uppfylld  och obegripligt säker 

förnimmelsens portar 

förenar mig med dig 

straffar mig inte ens längre 

tvärtom stolt över att jag överlever på ingenting 

senare i samdrömmen när jag tog emot dig kändes det som om jag vändes ut och in 

och att du drömmer från en annan kontinent 

att våga är en heltidstjänst

 medveten om att jag kommer förlora men det finns liksom inget syfte med att inte försöka

till i morgon borde jag leva i juli finns vi då?

undantagstillståndet

varför existerar jag? : hungern rättfärdigar mig 

när jag är hungrig har jag en anledning att leva 

behovet av min besatthet livnär mig 

begär är något bedårande 

jag är i grund och botten något motsägelsefullt 

banaliteten som särart

förtjänar en medalj för hur akut jag lever mitt liv 365 dagar om året ju

förmågan att stå här med ingenting och känna mig uppfylld av allt 

faran gör livet dyrbart värdefullt 

jag vet inte hur det kommer sig att alla andra verkar kunna vänta på saker

jag är här nu

jag lever nu 

och allt annat kan dra åt helvete 

(forever young)

att tala är kropp

att tiga är brain 

guds bländande  hus 

Bladees oändliga genomskinlighet 

när jag skriver om något är det inte för att förtingliga livet utan förmänskliga allt livlöst runt mig

cafe vid Mariatorget där latten kostar 30 än 

Emilia är i Oslo Åsa har jetlag jag är heartbroken 

måste jag vara värd något ?

jag förstår inte alltså tror jag 

Ethan är i Berlin nu 

lång dags färd mot ingenting

 i synden möter jag gud 

att tro som jag tror är frustrerande för jag vet ju redan allt och vet som i känner 

klockan går så sakta i dag 

det är det oundvikliga som måste förlåtas i förskott

min tro föds på nytt varje morgon 

vet att jag skrämmer dig för jag alltid är någon ny redo att

ta emot dig som om du vore den första och sista 

jag är mitt eget eko system

100% självförsörjande 

stoppar om mig själv var natt 

har slutat straffa mig  för att jag inte kan sluta förälska mig i dig 

adrenalinruschen pulspåslaget slukhålet

 olika dimensioner i en tar vi en öl efteråt  i en annan tar vi in på ett hotell 

i ingen av dem går vi hem 

du är min dödsdom 

kramar jaden trycker en mc vegan röker 2 cigg under fläkten 

beundrar min platta mage och min barbiefitta 

provet av 5000 tusen kronors parfymen på höger hals sida 

där du skulle suttit 

ler åt tulpanerna 

jag fungerar och ingen har hägringsseendets förmåga som jag 

ser mitt liv som på film  pulvriseras när jag kommer nära

smakar det så kostar det anemoner på alla bord på A la lo

 härligt härligt men farligt farligt 

till skillnad från dig så ger likgiltighet inte mig någon tröst

tvärtom jag gör vad som helst för att känna vad som helst

hur många gånger till ska du glömma att jag aldrig glömmer dig 

hur många år till innan du fattar vi är en på miljonen

att jag inte behöver dig eller någon är visserligen sant 

men är inte det enda förutsättningen att verkligen möta någon

hursomhelst har det aldrig varit möjligt att inte jämföra alla andra med dig 

bara i dag för alltid 

jaden är genomskinligheten i dina ögon bär den var jag än går 

alla väntar på något

 jag ville bara mer än att föröka mig 

det som inte finns börjar finnas när jag skriver om det 

talar med dig som jag talar med gud 

väntar inte på någon inspiration inspirationen väntar på mig varje morgon

vill bara ha det som inte går att nå

förvandlar mig till den starkaste blicken i universum 

undrar hur den första sommaren efter min död ser ut

och vad du skulle säga 

sardellsaft & poesi jag tänkte att det skulle ta hela mitt liv

 så enkelt  att hänga med Rebecka vara någon annan  23 igen 

fick fiskolja i systemet och mina tarmar vred sig 

snöstorm blir mitt eget barn 

formar en räv på madrassen fantiserar om Gustav Linds karaktär i trolösa 

p1 viskar vi ska alla dö och jag ser en bild på dig i en bar 

nej inte nu undviker att ta in dig i kanske 7 min

 min puls slår i öronen 

håren reser sig 

hur kan jag få din betydelse 

vara någon 

viktigast 

sitta mitt emot i baren 

fungera 

vara vackrare än när du mötte mig 

drack en skitäcklig kombucha på karl johan såg dig i ögonen alldeles för länge ska jag dö nu

 jag är så sjukt nyfiken på vad min dotter skulle fått ärva

de spelar Håkan och min själ söker förtvivlat efter det som brukade kännas utan framgång

bandet jag har tatuerat kör i stan men jag har ingen plats inuti som är tom 

du har ockuperat alla rum 

mina bedjande barnsliga ögon raderar Hinge gång 2000 utan att ha deltagit 

men du ingenting är alltid 

 känns som en övergiven cirkus

något måste hända nu vrålar direktören 

aldrig bli för verklig aldrig låta någon för nära 

bara vara tivolit som aldrig stänger 

vi två är längst bort från varandra i samhällsklass men om man väger in det har man missat hela poängen

jag har alltid dragits till skimrande ting som en kråka

kan inte du vara min kropp nu så du får känna hur jag dör för dig 

håller du andan åt mig längre än jag kan lovar du mig 

att nothing is forever inte ens November rain 

vill ha dig som is

 låt mig bära tyngden

du har något som behöver dö

dina stålfärgade ögon som slukar mig in till roten

det var något nytt i din blick som om du förstod att det är nödvändigt att vi är inuti varandra för att komma vidare

vi kommer aldrig ha nätterna igen 

Alma /själ

så tog  månen  beslag på natten 

är på New york tid hursomhelst Corneliastreet du kan inte sätta en person i spel 

som tar honom tillbaka till det stadie han var 

var liv är nytt överlägset det gamla 

älskar min kropp den lyder  mig 

självläker 

genomskinlig som jade 

min hunger definierar mig 

det omöjliga gör mig möjlig 

vardag dödar jag vill ha enbart dina undantag 

kanske är jag galen men saknar inte logik 

anar allt som ännu inte har ett namn 

vet utan att egentligen veta och det är min core 

rättfärdigar min existens 

att civilisera mig vore att utvisa mig själv ur mig själv 

du vet jag kommer från en lång saknad 

tänk att jag av alla jävla människor är den mest oälskade 

fotot är dött fånga det levande 

förlora dig 

förlora dig 

förlora dig 

när jag tänker på dig blir jag medveten om att jag har en kropp

 rycker på axlarna åt det mesta 

sättet de flesta skriver på

för att behaga håva in pengar eller fylla en funktion 

inget är mer meningslöst 

kan inte ljuga längre och ingen lögn kan heller rädda mig 

det är få saker som ännu känns angelägna 

därför håller jag min kärlek högst 

även om den är obesvarad 

besvarad kärlek är slaveri 

behöver förbli fri 

snömåne och allt känns så passivt 

man lever ett helt liv på låtsas

och när det äntligen blir på riktigt har man glömt bort hur man gör 

Blandras

 tror så vilt om dig 

på dina barns bara knän ber jag om nåd

tungan över strängen fultjack

blickens bett och eftersmak 

fångar en puls i otakt

vet allt om vad du vill när du kollar så där under micken 

när jag äntligen fått något vill jag kanske inte inte nå dit igen

men jag är nöjd inte girig kan leva  i triumfen över en fångst i flera decennium 

att gripa ihjäl mig efter någon är att synkronisera mig med universum 

jag begär alltså finns jag 

det jag är satt på jorden för att göra dyrka i ett oändligt nu 

lutar mig inte mot det förflutna eller siktar framåt jag är som ett djur

och det är därför jag lever så mycket mer än de flesta 

mitt liv ändrar liksom inte innehåll det är bara du 

bara nu 

att vara djur blandras är min djupaste intimitet och högsta närvaro

när du somnar vakar jag över dig 

slickar dina sår bildar en organisk enhet 

du blir också djur och vi är de enda oskyldiga 

synden renar jag är ditt stora äventyr och du behöver inte längre byta land för att leva 

du har överseende med allt jag gör för jag känner ödmjukt och väl till min plats 

/din blandras 

tänk om jag tagit livet av mig i somras då hade du aldrig svarat mig häromdagen

när jag fantiserar om att jag skulle kunnat få dig att komma i en annan stad skakar jag i hela kroppen

vansinne som fulländning 

ser allt så klart 

som att röka cigg 

en speciell sorts känslighet som öppnar förnimmelsen 

som att allt dödligt har ett undermedvetet 

så länge jag har en kropp ska jag se till att underkasta mig dess behov 

du är min eviga återvändsgränd 

jag är en främling var som helst i världen 

stryp mig så jag kan andas 

sväljer dig fri 

låt mig bli din variation

 teatern före öppning någon välter ut en låda ägg

jag har en plan 

en mor som fyller jämt 

en far i himlen 

en molganpojkvän

hör pulsen i höger öra

hjärtats stegring upp i halsen

vätskan 

själen äger kroppen snyter mig 

inte publikt jag är uppfostrad 

fantiserar vidare för att uppnå verkligheten

 kan inte förstå åt dig men jag kan känna allt du känner

låt mig bli din variation 

klart jag tänker på dig när ingenting är evigt längre

 förundrad i en värld som alltid är ny 

rörs sköljs över efterspelet 

jag satte något på spel (äntligen)

utmattad 

du som svar på att jag lever 

ser dig från mitt inifrån och ut 

från ditt inifrån som jag av ren instinkt anade

ok så vad är nu över av mig 

jag är inte med på någon av dina bilder såklart 

men jag ser mig 

en så plågsam tröst 

när allt annat bleknar

 när winnerbäck visar vägen i en främmande stad 

lösgörandet 

din utandning min glöd 

väcker liv i en död

dollargryning i oslo 

den högsta frekvensen till vilket pris som helst baby

det är nödvändigt för mig att vara motsatsen till precis allt jag är

modig öppen enkel världsvan 

bytte  till djurvagn det är närmare sanningen 

minnen som andra hud hur du berör som en tonåring

 när mina ögon äntligen  får lov 

ditt strilande ansikte i motljus

jag vet aldrig riktigt vad som händer 

men det är omtumlande 

återstår bara så himla mycket 

du 

nu

och varje årstid sen den vintern 

ville jag du blev min

alla måste betala för sin frihet

magin är vad jag tror på

jag kan skapa den innanför och utanför mig själv

det finns ingen gräns för mirakel 

att hela tiden bli till 

mitt oundvikliga mörker är också mitt oundvikliga ljus

inget får hållas fängslat det förlorar vi 

avmystifiera inte 

om jag någonsin blir rik kommer jag alltid se tillbaka i nostalgi på fattigdomen

kan bara äta sånt som utan smärta kommer från platsen det uppstått

2 more days och mina ögon blir dårar Källarbyn och jag

 älskar dig som om jag hela tiden håller på att ta farväl

jag håller hela tiden på att ta farväl

verkligheten är en sanndröm 

jag är fiction gestaltar mig själv i yoga

kan och vill inte bevisa något 

allt jag föreställer mig är sant

tämjer han gör en selftape 

in kommer 10 personer med olika djurhuvuden på led genom rummet

ska jag låta dig tala?

stoppa 2 fingrar i min mun sen tummen ?

venus i linjering med nymånen

 själen vandrar 

allt i en svindel 

sa till Åsa att jag skulle dricka ett glas mjölk för dig men det är egentligen inte uppoffring nog

jag sänker ett paket bacon 

var vardag är en last 

ensamheten får mig att hitta på dig 

får inte fångas värd så mycket mer än en parrelation 

ge mig en riktning för alla är rädda att läka

det handlar om livet 

vad är ett liv ens i perspektiv 

jag är papperstunna väggar tjocka ostskivor mjuka lakan

 hans som hörd musik 

tell me im a good girl 

mysteriet förklarar mer än ljuset 

jag vet ju aldrig när det är dags att sluta

min poesi har inget slut

skriver som om jag vill rädda livet på någon

mina dikter är brevduvor

följden av att jag fortfarande lever

jag som alternativ till framgång

en undergångssaga 

inget att skriva hem om precis 

snart dör det vinterskyddande mörkret

ljusoron smyger sig på trots att januari fortfarande pågår

vår värld är på väg att suddas ut 

i dina ögon är jag ett irriterande  lysrör som aldrig tar slut 

min meditation är likgiltig 

min frihets förbannelse 

den vitala impulsen 

den sanna substansen 

bryter sönder alla nej i dig som baguettebröd

att dö lika lätt som en fågel flyger ut genom ett fönster

utan att du någonsin erkänt min kaliber 

jag visste nog ganska snart att du inte skulle försvinna

 byter bakgrund på luren och gud slår sig ner

föreställ dig 

imagine

att det var som i låten 

utantiden rinner sakta ur timglaset 

den årliga hyreshöjningen i halsen 

hunger klättrar uppför kroppen

och jag sa ditt namn rakt ut i luften eftersom jag kände mig så vilse 

första snödroppen & marsipanlatte

 hon honan hon hon 

det hon har inuti är något starkare än den kärlek man ger 

den man får och förintas

natten tystar allt utom min hunger och min granne under

om ändå något oundvikligt kunde sänka sig ner över mig

luta sig över henne suga i sig hon 

hon honan 

hon som är här för att befria dig 

han som hela tiden behövde allt mindre för att leva 

åt mindre söp och knarka nästan ingenting

slutade sova som hon 

hon var alltid snart i hon Mariatorget

han blundade allt hårdare

var telefonblink en dolkstöt

när hon kom upphörde han finnas

Dogboy lullaby

 close your eyes i be there

kaffe & csn

insomnian kräver all natt nu 

om du älskar en rockstjärna så älskar du hela världen 

jag har levt mitt liv som en tiggare utan att någonsin bett någon  om något

men så kom du 

oavsluten

om igen för din intution only 

det som ilar 

djuret 

klyv mig på mitten på mage 

dansa för mig 

alla sinnen vidöppna 

hur jag vill ha dig:med kroppen 

att du tar hand om mig som om jag vore din hund 

Techno och mjölk

en hund för dig en skygg hona 

lapar på mage 

har jag letat på fel platser döda mig snälla 

biografens mjuka mörker

är inget annat än längtan 

den är mitt bländverk stöten framåt 

glänser Swedenborg hem som för att hämnas era behärskade jävla  skitliv 

darrar som efter en seger i idrott

ger dig ett extraliv inte verklighet

hemligheten är att man aldrig någonsin ger upp 

någon betyder allting

skriver jag i skrivboken sen får jag reda på att Martin är död 

tandsköterskans moderliga hand mot mitt bröst 

ingen att berätta för att jag inte hade några hål 

vad som inte försvinner:begär

om jag slängde mig från Västerbron skulle jag vara befriad eller förlamad

du har legat i vattnet sedan oktober aldrig mer kommer du koka korv till mina yogaelever

och aldrig mer kommer jag tänka hur kan någon koka korv till yogaelever

alltid kommer jag minnas dig 

tänk om alla gjorde det dem älskade 

Ni gör så privata saker på lokal

 ett pyttelitet enkelrum med balkong över takåsarna 

världen är en lineup av människor jag aldrig når fram till 

apokalypsen har nog redan hänt 

framförallt står jag inte ut med tanken på något oavslutat 

jag kan ge dig extraliv inte verklighet 

hämnas er behärskning 

ensamheten i att vara osedd

ingen ser hur jag försvinner 

kritar en kaffe 

rösten som viskar : du kommer aldrig nå ut 

detta är allt du är 

är du rädd för döden är du rädd för livet

 sluta slarva med det existentiella du blir inte hel när du duckar slutet

du får en helt annan respekt för människors val när du tar ansvar för ditt liv

förstår nåd 

lättare till förlåt

den som listat ut meningen med sitt liv bortom epitet respekterar ödmjukt andras meningsarbete 

ge dig själv tillåtelsen att dra dig ur allt om du behöver det 

livet är för värdefullt för att stanna i armar som längtar efter andra 

sätter igång dig som en hastig svindel i mig

i want to fuck you marry you kill you samtidigt ju 

varför vägra låta saker hända

känna flera kärlekar på olika sätt

erkänna livet från olika källor 

den bästa dikten är den som aldrig borde skrivits för den kostar för mycket

 det är så lätt att bli omöjlig 

tryggheten i väl använda kläder med hål i

plommonköttsmun bara någon som lidit kan röra någon ömt nog 

skriva något som känns i huden 

de som aldrig förlorat kan kosta på sig att skriva upproriskt 

med glimten i ögat eller politiskt 

en viss blindhet är nödvändig för att urskilja geniet från intelligensen 

geniet är formen i vilket styrkan visar sig

alltså det är inte graden utan kvaliteten 

precis som att de som undflyr ljuset i mörkret blir de självlysande 

den ständiga beredskapen

det är krigen som närsomhelst 

jordens undergång klimatet clownväldet 

blodet rinner långsammare hos er gifta

den tämjda rytmen som ett djur i bur som anpassar steget  i farten för att få plats

ormens år varje slut är en inbjudan 

och jag älskar det jag vill ha mer än mig själv 

sveper några slingor ur ditt ansikte under ännu en fullmåne 

lämnar blodspår 

en sista hälsning 

ta inte droger du saknar inte något

 sömn tunn som en slöja 

sömn ett äventyr få förunnat 

cafe Bellman grät i mitt gula bås som om det var lösningen 

kan inte längre förneka....vad?

plastisk och behagligt avgränsad 

konfronterar mig själv om känslor 

varje tanke rinner längst låren ner på golvet 

minns inte hur blicken känns från någon som första gången granskar en från topp till tå

det är så många år nu och Anna Ternheim låter som Jocke fast man saknar han bara 

 övergången mellan kär och inte kär som en svimning 

bara natten vet why

 att älska dig är att dö for real 

går förbi platsen på Bondegatan där jag slutade ha ett val 

först när jag vet din smak är jag fri 

du behöver mig övertygande och förförisk 

så du kan göra som när man va liten och skrika rakt ut 

det va inte jag som börja

äter årets första och sista semla

 sufflerar föreställning 4 av 5 

rädslan att inte  älska nog är alltid större än att inte bli älskad alls

allt som varit mitt liv nu sedan mellandagarna kommer lösas upp i en och en 

efter i kväll kommer ingen ropa plats på scen och fråga om jag saknar någon

och jag svarar mamma varje gång 

hursomhelst mitt ansikte är borta mitt instaface gone 

mitt egna förhårdnade som kommit av alla år utan motdjur

ingen kan förstå 

så säg inte att ni gör det men sök gärna på "bearnose" på händelsefilter så kanske

kanske jag får mitt liv tillbaka 

du sa jag blottar så mycket av mitt liv här i poesin

jag svarade: vilket liv? 

skriver till Sibille att Håkan inte förtjänar hon det är sant 

5 min till publik en tryckvåg av ömhet över dem framför mig som vågar allt var kväll 

för konsten 

du gjorde mig så liten

 en mild  förtvivlan i svanken 

sen skamsköljning i bålen 

förlorade illusioner 

ingen frågar mig någonsin något jag vill svara på 

kramar Otto i aktpaus och när vi spelat klart har David Lynch dött

jag väntar mig ingenting längre är i mig själv mitt eget slut 

förstår jag allt för att jag inte är tillräckligt intelligent för att inte  fatta

eller är enda sättet att äga  kunskap att förvandla den till konst eller ett sätt att leva 

meditera över den personligheten som inte känner sig själv bara den kan förverkliga sig fullt ut 

bara den som inte hittar sig själv är framme i varje stund  

snälla  älska mig bara pyttelite då 

berätta hur du skulle röra mig om en ömhet utan slut 

du gjorde mig så liten igår 

jag hade gett dig allt 

är det bara jag som aldrig kan komma in

leken som distraktion 

jakten som tröst 

så fort jag slutar försöka få dig vill jag dö

och jag överdriver inte ens

blir försvarslös hudlös förlamad  helt  utan styrfart

i samma sekund jag kopplar upp mig mot dig blir jag fri från allt

detta konstanta otillfredsställda begär som får mig att se ut som någon som jagar for living

stjärnorna tänds i kanon

 mina ögon på väg hem som nedsläckta skyltfönster

varför vill varenda människa ha något av mig

3 spanjorer vid bordet jämte och min utväxt nu är mer än vad jag kan brösta

varför har det sån betydelse att något är på riktigt

inspirationen( du )gör i det här ögonblicket ont i hela kroppen

jag är verkligen ingen lagspelare jag vet det nu 

hawaiskjortan som gränsen jag har så svårt att sätta 

och svårt att förstå att jag har konturer är definierad 

det känns som om jag är ett utspritt konfettiregn i luften 

ser mig aldrig i spegeln det är för plågsamt 

jag är en annan art glömmer bort att jag är människa 

någon som knappt existerar i verkligheten 

det finns  så oerhört mycket av mig som aldrig används 

som alltid är tyst 

köper 6 godishalsband och ber till gud på plattan 

januariregn

 moder jords tårar

min framtid är inte som er dvs jag har ingen

wolfmoon och sötpotatisgryta 

blundar och föreställer mig dig styv i pyjamasbyxor 

 skulle aldrig kunna vänja mig med något hos dig

du flyger runt där bakom ögonlocken det är inte över 

men utspätt svagt summan av våldet vänt inåt 

vaktar en kropp som närsomhelst kan öppna sig hopkrupen mot natten 

mitt blod talar med dig när huset sover

en sorg över att du aldrig kommer lära känna den här stadsdelen 

mig 

långt senare är det ingen som bryr sig vem som började de två uttrycken har rört vid varandra (även om jag alltid kommer att hålla fast att det var du och du kommer förmodligen säga detsamma om mig)

upprepade händelser av ett visst slag i barndomen skapar egna vägar i hjärnan

som nervbanor för just den känslan 

hela motorvägssystem av ångest med möjlighet för autobahnkörning dygnets alla timmar

vinter vår sommar höst och igen vinter vår sommar höst och så vinter igen bär dig inuti mig som ett ofött barn 

ser oss på håll i en annan stad City lights  

den typen av natt som älskar när ingen ser på

som aldrig någonsin blir poesi 

Snöstormen viner runt huvudskålen

 Slussen och marmeladhimlen hem 

hyran sen 

lukt av natt

ett läte av blodet under huden 

alla är smaken av salt i någons minne

vi dras dit vätskorna vill 

ett varmt mörker som mjölk 

kärlen vidgas

det blir outhärdligt ljust i april men tänk inte på det nu 

njut av mörkret

det blir allt svårare att längta åt någon annans håll 

ber om en ny era där det rena segrar 

så sick of losing 

natt tankar fullmåne draget

vem är jag att bara tänka på en enda person

allt krymper så fort 

klar but still 

bruna ögon 38 på hinge ett sk liv 

som absolut ingen kan förstå 

lr nå 

ta bort mig 

Cafe

 La down skriver på en barstol grön opal 

det tog till den 7:e januari sen ville jag dö igen 

blöder när jag går ur din radar 

helad kysk blek

pank men vem är inte det 

en aning vår i luften på Storgatan 

kramp i vaderna varför kan jag inte göra mig fri från dig

det är som om du går i blodet och hur kan man undkomma sitt eget blod

varför vill du inte ha mig och befria mig

snälla håll fast mig och berätta sagor som aldrig tar slut

Såsom på jorden atm ....kommer det bli trångt i himlen

om det är så att vi går under nu 

så ska vi 2 göra det i hop 

det här är ingen romans det är beyond det 

vigheten som ingen kan ta ifrån mig 

friheten 

på cafe äntligen en ung Aiden Brody vem är du och vad tog dig så lång tid 

blundar och är i Paris 

spegelberöring du blir struken på underarmen och jag känner det i huden 

den ultimata hög empatiska upplevelsen bara någon som levt år i celibat utvecklat för överlevnad av art

gränserna i oss och hur de hela tiden förflyttas 

smygfotar  och min bål sjunger Etarnal flame 

hur uttråkade är de tama händerna 

våta fingrar grön matcha tunga

jag vill som vanligt alldeles för mycket 

livet har mig till låns

 får lust att smälta samman med skådespelarna 

ge dem min andning 

jag föreställer inget och liknar ingenting ett barn som väntar på en utlovad stjärna

du är en rytm i mig som ännu inte blivit poesi

en oupprepbar natt känna dina hemligheter rinna ur mig

att leva betyder nästan ingenting 

jag är inte rädd att dö bara att det ska vara plågsamt 

om jag inte har dig har jag inget

allt som är ofullbordat söker ett liv ut

unna mig min eviga längtan 

den är fan allt jag har

när blir det min tur som Demi?

episk förälskelse 

demonisk kärlek 

tyst som snön

allt är en chansning 

skriv som om du försöker få dig själv att komma 

sångens voodooliknande kraft är inte en slump du 

 tror ingen någonsin kan veta vad den som sjunger sätter igång i en annan människa

ljudet från din hud Rhensgatan fast jag vet du är i Lynchland 

vill somna  till din röst lite på avstånd lugnar mig som sjörapporten 

Snö som estetikens fulländning nu har jag aldrig sett norrsken men

handskrivna ord chokladmjölk 

det finns redan ett rum som öppnar allt

vi måste vara i rummet och sedan gå ur det 

inte bli giriga 

det kommer göra ont om vi stannar 

det gör ont nu

att inte veta när det börjar 

eller det började långt innan vi sågs

du föddes och jag var 7 år 

fuck dig för att du väntade så länge

Norrmalmstorg i Januari sinnerlighetens bleka ådra

de vackraste människorna är de som förlorat 

obegripligheten i att dina  tankar slutat pulsera i ditt kön 

ryska balettenen dansar i mitt bröst var natt 

en fin liten never ending brain cabaret 

det slutar aldrig (du)

det kommer aldrig sluta (jag)

varje kroppsdel har sitt eget liv 

rörelserna kapar känslan därför freestylar jag alla klasser på plats

 söker inte länge mening utan magi 

händerna under filten när det våta går ner i vaderna 

domna där 

spräck inte bubblan

 spräck den snälla!

en himmel en pistol

skapandets fria tömmar 

nattens sufflerande drömmar 

lustens sugande tentakler 

all längtans vändning mot det onåbara

inget är sig likt trots upprepningar 

det glädjer mig 

där under snön väntar jorden på att smälta som ett eldklot

det är bråttom nu mon cheri 

när jag tänker på dig så lyser jag inifrån 

säg vad som helst bara det är sant

våta ögonfransar våta pälsar

skolfranskan 

ett sus av förväntning i kroppen som före en spelning 

luren mister snart sin oskuld 

går från asynkron till flöde 

delar ut sömntabletter och melatonin som en gud 

mina batterier är än över hälften laddade 

jag ska köra som fan nu i två år 

sen köpa en hund 

vara noggrann föra notes över förfallet fota röven se till att den inte börjar falla göra mina knäböj

detsamma gäller brösten låt dem peka uppåt 

varje år får man uppgradera vad man äter hur man rör på sig 

min fysik är än Jennifer Beals i flashdance 

känslor som tyglas svartmålas döden som speakerröst 

FASTER HARDER

för varje dag lite mer upplöst 

töjer språket

 expanderar själen 

sedlar och fake tatueringar

vegan sushi och något fermenterat 

fingrar mitt i veckan 

ser mig själv i spegeln 

minns du mig?

jag brukade vara ostoppbar

letar febrilt efter detaljer 

vill märka något

vad som helst 

för allt som lever alstrar kraft som för oss samman 

visst