vill inte vara här

 men du är här 

här skulle dikten kunna vara över det finns en enkelhet i det som håller mig vid liv

handskrivna brev dagbok och dålig poesi 

jag avskyr att få solljus på mig så det är praktiskt med November 

någon frågar om jag vill vara gudmor snälla jag är suicid

sluta prata med mig jag finns inte 

låren skakar inte längre inget skummas utsattheten är ursinnig 

har mjölktänder kvar 

(börjar om)

greppar mina anklar lyfter höften läser två undermåttliga manus 

det enda som återstår mig är njutning genom sånt jag stoppar i munnen