Rebecka i fönstret och allt är som vanligt igen
vampyren går förbi och det känns som en kameraåkning
han ser på mig som jag såg på Gösta Ekman på slutet
det är en nåd
alla utgivna poeter berättar för mig hur oviktigt det är att bli utgivna
världen drar ihop sig i december
tittar på anatomiplanschen på väggen det syns inte men jävlar vad ont det gör att leva
det viktigaste i livet är att aldrig slarva med avslut
noggranna separationer är alla terapiers yttersta mål
du sa att jag är motsatsen till lågt hängande frukt
problemet är att du tror du har tid baby

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar