får en kaffe har en fruktansvärd fomo för krunegårdspelningen
ingen förstår längre vad jag säger eller skriver
konturen av dig är tydlig än
p piller jag håller ingen vid liv
sanningen är inte ditt brott
om jag kunde skulle jag gå härifrån (allt)
det känns som om det enda som finns kvar är att bli inlagd
läser lapar mjölk kroppen avslutas
somnar marinerad i jonatan unge
och den genomskinliga tomma känslan av en tyst iakttagelse
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar