man har burit hoppet som sin egen unge
äter keso till middag världens ensammaste lilla burk mat
hur ni rökte ihop
man vill kräkas men man fortsätter skriva
så patetiskt man förberett sin lapp
man möter maniskt blicken ändå fast man förlorat
man tog inte tillfället nu får man dö med tillfället mellan benen
man är som förlamad som maj som allt levande står på vänt
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar