jorden gråter

 och viljan att ha dig går inte över 

har inte sett någon annan med större händer 

vad jag riskerar med mitt skrivande?

jag vet bara att jag förlorar allt om jag inte är sann 

tänk om du skrev : jag är inte rädd för någon del av dig 

" du måste vara försiktig med Lotte" sa ingen till dig 

om jag bara mött dig som ung 

12:12 12/12 upprepar mina önskningar 12 gånger 

nu måste jag vända mitt långgrunda liv 

jag har inte haft ett enda intressant samtal 2025 

klappar två hundar intensivt får loss lite oxytocin 

118 dagar sedan jag såg in i dig och jag går på fälgarna 

St:eriksgatan ner och skammen över avsaknaden av allt jag borde vilja

 fjärilen vid fyrans busskur och jag bestämmer mig att flyga efter

jag var ändå alltid på låtsas 

fick inte plats där jag ville vara

existerade inte för dem jag behövde 

höll den starkaste mörklila hyacinten i en plastpåse med vatten i 

till någon som skulle ta mig på allvar 

så började leken 

kom vi släcker stjärnorna 

och jag som aldrig stannat 

stod kvar 

stannade i dig 

kärlek är att sakta följa john igen

 du är nuet som kan vägen ut 

igen och igen 

Sjöstan och jag tränger att följa var impuls utan eftertanke

älskar bara ensamheten nu men när jag älskade människor 

älskade jag unga män 

kan jag skriva så du förstår hur jag levt

min kärlek drabbar och gränsar till besatthet 

vill bara ha det ouppnåeliga

min kärlek är som min poesi manisk 

min poesi är som min kärlek manisk

var och en av mina 15 har jag mött i eufori aldrig vardag 

det måste vara grandiost och på gränsen till outhärdligt 

likgiltighet taggar mig om du undviker mig kommer jag dyrka dig 

laddar dem med ett värde sen går hela mitt liv ut på medaljplats 

Läser din tidslinje i högerhanden längst bak i nightlinern

 när hela sommaren var ett väntrum 

minns du 

du hade ett utseende var natt som sa kom vi kastar knivar 

jag kan inte ge dig vad du behöver 

du har aldrig frågat vad jag vill ha

så fortsatte rouletten 

nätter av att försöka nå in i varandra 

ett vattenland efter stängning  och du fick uppleva din egen födelse

jag fick en ny gud 

och jag ska försöka vara musa för någon annan som en bekräftelse på att du hade rätt

i det du sa den där sista morgonen på hotellet där jag fick bestämma titlarna på nästa platta

den blir förmodligen den obegripligaste någonsin men vem har sagt att rocknroll måste va lätt

det är 10 grader i december du har inte svarat sen augusti fåglarna sjunger och tror det är vår 

jag tror jag är levande begraven 

04 i gränslandet

 förminska aldrig din situation 

hur ensam du är

vad lite du har kvar att ge

inse att du är oavsett 

i en värld som tar allt syre 

jordens undergång klädd i regn visar det sig 

tänk att ni pratar om jul äter djur konsumerar vidare flyger igen och igen 

jag valde inte att skriva skrivandet valde mig

däremot valde du att inte ge ut mig 

tänk om någon sa jag ser dig 

jag tror på dig 

inte bara som självförsvar 

var aldrig vacker men jag hade något 

marmelad och saknad

av mänsklig intelligens 

outlevda känslor dör aldrig 

jag är alltid bara en käftsmäll bort 

tror inte man kan få allt man vill så jag väljer skivandet

det mesta du sett av mig

såg du aldrig

det kommer aldrig åter

ser en bild från året jag hade sex 2021 gult hår nydumpad 

sen gick verkligen allt utför 

Södertälje tur och retur

 fördelen med att vara apatisk är att även besvikelsen uteblir 

grät i handfatet men det var åt mitt ansikte 

jag tror inte jag vill något mer nu 

inget kan befria mig från vad livet och stunden kunde gett

åldrandets frihet är en bekväm lögn 

som om förlusten av attraktionskraft innebär frihet 

för mig är det alltigenom en förlust 

jag kommer bli utgiven när skrivandet förlorat sin mening förmodligen 

som knullandet