Den som blir övergiven

 blir för evigt bunden till den som överger

Vår i mörker sommar på knä höst i fosterställning

 det handlar inte om hämnd eller så det är livets gång bara

en dag kommer någon lämna dig ensam kvar så som du lämnade mig

du kommer vara dödligt kär i det liv du tror du ska leva 

då kommer du förstå 

varför jag inte vill leva längre 

Om 6,5 år har du inte rört mig då är alla celler utbytta

 samtidigt vet jag inte hur jag ska klara dem närmsta 6,5 timmarna 

utan dina händer

St Göran boggie night band om handled som inte har bandnamn

tappar människovärdet när du inte svarar mig

det här är inget rop på hjälp jag är precis där hjälpen är

vill stoppa andra saker i munnen än bens

säger till ronden att jag skriver poesi pallar inte vara yogaläraren på psyket grejen

han svarar tillbaka : poesi är den högsta konstformen

vi har en poet på avdelning 16

Det är en lögn att säga "allt är bra" när nästan allt fattas

 patetiskt att det bara finns en av dig

en dag kommer jag räknas

jag stod ut över och tillslut 

Längtar till New york

 Kan aldrig bli den du skulle vilja

för du är såklart better utan crazy

men ingen kommer ever älska dig mer 

skriva dig vackrare 

bekräfta dig genom begär 

ta emot svälja 

du kommer aldrig få ett eget nöjesfält igen

ingen annan har dygnetruntöppet som jag

och jag längtar till Newyork

mage mot rygg

 trygg

oskiljbara som svanar

jag dör här 

Allt börjar alltid där jag inte vågar

 endast i det omöjliga är det värt att finnas 

har du glömt hur vi dansade tryckare utan kläder här i köket 

till Cinderella man ....du måste glömt det ...går inte att ha det minnet i kroppen på mute