om kroppens tillfällighet
väntar troget på att allt ska börja
utan att fatta att det redan är över
jag är inte Times squere längre
som när jag skrev flaskpost till Gbg
vet du vad det är att vara älskad frågar hon
nej absolut inte jag har inte ens någon som kan köra mig till akuten
men förmågan att teleportera mig finns människor som behöver flyga jorden runt har bara lite sämre fantasi
någon frågar baristan: har ni ingen vanlig mjölk ?
det är inte vanligt att ta ett annat djurs modersmjölk vill jag skrika det är bara äckligt
känner igen smaken av en dröm jag en gång hade i munnen
det bultar i foten har svårt att gå
in i dikten ur platserna
pulsen i örat
lever så enkelt jag kan
friheten att resa mig från alla sammanhang
vatten minns allt vad det innebär att ditt liv blivit till av någons okapabla person
var kropp är en vattenledning
mitt begär liknar bön
jag kan läsa in något i allt
skriva något av inget
min människa glider allt längre bort
reser runt jorden glömmer mig nog men
vet att jag står kvar
väntar dig på djupet
jag har undervisat läst 4 böcker än så länge i påsk mediterat promenerat
skrivit dagbok texter med och utan mening lyssnat på p1 kultur dokumentärer
varit på bio sett klart hundarna det är alltid du
jättelångfredag gym och pannkakor
det värsta är inte att du inte öppnar längre
utan att en dag kommer det kännas som vanligt helt utan spår av dig
jag som alltid haft en fallenhet för att öppna en kropp för stjärnor
är satt på mute
född att särskilja dömd till förfall
sitter på bio och gråter över att jag inte är 30 något och kåt
stavar det först yung i min skrivbok lol
till slut faller regnet och det skulle kunna vara bibeltexter eller fanfiction om det inte vore en berättelse om stjärnor
där dina händer varit heliotroper
poesin är avsatsen
allt annat är förgäves
ta allt jag tagit för givet (ingenting) i detta livet
hänger kvar trots ett ljus som aldrig tänds
she works hard for the money
so hard for it honey
som om livet var frivilligt som om någon frågade mig först
betalt hyran
kan du öppna dina lungor hela vägen ut
Svedjan April för nya drömmar
trycker hjärta för två decennier nästan 3
tvillingtornen tänds för kvällen
staden går igenom ryggen på Skeppsbron
du bränner genom luren
en visklek för de redan glömda
svälten den eviga
kyssarna de uteblivna
inte heller i dag har något påbörjats
dansk poesi är alltid lite mer relevant
allt hänger ihop sedan mina första dagböcker
om någon skulle läsa sen i retrospekt kommer man se att allt skrivande bara pågått sen 80 talet
vid en viss ålder i livet kastas längtan om
det förflutna och framtiden byter plats
precis som att barnet får ta hand om sina föräldrar
promenerar kort på kvällen inget är som förut på randen och kaffet kostar 40 igen på Willys
vaknar och jag har förlag och förläggare ett värde
april april
Inlägg
Alla kommentarer
