Gullvivor och teaterhistoria

 nästan inget vi säger om tiden är sant utom att vi delar den 

tills vi inte längre gör det 

ler ner för  Dramatentrappan en gång nådde det mina ögon 

du är på igen

 en bild så börjar allt om som en ny episod av en serie

för kärlek dör inte den byter bara rytm då och då 

och Odenplan hits different 

unlockat synsk 

människan är aldrig nog försiktig med vad hon ber om

önskans uppfyllelse är alltid en tragedi 

nu när jag har dig i ögonhöjd 

när livet inte blev mitt

 redan längtan efter tro är tro 

det redan genomtänkta är inte naturligt

överallt är precis före en laddad scen 

min tystnad är ett skrik på en frekvens ingen hör

det finns inget hopp mer det lilla guldet är gone

nu väntar jag bara på att få sluta vänta

i en värld som vänt sig ut och in

själen sväljer vardagens mantra 

min enda önskan att få träffas av det oväntade 

lyssna på någon som inte vet vad han gör men han gör det ändå 

jag skulle fortfarande göra allt för en natt 

hör du det 

2016

 minns vilken gata jag gick på när jag lyssnade på dig första gången 

Katarina ban Micke levde och var ännu inte en tatuering på min arm 

jorden hade inte gått under och att inte skaffa kids va fortfarande ett val 

ja va bara 30 någonting men du va typ ett barn 

Strage sa " vänta några år han växer ikapp dig" 

inget i min kropp hade börjat gå sönder än mina nudes va fucking oscars back then 

det fanns dem som ville ha mig jag fick vaken? 03:30 än 

pallade raka fittan och du växte absolut ikapp till slut tyvärr blev jag för gammal i samma minut

utslagen mot skapelsen duschdraperiet slickar min fosterställning sen

 man har burit hoppet som sin egen unge 

äter keso till middag världens ensammaste lilla burk mat 

hur ni rökte ihop

man vill kräkas men man fortsätter skriva 

så patetiskt  man  förberett sin lapp 

man möter maniskt blicken ändå fast man förlorat 

man tog inte tillfället nu får man dö med tillfället mellan benen 

man är som förlamad som maj som allt levande står på vänt 

5/5 portalen vatten i fontänen vid Mariatorget

 ryggskott föga förvånande jag har inte andats sen mars

sökt jobb i Malmö måste släppa all rädsla nu 

andas med magen 

längtan är en känsla jag sitter fast i 

så går åren ingen kom  man dör

 undrar liksom för kärlekens skull varför det är så jävla svårt att vara den man vill vara

BABY VAR ÄR DU VILL JAG SKRIKA RAKT UT 

man bär på en konstant saknad i kroppen extremt mörka tankar 

det är vad ljuset gör med mig 

vill bara sova eller gå och lägga mig 

kommer aldrig kunna se dig utan att vilja ligga med dig 

den saliga ungdomligheten 

sen ännu en natt att tämja alla vägar bär till åldrande

och åldrandet i sig till en väg ut 

det är vatten i fontänen nu och den blomstertid nu kommer med lust och suicid stor 

om jag blundar och tänker på Ethan Hawke

 vi blir alla fria till slut 

the idea of you var precis vad jag behövde som en våldsam smekning 

jag har blivit den tid det tagit 

en elev sa :är det så där en yogalärare ser ut när jag kom in i salen 

jag sa nä de är oftast ätstörda i naturvita tights och toppar lite mer blonda och generiska 

en annan sa att det är bättre när jag har rött hår 

jag behöver komma med en varning 

ok 

7 grader igen och mitt nervsystem fungerar omen efter omen 

ge mig en gräns som tillåter allt 

frågar gud om det är sant att du kan svälja mig hel