trängd till tänderna

 sista sommarvicket klingar ur kroppen 

med dig lämnar jag 

ha ha ha det var ingen idyll jag eftersträvade 

ville egentligen bara ligga med dig backstage 

djur i kärlek ner på knä nej alla fyra som en hund 

ha ha ha inget väsentligt skiljer mig från en heroinist 

samma beroende besatthet begär 

glad att jag är ofertil mammor får inte skriva ihjäl sig så här 

de måste hålla sig vid liv för sina barn 

var är andningen i texten i mig 

poesi och andlighet är vad som går förlorat för mig från engelskan 

och jag måste undervisa och skriva intuitivt om det ska va någon core 

det finns dem med riktiga problem skriver jag i anteckningsboken 

när den är öppen överger jag allt annat 

även mig själv 

en del föds inte till verklighet utan till drömmen 

Trösten kan vara ett datum en nedräkning

 en hel tour att välja städer  på en macka med ost och smör

en karta tabletter en låt med Jocke Berg 

den självvalda ensamheten och friheten i att mitt liv bara beror på mig 

tacksamheten i att jag inte satt några barn på den här jorden 

ett regn en walk en film med Ethan Hawke 

en siesta mitt på dagen en fantasi med dig i 

när man varit pank länge och plötsligt  har råd med ingrediensmat 

en skymning när sommaren bugar in hösten 

att få ta på min bomber igen 

när teatern öppnar  att sitta på min favoritplats i salongen rad 5 längst ut på vänster sen 

bilderna är en verklighet

 tonsätter med några rader från  Charlis card declined 

skönheten i centreringen 

en inåtrörelse en utåtrotation 

en reading över till australien 

en swish 

en över 30 årig förälskelse  på duk 

jag visar klippet till han som säljer ticket och allt blommar upp 

vi är här för att ge varandra betydelser 

Tillbaka på samefood eller safefood

 likt en autist äter jag helst samma mat var dag 

du är född ur oxen det är obegripligt men ändå inte 

det går att dela upp verkligheten i gångar 

olika system i mig 

skriver inte monogamt att det finns flera du gör inte var enskild individ mindre till centrum för allt

tvärtom jag är madly in love det är dvs utan gräns oändligt stjärnstopp!

själen är en balsal personligheten som glasyr i bästa fall min frekvens är ouppnåelig för de flesta 

därför är jag själv i alla rum 

vaktar mina byten jagar smidigt känner aldrig skuld eller skam 

inget smärtar egentligen i full närvaro 

när dikten är klar sluts den 

den starkaste fortsätter göra svåra saker med flit 

den blå timmen

jag är allt du aldrig såg 

 du närmare mig än halspulsådern 

sover gud ?

du jag lovar att aldrig föra vidare det jag aldrig bad om att få ärva

sommar är för de som är unga 

i kill you with blyerts 

those slukande pupiller 

det är så lätt att förvillas av omsorg om man aldrig fått någon 

reserv 

vår gemensamma andning jag orkar snart inte mer 

saknar den jag var före allt 

allt som förfallet 

till och med håret har halverats 

täck över min kropp 

och ! det finns en speciell plats i helvetet för dem som flyger till medelhavet i juli och klagar på hur varmt det är

och inte inser kopplingen 

Barbaultsbasket Seanymph hair

 om Barbault har rätt är vi precis i början på berättelsen 

vi lossar en cykel som öppnades 2020 

Pluto Jupiter Neptunus Uranus formade som en korg 

like actors in a movie there energies create a scene or a circus om du vill 

transformationen är den enda vägen genom portalen 

så starta om dig själv så så ses vi på andra sidan 

allt meningslöst sex är gratis

 efter dig -gud 

det som behövs förklaras är alltid förgäves 

om någon " den här dikten handlar om" slutar jag lyssna 

skriva är bara något jag gjort varje dag sen jag lärde mig det 

har dagböcker från lågstadiet kvar

tror inte det finns bra eller dålig konst eller det känns oändligt fördummande att tala om 

alltså mitt sexåriga skrivande är väl inte sämre än det jag skriver idag 

eller ersätt mig med vilken etablerad författare som helst 

eller det är i alla fall ointressant 

nudes verkar inte längre va min grej det smärtar då har jag bara skrivandet då

och att jag omöjligt kan låta bli att bli sedd genom dig 

den blicken formar mig och i förlängningen allt jag skriver är till dig 

dagen jag blir osynlig för dig behöver jag inte längre leva