erövrar stadens ögon och mun
ett ögonblick tillåter jag mig att inbillas att dina fingrar
och natten vi klöv varandras atomer
ensam i en våningssäng
erövrar stadens ögon och mun
ett ögonblick tillåter jag mig att inbillas att dina fingrar
och natten vi klöv varandras atomer
ensam i en våningssäng
försöker förgäves delta i sommaren äter potatispizza på St :eriksgatan
letar febrilt efter en speldosa
fullmånenatt och jag skulle behöva höra dina andetag nu
skriver vidare som enda våldskapital
om jag går: adjö till inget
det är viktigare att älska än att bli det
besvikelse är enklare att ta än förnedring
så jag åker
att stanna hemma med endast tomhet och resten av mitt sk liv lockar inte
om man bara står ut förändras alltid något
tystnaden är annorlunda i Juli
månaden är till för äkta makar som gör exakt samma sak i en sommarstuga istället
som födelsedagar och högtider fruarnas tid
älskarinnor sätts i karantän till hösten tar vid
men nu är jag inte älskarinna utan musa och du är rockstjärna
så hold on tight you know shes a little bit dangerous shes got what it takes to make ends meet
vi har en helt annan dramaturgi
allt som är viktigt i livet görs på impuls
det som kommer ur dig ofrivilligt strålar omedvetet
som inte går att forcera eller blockera inför det tvekar jag aldrig
där öppnar jag totalt för att slippa hindras av förnuft som alltid tar rygg på rädsla
som i sin tur bjuder upp passivitet
för om allt bara pågår i ett ständigt flöde om ansträngningarna aldrig upphör kommer till slut ett läge en stad där allt står precis rätt katarsis
en gång räcker för ett liv
en obruten följd av försök under år är vad som utlöser denna enda gång
kontinuum
ingenting som pågår intresserar mig egentligen utom det enda som upptar mig
hela mig
döljer inte allvaret i min längtan varför skulle jag
den enda kroppen av världens miljarder kroppar jag vill röra
juliljuset omsluter mig som en fängelsecell
åren av frånvaro från fysisk beröring är värst när man varit nära den men den förblir oåtkomlig
mentalt älskande
sitter ensam varje dag utan undantag för att känna mig närmare dig
så jag får tänka i fred
allt handlar om hur länge jag står ut
det känns som om jag dödsstädar vill inte äga något när jag går
kollar upp mot himlen och himlen kollar ner mot mig
som om den säger ge dig
eftersom jag inte sover har jag en konstant längtan efter bakelser och salt
passerade portalen mot fullmånen och djurnätter
när jag blir varm blir du kall alltid
söker dig i fantasin
tills du låter dig hittas
släpper in mig
till sist
för sommaren är äktenskapets dödligaste årstid visst
och det är något med hur du ser på mig som får mig att göra precis vadsomhelst i tron om att jag är speciell för dig
halvvägs dygna grannen under knullar med öppet fönster 01:30 hon låter både på in och utandning
bedrövligt
juli har mig i sitt grepp
trots regn är mitt nervsystem som ett smatterband
min pygmalion i radioskugga kan inte ens skriva dig verklig
ber en stilla bön i maria för att resa sig krävs något slags mål jag avbokat
för att vakna en viskning om att något väntar mer än allt som rinner mig ur händerna
har inga försök kvar ingen gräns mellan natt och dag
sitter i "köket" i bar överkropp skriver om dig nu tills jag blir du
hur skriver jag om dig utan att stjäla
att vara i stan i juli utan pengar och med lite för lite jobb som självskadebeteende
lukten av hud och ådror ljudet av våt jasmin och pannkakor
inloppshålet av verklighet läcker gör drömmen illa
du är olika grader av likgiltig
allt är ett nej tills det är ett ja
vi blir aldrig färdiga med kärlek då är det inte det
håller mig för mig själv för att få längta och vänta i fred