är en dålig synk hoppas du är hemma
kollar ut en outfit på weekday
stannar jag nu stannar allt
bär dig i bäckenet
kaffe och ipren flätade fingrar
för att kroppen vill så fasligt känna något mer än yoga
vem är som dig
gör mig halv
har inget kvar i mig utom din röst
du böjer nacken av vana kanske för att vissa rörelser överlever det dem en gång betydde
precis som att vissa saker fortsätter lysa fast ingen är där längre
äter en bulle fån Svedjan och får tandvärk
så ynkligt alltihop
livet kultur utövad av överklass
svanskotans fortsättning på ryggradens förlängning
hur extremt sällan något allmängiltigt är bra för mig
det skulle finnas en fortsättning på kvällen och du skulle inte få ta det så lätt i från mig
ta så lätt på mig
vem är du att avgöra att jag är utan värde
det borde vara gud eller så
ser in i ditt ansikte som ska hålla mig kvar i den här världen
dör jag orörd av dig så måste det kännas även i din kropp
som hålrum
som tomheten som långsamt utrotar kroppsfunktioner
så jag spänner upp kroppen i brygga
människors begränsningar den normativa skiten
födelsedagar osv om tillräckligt många säger att det är söndag
så är det söndag
det sägs också att människor inte kan leva utan kärlek och ljus
men jag är beviset på motsatsen
ingen har någonsin älskat mig och om vi behövt solljus skulle dödligheten varit 100%
den här sidan jorden hursomhelst
fyller på med helt andra världen ingen frågar mig någonsin om det
så ingen vet de pratar ålder och annat helt illusoriskt
som ett träd drar in klorofyll drar jag in dig klarar månader år
det vet jag nu
de spelar Håkan på St pauls och jag går upp i kanterna
suddar ett hål i imman och skriver ditt namn i ett hjärta
jag är ett barn om något
ser allt som genom en slutarfördröjning
som naturen vågar klä av sig naken
jag är någon man kan ha meningsfulla samtal med äta något gå på bio
en svettnil längs halsen som etsat sig fast håller mig sällskap under fullmånen
(vänster sida)
den särskilda tystnaden som uppstår efter något hänt
allt är rymdsignaler latten är varm och på cocosmjölk
saliven frodas de halvöppna munnarna
mamma och jag äter pizza med ananas försöker förgäves fylla slukhålet
som vidgas i rasande fart
blinka lilla stjärna där hur jag undrar om du också ligger vaken som jag
men återuppstod
baby jag har betalt fatalt med allt som kunnat hända
det har blivit höst och jag har sett dig i den
tar emot the aftermath en svallvåg i tåget
tiden öppnar sina sår
jag skulle ändå alltid sträcka mig efter dig en sista gång
aldrig för ett oss utan för att något evigt kan vara så kort
hans röst i mina öron alla sinnen skärps
jag är en nattfjäril framför
så hyper att jag lättar från marken
så svältgrå i ögonen och för första gången på 14 månader var det lätt att le
lust är motstånd
motstånd är lust
jag väntar bara på ditt tecken
du eller aldrig
du eller aldrig
du eller aldrig
beroende på set up och setting förgör mig fullkomligt
har för vana att älska främlingar
allt är enklare när man inget vet
man behöver bara finnas i rummet existera
bli funnen
kanske kommer jag den här gången lyckas vara tillräckligt intressant
jag ska vinna mot alla andra lockelser
bara den här enda gången
Inlägg
Alla kommentarer
