allt i mig är rätt kalibrerat
kroppen gör vad jag ber den om
det mirakel årstider ändå är åker till Sundbyberg
äter ett otroligt bakverk det ständigt pågående omsorgsarbetet
det finns några korta sekunder i början å varje klass då alla ser på mig
sen sätter jag på musiken och vi flyter i hop till en form
det står en väldigt lik dig och röker utanför Batan så där snyggt med ena foten mot väggen
och skinnjacka flyter med i fantasin hur du log mig in i dig
äldre men dummare än någonsin
sover mig medvetslös mitt på dagen
klappar en tax klarar tentan
din astralkropp pressar sig in i mig
att dö nu
när allt är nära
bygger en kojja av täcke och filtar till mig och Snobben
vi ska fira att jag klarade det med rostbröd och oboy
Komet igen du sover nog än en timme efter mig i ett varmt land
en kollega påpekade att jag borde ta ledigt jag jobbade ju hela sommaren
sen jag rymde hemifrån strax före jag fyllde 18 har jag aldrig haft semester
jag såg till att skaffa mig ett liv jag inte behövde ledigt ifrån
pratar med trädet var natt genom fönstret tagen av allt som strömmar oavbrutet och osynligt mellan oss
står på tå på yogamattan upp och över och mitt i rörelsen känner jag mig själv för 30 år sedan
som gick upp på tå på samma sätt i gymnastiken
de bär ditt namn på tröjor Stockholm svarar att jag tillhör hon som ett barn tillhör sin mor
det är November nu och gamla mönster upplöses äntligen
vill ägna mitt liv åt konsten och vågar säga det
att varje dag fortsätta försöka dygnet runt
så lätt förankrad att jag känner rötterna lyfta ovan mark
ingenting binder mig till någonting
går in i vårt rum på sidan om livet det är öppen planlösning du går in från platsen du befinner dig på
ingenting av det jag sett har ännu hänt det ligger i pipen som en utsträckt kropp i en vattenrutschkana
i väntan på att skjutas ut
gränsla
öppna morgonrocken
säga:är det nu jag dör och faktiskt tro det
yogar i bankvalvet
alla oktobers soluppgångar i halsen
min morgon är i konstant beröring med natten
en smörgås med ägg & kaviar på Komet
inte en dag utan en mening
skriven på ett kvitto i dagboken bloggen dokumentet i datorn under blommors dramaturgi anteckningsboken postits notes i luren servetter
det viktigaste är att skriva hålla det intakt leva genom det
skulle vilja träffa din mamma höra henne säga ditt namn
drömmar dör som moln gör
ger plats för nya
håller en vid liv
allt jag ännu vill veta om dig
har absolut inte kommit till slutet
vill att vi sitter ner och du berättar för mig
och att det ska kännas som om jag har hela livet på mig att lyssna
ägande över lag
blir stressad om jag har mer mat än för dagen
man knullar inte bättre i ett dyrt hotellrum
jag föddes för att stå på listan
får konturer när jag skriver
världen och jag ligger klarvaken 03:33 rädda för vad som händer om vi blundar
att vara människa är inte en vanesak
så jävla mycket mod det krävs att stå utanför allt
drömma i vaket tillstånd
Stockholm ändå en början som räckt i över 20 + år
kaffe gurkmeja hål i mitt enda underlakan
plastpåsen med clementinerna
kroppen är hård och glänsande
jag vill att du frågar mig något
vadsomhelst
klär mig fint tar läppstift några munnar öl konverserar vid bardiskens ände
medans mitt syfte som hona urholkas
ingen tittar åt mig undrar något ingen som rör mig år fem
jag har skrivit minst 7240 dikter sen 2007 aldrig något som betytt tillräckligt för att bli publicerad
men det är ju kul att du håller på som de flesta säger då
klarvaken över mitt förfall plötsligt finns bara den nya verkligheten i spegeln
den jag är gammal i
och baby jag önskar så att det va något annat jag önskade
Inlägg
Alla kommentarer
