Det finns en kärlek som inte finns som annat än en föreställning i den har jag levt ett liv

 min hållning som bevis på att man överlever helt utan kärlek

hur kan man älska någon så häftigt obesvarat 

du är en värld jag inte har tillgång till 

ett visat är för lite jag vet det  det är ingenting och större än allt annat

regnet sköljer ur stan från lallarna på flaken 

blandar fantasier tillsammans med resten av mitt liv som blåst ut 

morgonrocken en portal till en annan dimension jag går in röker en cigg 

det orange kuvertet och återbetalningsplanen till Csn representerar allt det mitt liv är för kort för

Hornsgatan hem och jag tänker att en gång i mitt liv vill jag höra jag älskar dig sen kan jag dö

plötsligt tillbaka i verkligheten som ängel flyger jag över staden 

släpper alla som släppt mig dvs alla 

äntligen fri 

klart man kan älska flera samtidigt allt börjar med en mor och en far så

 må dina dagar lysa av min frånvaro

du borde vaktat mig med svärd

just där jag skärmas av ansluter det 

end of twinflame blocking 

en ömhet i ett möte allt som existerar rör sig i allt som inte gör det

allt tar slut (välsignelsen) 

den förnedrande striden(juli)

vi skålar i vatten Riche Söder Kjellvander i fönstret som en våldsam smekning 

skillnaden mellan svar och beröring 

närhet utan beslagtagning 

struktur utan strypning

omsorg utan ägande

klart man kan älska flera samtidigt allt börjar med en mor och en far så

Du är så vacker när du inte väljer henne

 Sherman rör sig som en cartoon i en Gorillaz video 

ännu en nude på mute

alltid ensam längst fram utom hometown

sexig ung teater vid plattan 

en lyckokaka i halsen 

flörta uppåt 

svälj skammen sen 

ingen plats för sommaren 

jag har i princip efterkonstruerat hela mitt liv

 (poesin)

du som inte slutar

allra vackraste Mira är ett väsen trollar fram teaterbiljetter 

kroppen som inte slutar

Humlan 

en stilla undran 

hur du lyckats hålla dig undan 

ett helt halvt liv 

ögon väntar

dålig rytm 

juni för orkaner 

behöver egentligen ingenting utom papper penna böcker musik teater 

Cafe Tårtan jag började och slutade Maj där i fönstret

 det är ironiskt hur rikt mitt inre fantasiliv är i förhållande till den komiskt platta verklighet jag huserar

äta yoga dö

lite som er ensamhet i tvåsamheten ännu en arm om en fru en blodlös gest

du behöver inte vara trogen mig bara sann mot dig själv 

frossa redan vid 23 grader 

det är möjligt att vara två saker samtidigt 

inte som skådespel eller personlighetsstörning

det handlar om att kanalisera att hålla flera verkligheter öppna samtidigt 

du kan vara din min hennes 

när M dog lärde jag mig att tystnad kan vara evig 

och slutade stänga dörrar eller säga så här är det 

Coda Cajsalisas nya pudelbarn Tomas Andersson Wi i fönstret den frekvens jag måste följa John på för att hålla mig vid liv

JB får mig på knä låt 2 

 det enda som är värre än Marathon är människor som kollar på Marathon som nöje 

medans jag skriver livet ur mig går Ryan Philippe runt på Söders höjder 

det ser jag långt senare efter regnet & Betty blue estetisk perfektion 

proppandet av mat i munnen ståendes är ett bordsskick som tillhör någon som äter i ensamhet

någon kom fram och sa du är fantastisk jag bryr mig generellt inte vad någon tycker om mig

har för länge sedan förlorat intresset för människor över lag 

immun för alla ögon som inte är du 

bye bye Maj det är en gles jävla nåd i Juni 

Det här är en text helt opåverkad av att Ryan Philippe är i stan

 en sån som jag har så lätt att bli förförd av 90 tals skådisar 

solrosor i en gränd i Gamla stan kulörta girlanger 

den lilla vansinniga stoltheten i att fortfarande vilja något med papper och penna

saknar faktisk helt behov av applåder 

omsorg däremot 

utmattad efter att agerat sensor 

ler med hela min koordination 

vissa rum förstörs när de förklaras 

alkohol fördummar 

regler och giftemål blir till gravar trampoliner ut i meningslösheten 

Alice som ankarare