Är det inte snart snart?

 sommaren när den äntligen mörknar 

du är en del av mig och det är outhärdligt 

tro mig jag har försökt glömma 

men det är lika lönlöst som sömnen 

som att försöka andas korsfäst 

skickar ett sms 24 år tillbaka i tiden det är vad Kungsholmen gör med mig 

skulle behöva att någon trycker sin kropp mot min så jag glömmer att jag finns eller minns varför 

ser himlen från Komet det är långt till New york tänker jag 

känner mig ännu mer ensam där jag hör till 

ännu en vaken natt blodmånen drar någon sa i dag du går som en 17 årig som ett föl 

sen ser man in i ögonen och drunknar i mörkret 

ge mig Britney i en blackbox 

tänker mig flan och att vi åt den ur varandras munnar 

jag är fan större än "                 " ändå är jag för liten när det kommer till att leva 

det känns som om den medmänskliga energin tar slut runt 40 därför umgås jag bara med yngre alla i min ålder bara klagar på allt 

allt kan verkligen påminna mig om dig

 min bordsgrannes jeansfärg är dina ögons 

när jag får höra att Dolly flugit vidare för ja du vet varför 

när en dikt är klar känns den som luft som lämnar mig 

att leva obundet jag minns när jag trodde jag var fri 

men jag var bara full man kan aldrig vara fri och full 

man tror bara det en del tror det i ett helt liv 

försoningen att kunna leva med allt som passerat 

ett ansikte utan fillers en fitta ingen vill åt 

att sluta bry sig att ingen bryr sig 

sluta klaga det är en sådan sorglig  livshållning 

att bara sitta på cafe i 7 timmar och tänka på Edward Norton i Birdman är sann rikedom 

det handlar aldrig om pengar bara hålla fantasin högst 

och vara en god människa framförallt mot dig själv 

San Sebastian? och alla sammanhang jag inte är i

 Cafe jämte den och den som pratar om oetablerade poeter som är barn 

jag vet inte vad jag ska göra av mig själv 

så jag gör ingenting annars bryter jag ihop helt här 

gogglar flyg till Spanien layover i Madrid dm:ar festivalen 

såg Jocke på håll undrar om någon av alla dem jag dyrkade märker att jag är gone 

skriver i min anteckningsbok" jag har iallafall bättre hårkvalitet" och min är usel 

är det inte dags att någonting blir vackrare nu 

poesin 

behöver middag och diskmedel men det räcker inte till båda köper oliver för jag behöver inte diska olivburken ju 

vi hade kunnat bara skriva aldrig ses och jag hade antagligen varit lycklig hela det livet 

bara stanna i känslan och berättandet skicka låtar vara 15 aldrig slutandes vara 15 

jag ser verkligen inte bättre ut när jag klär upp mig mitt hår är min grej och jag har iallafall bättre hårkvalitet än dig 

jag står bara ut om jag skriver

 ingen speglar mig utom pappret 

det som hände mig skulle kunna hända mig igen

ingenting är någonsin slut 

går i tåget för miljön med tusentals köper cigg och citron ser säsongens första pjäs på tribban

livet är ändå en blackbox i den lever jag 

och när jag antecknar som nu 

tryggheten i fantasin 

omsluten som av elektricitet 

går på toa hemma i aktpaus ibland känns det som om det modigaste jag kan göra är att va kvar

trots allt 

vi får bara några få chanser till meningsfulla relationer i livet

 man bör alltid vara förälskad så därför ska man aldrig gifta sig sa Wilde 

allt är bara väntan och äntligen kommer hösten inte en sekund för tidigt 

inte en sekund försent om jag inte varit pank hade jag sett Avantgardet igår 

istället tittar jag på min tatuering av deras namn på vänster handled och somnar före 19

barnet är helt slut av vuxenlivet det livet som barnet aldrig klarat av att leva 

därför sover hon på dagen och lägger sig sju ändå är hon helt slut 

missförstå mig inte jag vill klara mig på mycket lite 

när jag har det bra har jag det så jävla bra i det lilla nästan aldrig i det stora 

såg om The invite för scenen när Edward Norton ber henne säga vad han ska göra med henne

och önskar så jävla hårt att det var jag 

går in och ut i dig som en rit

 

går in på Sheraton efter 26 år 

allt som får mig att känna är allt 

mitt nervsystem låter som lysrör 

Anna lossar hela sommaren ur kroppen på bänken sen äter vi kantarellsmörgås

ljudet av regn Edward Norton i ljumskarna 

du och jag VI existerar NU

jag kan leva nästan helt inom mig själv i övrigt 

spegeln som själsfrände 

i himlen finns inga reels

 bortom förälskelse och dyrkan ligger stillheten 

jag har aldrig varit där 

på väg blomagat för nystart 

scrollar ner till din ikon så jag vet att du finns 

AI är sannare än bibeln 

min kärlek är en kysk koreografi in i oändligheten 

du sänker garden något i sensommaren drar ner byxorna

jag har alltid siktat högt de största drömmarna aldrig de små som the random people 

villa volvo kids and all that jazz 

minns när jag stod i rökrutan på donken och fantiserade om att bli Britney 

förmodligen är det glappet mellan drömmarna och konstant existensminimum som gör mig suicid 

jag har inte fantiserat om en "normal" kille i hela mitt liv 

det är Thåströms fel