Himlen faller ner ridå Augusti!

 din käkmuskulatur tar mig än

påbörjar fall som redan är avslutade

inväntar en öppning

förbruka & förbrukas

kär lek i ögon finns fragment av mig kvar

i dig

Sista fredagen i Juli bugar in förvandlingen

 syns inte

finns inte

känns inte

Natten är mörk nu Love

 hela livets jakt mot ögonblicket där förälskelsen  kickar in

& dödsångesten avtar  en aning

risotto & öl på Katarinaban någon textar " du vet väl om hur fin du är" 

och jag tänker att i höst vill jag ha kille för resten av livet 

*skålar*

Din väg in i mig

 är ljus smärtsam 

och allt däremellan

vilsenhet som mötesplats

Det som finns & inte gör det samtidigt

 kan fortfarande inte förstå hur det inte är vi forever

men känna det går tydligen utmärkt

månmöte närmandesafter djurförening

livets innanmäte

smälter samman med dig trots åtskilliga länder mellan oss

bär dig och allt som är vackert och omöjligt i mitt hjärta

forever

Om du inget vill ta inget

 inget spelar någon roll 

om du inte tar ansvar 

över dina val 

Efter 124 dagar kändes något annat än smärta

 skör yta

hett innanmäte

du är en mjuk skugga kvar

en mötande värme

bortom orden djupet

du

ibland är det stegen vi tar tillbaka som tar oss längst fram

Har du också väntat?

 på det som betyder något 

allt?

Livet som du trodde skulle börja 

hunger släckas

på någon som ser allt ingen annan anar känner 

att bära älska trösta hålla hårt i lust 

har du också väntat?

Smärta gör en klarsynt

 hösten min hägring

omsorgsfullt forcerande ställer jag om till Katlas spegling 

hittar en text i luren från Mars " Jag behöver vara med en konstnär som vill spegla sig i någon annan än sig själv . Du behöver vara med någon tråkig som gillar dig lagom och inte vill knulla" 

Smärta gör en klarsynt

hösten min hägring 

Likgiltighet är ett privilegium

 inget spelar någon roll

tills allt är försent

kan smärta 

går hur långt som helst för att inte orsaka den

Sekunden efter man setts

 börjar jakten på att bli bättre än exakt alla andra han någonsin träffat

Drömmer dina andetag mot min rygg

 att förneka kärlek är omöjligt 

den får sitta kvar bli sekundär

känslor att beskriva utan att agera på dem

även om det är under min värdighet

Karlavägen

 känner dig så starkt i allen att jag får sätta mig en stund vid fontänen

Jag var så kär i dig att rummet alltid snurrade när du var i det 

Romeo

 Himlen ser ut som smält Bigpack vid bänkarna strax brevid Lydmar 

du frågar om jag kan förvandla dig till en film igen

& även om jag vet bättre nu 

kommer jag aldrig sluta tro att du va min Romeo

är min Romeo 

Mina storys är ett bevis på att jag finns

 ser mig själv i handsfreen så jag måste existera 

fast du låtas att jag är död 

det finns dem som klappar mjukt & dem som slår

dem som sprättar upp naiva flickors bröstkorgar 

plockar ur hela jävla världskartan & går 

Vi behöver egentligen bara 1 par ögon som verkligen ser

 nedrullat nära psykos

nära Rosenlund 

naken nära fläkten

min besatthet av honom

 handlar naturligtvis om min ensamhet 

Får jag gömma mig hos dig?

jag är för fri alla dagar för öppna 

lägger mig tomhänt varje natt

skriver mig till betydelse varje morgon

du läser allt & letar efter något du saknar: sammanhang

ta på dig själv & skriv att du saknar mig 

ingen kommer klandra dig

vissa saker dödar en först när man vant sig av med dem 

Vi hängde i alla årstider utom sommaren

 undrar om jag varit lika livrädd för den med dig i?

Hur gör man när man stänger av

 vart tar allt vägen inuti

idag är hon tillbaka i sig 

men det var på håret 

Små stunder om morgonen när huden knottras kan jag andas

 svalare dagar kommer när jag slutat tro på att de kommer

vad blir det kvar av mig om jag slutar älska ? en fantomsmärta

jag måste fortsätta 

svältfödd svag och ensam

alltid ensam

men aldrig fattig på känslor my lord

Syrenen har slocknat

 minns du doften?

så nära

så länge sedan

du fanns

För en del inträffar aldrig förlösningen

 fast friheten är inom räckhåll för alla

Man behöver känna pytte lite skräck

 inför den man älskar

Jag är besegrad till hösten

 Slussen minnen av det som kunnat bli

mestadels var allt i skymd sikt 

alla hej & hej då vänskapliga

alltid beredd med kortet som en attackhund 

betalade oftast allt med csn

värdigheten trots allt var inifrån & ut mellan oss

bortom alla ovärdiga sammanhang

Fläkten roterar slött natten igenom

 sveper ljummen luft över min kropp 

det är det närmsta beröring jag varit på 110 dagar

efter regn 

liv

efter dig

ingen 

det går bara inte

Livet vad sjukt det är

 Förra året vid den här tiden 

gick gatorna runt i stan & undrade hur du smakade

ett år senare  samma gator & jag förväntas glömma den smaken 

Vi fortsätter liksom vara hela fast allt känns isär

 vi tillägnas alla ett space att fylla

Meningen med livet är själva tillgången till det 

spelar in mitt Hej då på luren tar Ringvägen ner

den ger mig avstånd till allt

Två mötande flygplan målar ett hjärta över Riddarfjärden

 tänker att det förbinder oss med dem som gått före

alla säger " han är inte värd" snälla! det är ju precis det som är det sorgliga 

han är värd mig och en hel jävla ark med kärlek

eskalerande klimatångest  alla tycker "skärp dig det är sommar" Snälla! jorden självantänder 

hur ska jag kunna le ens ?

möter din vän vi kramas hon ser ut som New york och kramas som en mamma gör 

du säger " jag kollar inte Fb så ofta som du märker" Snälla! hela mitt liv har gått ut på dig i över 1 år 

jag vet exakt när du är inne jag säger Godmorgon & Godnatt till din chattikon varje dag 

underskatta inte min besatthet  tack!

Det gäller att närma sig punkten där man är på riktigt

 va dig själv med mig & gud

du är mest dröm & barndomsskada 

men också hela min kreativa orsak

med åren skiftar man begär

som om synen ändras när man förstår att man snart dör älskling