hej juni jag saknar det liv jag så nyss drömde om

 ditt ansikte i mitt knä 

märker att jag censurerar min dagbok 

håller mig undan allt och alla 

behöver ingenting från någon det är berusande och beroendeframkallande 

vilket av någon sjuk anledning får folk att flockas 

hur ska vi förklara för gud att hela jorden är full av hundar och katter som inte klarar sig själva

tänker på dig så intensivt att jag får en migrän

allt är en grekisk tragedi utan slut 

saker behöver ställas på sin spets 

avslutas 

min pappa fick sin första hjärtattack och sista  ungefär den här tiden på året 

just saying 

sad girl syndrom och hej då maj nu handlar allt bara om att stå ut till augustis slut

 jag besitter en naivitet utan dess like 

allt dårskap jag ägnar mig åt för att komma någon nära är sinnessjukt 

hörde att tjej på ruinens brant är inne igen tänk Mary Kate Olsen 

någon skickar en bild på mig i publiken från i går och skriver " du fattar väl att det är du som är stjärnan"

jag är ingen 

på vägen hem från stan köper brudslöja och vita strumpbyxor tänker att allt det här skulle kunna leda till självmord 

sen grät jag som om jag kände dig 

vid midnatt la du ut en konstig video och jag rökte en cigg 

känn först tänk sen 

dramaturgin är att det aldrig är över

mitt bidrag till natten 

går ut och ger upp 

skam är revolutionerande 

åskådare med bakåtlutat huvud och lätt öppen mun 

lynchning eller kristihimlafärd 

samtidigheten i ögonhöjd 

våldsamheten i publik/artist 

allt det vackra som inte behöver sägas mellan människor 

öppnade ansikten där världar börjar 

och slutar 

Ringvägen hem tårarna sitter fast under huden som om jag var en mänsklig vattensäng

dramaturgin är att det aldrig är över 

ännu en shitshow utan dess like ännu en en konversation med min fantasipojkvän innan jag somnar

känner för snabbt för djupt för ofta 

att vara mitt i det nu som utplånar ett då  och ett sen 

lossar kopplet jag själv dragit åt 

lukten av CK ONE och stekt lök kastanjeblommorna yr som skum 

 barn förändrar allt du kan aldrig förstå Lotte 

som om ett liv kan läka ett annat 

hur kan man skapa ett nytt liv när man inte dealat med sig själv först 

att sätta ett barn till världen för att lappa i hop något man borde gå i terapi för eller avsluta

låta ett barn fylla tystnader och hål de inte skapat bära känslor vuxna inte tar ansvar för 

nej du har rätt det kommer jag aldrig att förstå 

hey vi möts där ärligheten en gång började där du inte längre kompromissar med känslor

 när du inte länge orkar låtsas att du har allt 

när allt du har är en kaffemaskin som pratar med dig på 7 språk 

ännu en bokad resa en ny bil på lease PLEASE  Regeringsgatan och allt som ska födas 

världen är för stor jag vill se dig komma 

lukten av liniment i nacken alla tittar ner i luren som om det fanns en portal till Narnia 

Vita bergen vad skulle hända om du stannade kvar när det känns?

världen är fortfarande vacker när någon vågar något 

när man inte byter ut frihet mot trygghet 

sanning mot tillhörighet 

det finns några få kvar som är beredda att förlora allt för att få leva fullt ut 

man ser det i deras sätt att hålla kvar blicken 

en vänskap som bevaras märks inte

 inget förmildrande väderomslag gullregn 

inga knän som viker sig 

kanske är det här det sista jag gör tänker jag när jag köper en burk oliver på Supermercadon

hur vet man hur den sista stunden känns när man aldrig har haft den 

en konstgjord närhet en distraherande tröst jag är okapabel att stänga av 

jag vet inte var jag ska göra av mig 

det finns inga som helst tecken på att kärleken ger upp

en del av mig tror på riktigt att det är du varje gång skärmen lyser upp 

dm Tom Cruise bara för att något ska hända som slår ut allt

jag kan inte förstå varför jag fortfarande lever

kanske är jag för svag för att dö

allt jag flyr i från tränger sig på om natten 

söker jobb på en grisfarm i norge 

alla slags människor vill prata med mig det är roligt för jag vill inte prata med någon 

förödmjukelsen är ändlös 

vill dö i någons armar i ett publikhav ensam i säng med händerna på bröstet flätade som far

jag vill att min sista tanke ska vara sann 

den ska vara om dig 

nymåne och räddar mig själv

 det är så ont om riddare nuförtiden

fosterställer röker tröstäter

våren är outhärdlig 

Lilla espresso bar försöker komma på något drastiskt för att stå ut helst byta stad ännu hellre liv 

hon ber om livsråd så jag knåpar ner på servetten : låt dig inte imponeras av pengar 

va trogen mot dig själv och dig själv only 

va inte beroende av någon eller något ta nudes bo själv och längta 

ingen kan vara någons allt  så försök inte 

underskatta inte hjärtats kapacitet att älska fler 

håll dig borta från snåla människor gå överallt du ska ställ ingen klocka 

ge bort allt du har 

spara inget 

ät croissanter skriv brev fota hör av dig (hör av dig igen) ha inga töntiga regler för obsession 

är du kär visa det ge aldrig upp någonsin 

kärleken är inte villkorslös när man villkorar den så gör inte det 

att verkligen älska på riktigt är en prövning att inte ens försöka är ett svek 

mår så fruktansvärt dåligt i förort

 av människor på uteservering 

av att inte undervisa 

av actionfilm 

Hökarängen det luktar gott husen är låga gatorna heter som veckodagar 

det räcker inte 

på instinkt vill jag tillbaka på samma biljett 

tvingar mig kvar äter en sockerbulle det är en övning i tacksamhet 

att jag bor där jag gör

försöker att inte tänka på allt det som inte händer mission impossible 

vill göra mig av med allt bo på hotell 

utvidga tomheten 

får ont i tänderna av sockret tänker på mitt älsklingstema 

av någon anledning känns det ändå lite mindre att du inte svarar mig i Hökarängen än i stan 

suger på en klubba i keps jag är ett estetiskt geni du borde betala för att ha mig i ditt liv 

min längtan blir aldrig någonsin tillfredsställd det har min uppväxt lärt mig 

med föräldrar som kommer och går korrigerar ett barn ihjäl sig 

livet ut 

blir äldre börjar likna de bleknade posters jag har på väggen

 men ändå slutar jag aldrig förvånas över hur lite åldern hunnit ikapp mig 

att jag inte är utgiven 

hur jag lyckats leva ett helt halvt liv utan kärlek 

det är egentligen bara ett erkännande jag saknar

då skulle allt lidande bli värt

jag har behövt må så här leva så här för att skapa det här 

undrar hur mitt rum kommer känna sig utan mig i 

om Snobben kan få följa med dit jag ska

den blomstertid nu varit någon annan kommer flytta in ropa någon annans namn när den kommer

som inte är mitt 

en osynlig linje mellan en drink och att få mjukna

 (ingen lön) en mottagning på fyra timmar socialiserade käkarna i kramp

huvudvärk 

skrev en rad " jag vill förblinda dig" jag vill det 

hittar "Ebbot" på Hinge han är 28 skriver han svarar inte jag är 48 och allt känns försent 

säg emot mig här säg att allt väntar 

kändisarnas palestina selfies så pretentiösa och fulla av tomhet 

jag är din belöning på toppen som strössel 

det allra mest hemliga 

att bara en gång få se hur ditt ansikte ändrar sig för mig 

du är den jag får se men inte röra

 jag vet det jag vet som ingen annan vet 

så det är klart allt blir plågsamt kraften i det jag ser

som ingen annan ser skriver vidare fast ingen bryr sig 

7 grader och tillbaka på vilopuls

om jag fanns skulle jag lära mig mer om fotosyntesen 

om jag fick göra om allt skulle jag vara allt istället för inget

förlåt för att jag aldrig räcker jag borde fött dina flickdjurshybrider

nedräkningen gör att jag får något att hålla mig i 

något att svara när alla frågar -vad ska du göra i sommar? som om jag gjorde olika saker olika årstider

det är så dumt baby jag vill svara att det är något större än så

men du skulle aldrig förstå

du skulle tro det att du är en sån som förstår vad saker betyder på riktigt 

så tänker jag på din vigselring och hur lång tid (år)  innan jag såg den för det är för dumt 

och bortom allt det jag såg hos dig och undrar om jag borde ha insett något väsentligt om dig redan då

det är försent nu hursomhelst 

väntar inte på början -jag är den som börjar

 det viner i bålen när jag ser i story att du är på söder 

räknar de imaginära stegen 

önskar jag hade varit besatt av fotosyntesen 

istället men du har något som får allt annat att försvinna 

slutar helt lägga märke till allt inombords och utom

en början utan slut för mig är du knappt en människa 

blodet rusar till bäckenet när jag föreställer mig glipan mellan skärpet

och skjortan när du byter gitarr 

valet är inget val 

jag har aldrig haft det 

det här är hur det är 

Något ofullbordat

 sa grattis + ditt namn innan jag skulle somna 

bara när du sover är du ofarlig 

och inte ens då din astral kropp kommer nästan varje natt 

hör häggen skrika på tantoberget 

hängbjörken i humlan i fullt ställ

det finns absolut ingen balans mellan maj och världen 

och om det här på något sätt ska vara över så måste jag sörja dig som om du redan vore död

Gullvivor och genomskinliga strumpbyxor

vill inget mer än att förstå hur du tänker  knäcka din kod 

en utebliven fråga-är du okej?

i flera dagar var jag så tom att om du kollade ner i svalget skulle du se tårna

du lämnade dig själv flydde till en plats vi inte hade tillgång till 

ingen av oss du gick över gränsen som är helig artist/publik

håll illusionen vid liv till varje pris 

hela världen är bara en fråga och ett svar bort 

hela tiden en nedräkning

 konsten går före allt 

poesin äger alla  mina försök

min kropp är en lögndetektor 

ändå ljuger alla för mig

lika ömtålig som en marängbotten 

3 timmar på Kafferang skriver tills jag tappar känseln och nervtrådarna poppar popcorn i bröstryggen

vill bara omge mig med dem som inte räknar med min närvaro

vara en tillfällighet i allas liv 

behovet av en annan människa akut och omöjligt 

det är så osexigt att behöva någon 

kärlek som i äktenskap är en tom rustning i slutet av en lång  korridor i ett slott 

tuggar en knivsöder tills det känns som käkarna inte går att stoppa 

jag hade nog önskat att jag älskade dig mindre nu 

mellan tics och syren

 om jag ska hålla illusionen vid liv måste jag byta strategi

somnade på köksgolvet LOL som om jag hade ett kök ens 

svårt att svälja försöker gymma ur mig skam 

har dig i svalget dig det finns inget vilt i dig kvar

du ä död under din undercut solen svider skriver i Hornstull 

frossa Em till Cannes känner mig som en tom ankomsthall 

någon i min gamla skrivarlinjeklass har fått ett förskott på 80 tuss

jag har fått inbetalningsavier till CSN 

hela tiden lurar ditt ansikte bakom min ögonlock 

någon sa hur vågar du vara dig själv 

hur vågar du vara någon annan svara jag

skriver på cafe aldrig mera hometown 

lägger mig 18 med snobben önskar jag kunde gråta 

du svävar över mig som varje natt 

jämnad med marken

 inget ansikte kvar

jag ville släppa 

jag ville hålla så hårt 

för min egen överlevnads skull 

hon brukar inte fly 

det brukar vara en plats den enda jag får ha för mig själv 

det här är ju vad jag gör det jag är bra på 

behöver de tyngsta högsta starkaste hästarna 

något annat räcker inte för att tränga igenom ta över täppa till slukhålet

på sätt och vis det enda som erkänner min existens 

täcker mellanrummet mellan mig och alla andra 

oftast behövs inte mer än ett ögonlås 

 får väldigt lätt för mig att jag aldrig existerar i någon annan förutom när jag står precis framför

det har ingenting med verkligheten att göra men nu blev det så mycket verklighet och livet går väl vidare 

vilket liv?

efteråt ska jag tänka 2 saker: hur många tabletter har jag och på båten sen förstår jag ingenting 

hur du glänste som om du hade all tid i världen 

det är som det är 

vaknar redo att förtäras långsamt

 x totemdjur med fru 

pistagecroissanter macademianlatte mor mittemot 

det kan komma tidigt att allt är försent 

poesin äger mina försök 

vem jag är eller inte är eller vad som är 

det handlar ju sällan om en själv utan vad som är

obetydligheten med allt

falafel och fries 

det räcker att ta en risk systemet gynnar frånvaron av den 

önskar systematisk upprepning 

frånvaron av rörelse 

att vakna göra sig redo att långsamt förtäras 

det finns stunder i livet då allt som finns kvar är att kasta sig rakt in i fällan

 luften är söt & ljummen allt grönt exploderar ljudlöst vatten i bassängen i Kungsan 

försöker verkligen leva mer än något annat 

älska bli älskad 

men det räcker att se på hur de som påstår sig älska varandra gör 

för att förstå att jag vill mer 

det enda ni älskar är att säga orden för då slipper ni ta ansvar för något i era liv

så  locka mig in i fällan få mig att tro att allt inte är en fars utan något äkta

låt det blöda 

utför stupet 

ibland måste en enda människa betala för alla andra människor 

Emilia kom i håg min namsdag

hon gör mitt liv mer verkligt än det verkligen är

det som inte ryms i akterna finns inte i världen 

 Årstabron är verkligen underskattat för fritt fall 

kan livet bli så vackert som jag behöver innan det är över

när du berättar för alla att du vill ha mig 

skriver om lukten av en hals i juli

 vem tror du att jag är som du är livrädd för att bli?

fri

bygger ett altare värdig ett slut 

mitt

lär mig utantill allt det som aldrig lärts ut

tusen nålar och du ! hon är avsevärt alldaglig 

ger dig ingen svart blick och våta djurögon 

du står med svansen mellan benen på bilden 

skärmdumpar och skriver om lukten av en hals i juli 

fantasin om dig som en artefakt mot bröstet

 fullmånen i skorpionen cocoslatte 

att tråna är att hålla sig vid liv utan beröring 

om jag kunnat hade jag ridit ikapp hösten 

saknar bröstsim barndomens hibiskusbuskar i Monte vinas 

hennes äldsta traumatiserade dotter blev poet 

2 skott vid Bysis jag är ett blekt självmord 

snart i en annan tideräkning (efter dig)

karma är förförståelsen i bäckenet

 täta rader i skrivboken 

bomull närmast huden under rustningen 

hunger håller världen ren 

skulle aldrig upphöra sörja om jag förlorade dig

skulle gärna ha one night only med Tom Cruise på nån rooftop och sen kunde han hoppa ner därifrån och då är daten över

sneglar mot Babette köper cigg på Odengatan livet nära döden är att föredra

jag är fäst i dig Stockholm med otaliga bultband som om jag aldrig varit någon annans 

det värsta jag vet är när någon stoltserar med att den varit på en speciell plats flera gånger

din jävla idiot tänker jag alltid då om du ska knulla moder jord så passa på att se dig omkring 

omtenta i knäna regnet som lättnad de vassa höftkammarna som kink

färgen på iris just när ni tagit allt 

regnet smattrar på rutan 05:55

 andliga begär och mellanmänskliga som koffein papper penna

tänk om mitt leende varit förtrollande som ditt 

det som skulle födas

och sedan exploderade båda deras världar 

jag ville allt textar jag som skyttar alltid vill 

det finns en låt på Jontes nya som låter som Britney

och jag har fortfarande inte gråtit sen Oslo by night 

har dödat alla som kommer för nära

 men du försöker inte ens så jag behöver inte 

hör när solen kommer 

känner på lukten när det blir regn 

någon sa jag har sett dig och ditt hår i alla år 

i alla 25 sa jag 

en sprängande huvudvärk 

sätter ditt band på shuffle

lutar huvudet bakåt och blundar

väntar på att du ska slå ut i mig 

om det inte var möjligt 

skulle jag aldrig drömma om det 

det funkar inte så 

våren är de otröstligas färg

 att skrika sitt högsta 

utan att bli hörd 

älska dig men vad fan betyder det när livet efterspelas 

vill bära dina barn som metafor för oändlighet 

eller jag vill bara få dig känna allt som ingen tesla rolex puerto banus båt kan 

trycka upp mig mot en vägg med dina händer 

How i wish jag också va så privilegierad omedveten flög jorden runt som stil

 för hur ska man kunna ändra något i världen när man inte ens ser den 

det jag menar antigen litar du på mig eller inte baby 

att skapa från en plats där ingen tar emot är ensamt 

för at the end of the day vem ska trösta knyttet 

såklart du inte va där igår jag hade klänning och rouge 

Rianna gravid  igen just vad vi behöver fler barn

på 10 år har jag legat mindre än 10 gånger 

jag är oanvänd och medveten ensam korsfäster jag normen 

stora skjortor stora gester handens ljuvliga arbete med pennan plikttroget för att upprätthålla illusionen 

spända skuldror vems är skulden? well jag bär den 

det är så jävla lätt för etablerade konstnärer att säga vad ni  så lätt kan avstå ifrån 

pratar vidare med mina kristaller 

i fantasin har jag gått runt i din vindsvåning hela helgen du har tagit mig bakifrån och gett mig korsdrag

 i verkligheten du är där före mig och jag är ett vrak 

får silkeslår och varm majs i munnen 

vårens råa precision :att jag överlevt 

kan inte fokusera när du är i samma värld

när du reste dig och gick över golvet 

skallrade det i fittan sa jag till Alva 

tvångstankar om glipan mellan jeansen och tshirten som bildades när du klev av barstolen

låt mig in för fan 

du vet ingenting försvinner hur du inte möter min blick förvandlas till självhat 

lakrits i sängen 

om du stod precis vid vintertidens slut och log som om du var skyldig mig något

 det räcker inte

om vi hamnade på samma nattåg pratade oavbrutet inte för att svara utan bara lyssna ta in hela missade liv med kroppen 

det räcker inte 

Riche lilla baren om vi såg varandra på håll och råkade gå på toaletten samtidigt kysste ner i varandras halsar fingrar i linningar 

det räcker inte 

slet av varandra kläderna i lobbyn i en stad ingen av oss egentligen skulle va 

det räcker inte 

hud mot hud tillslut  du inuti mig  är ändå inte nära nog 

det räcker inte 

så vi skär upp varandra blandar blodet nu för alltid i varandra 

det räcker inte 

vi förstår båda två att vi måste förinta varandra du kör oss ut för ett stup i en lånad merca 

det räcker inte 

Jonatan

 håll i mig hårt som en förälder 

min förtvivlan är större än mitt liv 

skickar in manus Rebecka är för ung för att komma in på Trädgården 

jag är för gammal för 90:talet 

strax innan skrivandet ensamheten och före den galenskapen 

illusionen av oss eller när självbevarelsedriften är gone dansar musan på borden 

Louie sa att hon satt kartonger för fönstren för att slippa ljuset och det är det enda inredningstipset som verkligen fångat mitt intresse 

det var en bra sårdag och Jonatan släppte en skiva som blöder som kastar sig ut 

långsamt djupnar viljan att låta sig röras viljan att röra någon 

är du lycklig som i Dallas?? 

Maj och uppstigningen har börjat 9 vajrar på Västerbron

 livet är ingenting 

dagen faller på sin egen orimlighet 

jag faller på din 

annars borde jag vill rimligtvis sluta älska dig 

ingenting var ingenting

allt är