Högt över alla Hornsgatetaken hänger min själ & svajar helt naken.
Kom & bjud upp till dans. Lek med mig som om kärlek inte fanns. Du vet även de hårdaste faller. Förlåt mig men jag har inte längre nattens rörelsemönster. Jag behärskar enbart dagens koreografi. Min ensamhet/din morgondag.
Din själ svajar så vackert där över takpannorna....jag ser den för min inre syn ända hit./L8
SvaraRaderaDu skriver svært sterkt og vakkert.
SvaraRaderaKlem,
Berit.
Dina bilder förverkligar dina ord, samtidigt som de har sina skilda meningar, som kan kopplas samman som livets pussel.
SvaraRaderaDu faller inte, jag är där.