Ge mig en morgon med din hud i motljus.
Ge mig en natt med dina spruckna rödvins läppar & söndersjungda röst.
Du ser ut som en sång. Icke rustad med vanlighet.
Sanningen är att vardagsspråket inte räcker till åt dig.
Det finns träd på Hornsgatan nu & du har fått jobb på Stadsteatern.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
INGEN vanlighet alls i denna människa...
SvaraRadera"Ge mig en morgon med din hud i motljus." otroligt fint, som en dröm....
SvaraRaderaDet är en dröm.
SvaraRaderadet är extremt hämmande att leva med känslan av att dagarna är bortkastade...
SvaraRaderajag hade en addresat, en kort stund, han sa ganska nyligen att om jag behöver så finns han här, fast det var han som drog sig undan, han som slutade röra mig...
vet själv hur det är att sakna det ansikte man längtar efter, längtan är lika stor för det...
jag tror att allt jag skriver om just nu handlar om detta, känns nästan patetiskt ibland...
"Sanningen är att vardagsspråket inte räcker till åt dig" vackrast av de vackra orden. Längtan kan inte beskrivas i ord.
SvaraRadera