För att jag ska kunna njuta av ett sällskap vilket som helst behöver jag veta när det slutar

för att kunna ha en relation behöver jag separation
varsin morgon
varsin vardag
varsitt liv

Mina eviga fantasier+ mörkret = sant

manipulerar ut sömn
ligger inte längre
i fosterställning
får inte  nudda mig själv
tomheten juli erbjuder
omsluter
isolerar mig
igen

Du är med rätt person om du väldigt ofta får dra efter andan

just nu är det bara tillräckligt spännande i drömmen
vad fattigt det är
Livet
vi är  inte ens  här
grattis!

Glimmeröga

du eller musiken
jag är inte säker på skillnaden
frekvensen
fyller allt

som om hela  mitt liv är gömt inuti dig
vill gå vilse
aldrig hitta ut
men en livlig fantasi behövs ingen verklighet

Blir aldrig din trötta Bromma fru

kliar det under huden
sakta tar förnekelsen över blodet
hukar dig
in i den du borde vara vid det här laget

trygg högst upp på din balkong
men jag vet att du kisar
så långt bort du kan över hustaken

en dag kommer du inte kunna hålla inne skriken längre
lämna alla imaginära ägodelar

jag kan hålla  hand
dricka ditt blod
men jag kan aldrig bli din Bromma fru

Den man älskar släpper man taget om först då vet man hur ödmjukhet känns

inuti dem båda finns något storslaget
två begär inlåsta i en liten ask
för att aldrig mer öppnas
båda vet

hon kan inte glömma hur trygghet för första gången kändes mot huden
han kan inte glömma hur hennes mun
var som att komma in i den förbjudna trädgården i Nothing Hill
båda vet

Hur är det i den där jävla stugan

hinner ni inte ens till sovrummet
köksgolvet

man är aldrig så ensam som när man ligger jämte någon som inte vill

om jag inte läker oss
finns vi alltid kvar