så enkelt att hänga med Rebecka vara någon annan 23 igen
fick fiskolja i systemet och mina tarmar vred sig
snöstorm blir mitt eget barn
formar en räv på madrassen fantiserar om Gustav Linds karaktär i trolösa
p1 viskar vi ska alla dö och jag ser en bild på dig i en bar
nej inte nu undviker att ta in dig i kanske 7 min
min puls slår i öronen
håren reser sig
hur kan jag få din betydelse
vara någon
viktigast
sitta mitt emot i baren
fungera
vara vackrare än när du mötte mig
jag är så sjukt nyfiken på vad min dotter skulle fått ärva
de spelar Håkan och min själ söker förtvivlat efter det som brukade kännas utan framgång
bandet jag har tatuerat kör i stan men jag har ingen plats inuti som är tom
du har ockuperat alla rum
mina bedjande barnsliga ögon raderar Hinge gång 2000 utan att ha deltagit
men du ingenting är alltid
känns som en övergiven cirkus
något måste hända nu vrålar direktören
aldrig bli för verklig aldrig låta någon för nära
bara vara tivolit som aldrig stänger
vi två är längst bort från varandra i samhällsklass men om man väger in det har man missat hela poängen
jag har alltid dragits till skimrande ting som en kråka
kan inte du vara min kropp nu så du får känna hur jag dör för dig
håller du andan åt mig längre än jag kan lovar du mig
att nothing is forever inte ens November rain
låt mig bära tyngden
du har något som behöver dö
dina stålfärgade ögon som slukar mig in till roten
det var något nytt i din blick som om du förstod att det är nödvändigt att vi är inuti varandra för att komma vidare
vi kommer aldrig ha nätterna igen
så tog månen beslag på natten
är på New york tid hursomhelst Corneliastreet du kan inte sätta en person i spel
som tar honom tillbaka till det stadie han var
var liv är nytt överlägset det gamla
älskar min kropp den lyder mig
självläker
genomskinlig som jade
min hunger definierar mig
det omöjliga gör mig möjlig
vardag dödar jag vill ha enbart dina undantag
kanske är jag galen men saknar inte logik
anar allt som ännu inte har ett namn
vet utan att egentligen veta och det är min core
rättfärdigar min existens
att civilisera mig vore att utvisa mig själv ur mig själv
du vet jag kommer från en lång saknad
tänk att jag av alla jävla människor är den mest oälskade
fotot är dött fånga det levande
förlora dig
förlora dig
förlora dig
rycker på axlarna åt det mesta
sättet de flesta skriver på
för att behaga håva in pengar eller fylla en funktion
inget är mer meningslöst
kan inte ljuga längre och ingen lögn kan heller rädda mig
det är få saker som ännu känns angelägna
därför håller jag min kärlek högst
även om den är obesvarad
besvarad kärlek är slaveri
behöver förbli fri
snömåne och allt känns så passivt
man lever ett helt liv på låtsas
och när det äntligen blir på riktigt har man glömt bort hur man gör
tror så vilt om dig
på dina barns bara knän ber jag om nåd
tungan över strängen fultjack
blickens bett och eftersmak
fångar en puls i otakt
vet allt om vad du vill när du kollar så där under micken
när jag äntligen fått något vill jag kanske inte inte nå dit igen
men jag är nöjd inte girig kan leva i triumfen över en fångst i flera decennium
att gripa ihjäl mig efter någon är att synkronisera mig med universum
jag begär alltså finns jag
det jag är satt på jorden för att göra dyrka i ett oändligt nu
lutar mig inte mot det förflutna eller siktar framåt jag är som ett djur
och det är därför jag lever så mycket mer än de flesta
mitt liv ändrar liksom inte innehåll det är bara du
bara nu
att vara djur blandras är min djupaste intimitet och högsta närvaro
när du somnar vakar jag över dig
slickar dina sår bildar en organisk enhet
du blir också djur och vi är de enda oskyldiga
synden renar jag är ditt stora äventyr och du behöver inte längre byta land för att leva
du har överseende med allt jag gör för jag känner ödmjukt och väl till min plats
/din blandras
Inlägg
Alla kommentarer
