antieufori

  konstant förtvivlan 

försöker förgäves brista ut i gråt 

vad är detta liv mer än ett masochistiskt uppdrag 

hur kommer du minnas mig? 

genomskinlig hon som läcker den som väcker 

lär mig något nytt om mig själv snälla

lägg din tyngd på mig ett förlorat sinne när njutningen slår sönder mig 

kall väntan 

slutet som vinst 

ligger still i mörkret skiner upplyst av skärmen 

vill dansa tills jag går åt eller att bara en enda människa frågade hur klarar du dig

ljuset får mig på knä vill yla om mörker 

ser medlidandet i ögonen 

hur jag än gör kommer jag alltid att vara sist 

kentveckan känns vulgär

om det bara finns två personer som har en gemensam föreställning om någonting så räcker det som definition  för sanning astralresor och!

(datahaveri) 

promenad utan ljud (hela nätet nere)

(a la lo) mitt hem är en plats där tiden är rörlig 

visandet som dolts (det finns en gud) och! jag älskar dig i

retrograden 

mjölkinfernot va på gränsen jag vet men 

böjer mig för estetiken som en tro

kan göra vadsomhelst för att bli älskad 

självutplåning som rutin 

försöker förtvivlat dra ner ditt blixtlås 

din tunga min (enda) lydnad 

min oöppnade kristallbutik 

blicken som blötte mig (den enda ) midjan å ner 3:e året 

ditt kön blänker bakom min ögonlock 24/7

vill somna iklädd din saliv 

tentan inne vi är som nätterna på tv kommer aldrig vittna mot varandra

du har rätt jag kommer alltid för att lämna (sära på benen)

att dö för ditt bett 

kan du ge mig något snälla

fantiserar om att lämna märken 

 låt mig finnas 

blir kåt om  du gråter

in the age of apocalypse(s) fjärilar i mars mjölk på seveneleven

 allt är människa mot människa 

4 år utan hud det finns en stund på morgonen när jag är fri

sedan slår allt ner i mig 

ser dig överallt på stan men det är aldrig du 

köper nya plåster landar ofta i att det är en välsignelse att vara inkapslad i min uppmärksamhet 

att det räcker för mig som kink 

deklaration och skilla

 inget mer blod ur den här fittan 

varför lät du mig gå under 

sista raden i ett avskedsbrev 

jag har inte dödsångest utan livsångest 

om kaffet kostar 88 och ett frimärke 22 varför leva

kan absolut önska att jag inte längre önskade dig 

men det vore en lögn 

det är så satans ansträngande att fortsätta hoppas 

vårpsykos med hela världen på avstånd 

får bryggkaffe skäms för mycket för att tacka ja till latte 

här finns ingenting intressant bara tomma människor 

tar små tuggor av allt 

du finns bara här tills du inte gör det längre

 allt förändras 

och det ska vara så

medans vi ser på och förlåter oss själva 

ett vrak när knopparna brister

ett helt liv i önskning 

kärlek som orsak 

välsigna all distans och intensitet 

det enda som hindrar mig från att göra precis vad jag vill 

är att jag inte vet vad det är 

skriker rakt ut och alla verkar okej med det 

all text är en gest att promenera är att överleva

 Frukost nummer 2 på jungfrugatan 8 fantiserar om hur du kommer upp för trappen 

och det slutar inte rinna

som lackmus kan jag framkalla dig over and over again 

ser queer och vill vara bög och pojke och det satans jävla ljuset 

ingen skriver som jag vill läsa 

ingen tar såna naps som jag 

ett x i konstig dam page 

frånvaron växer lite mer för varje dag dör jag

önskar jag hade sätt kvar att se Thåström på kvar men det har jag inte 

att jag var nere på Spice bar men det var jag inte

önskar du väntade ivrigt på orden 

men du verkar ha outtömliga sätt kvar att stå still på 

inte en del av eros

avsaknad av förföring hur man förvandlas från människa till byte

till minne av hans fittighet på födelsedagen blockar jag dig 

och befriar mig till slut idag för 4 år sedan hade jag sex på bordet 

och fastna i mina strumpbyxor du klippte ur mig med sax 

ett longing hjärta slukar sig själv 

hugget i bålen för varje försök att bli en del av det liv som går mig förbi 

min nästa diktsamling ska heta " mitt liv utanför allt"