söndag 13 februari 2011
Ni vet,känslan det skrivs låtar om.
Vi var ofattbart odiskreta. Letar vägar in,vägrar gå runt.
Kyssar sekunderna innan de händer är bäst.
Blodet rusar mina vener galna.
Bänder upp revben. Öppnar huden,öppnar fågelhjärtan.
Jag är inte ensam i den här kroppen.
Dagen efter nätterna.
Lundagatan,att bli bländad i Februari är angenämnt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lovely pictures, wish I understod the words.
SvaraRaderaAvy/
http://mymotherfuckedmickjagger.blogspot.com/
♥
Thanks! I love your blog!!!
SvaraRaderaL.O.V.E
Vackert som vanligt! :-)
SvaraRaderaKRAM
hej och tack! Ja det gör jag,än du då, vart bor du i Sverige?
SvaraRaderaLundagatan är alltid angenäm!
SvaraRaderaoh, i'm thankful for the translate button for without it i would never understand the beauty that resides in each words you write... i love this, pretty.♥
SvaraRaderaOwh!! is that working? Sweet! Thanks for your sweet words L.O.V.E
SvaraRaderaJag förstår, men hade nästan glömt känslan av den unika berusningen. Nu minns jag.
SvaraRadera