tisdag 14 februari 2012

Orkar inte bära min identitet nåmer.


Skulle uppskatta att bära den runt handleden i stället.
Överlåten till vita väggar.

8 kommentarer:

  1. Varför kan man inte se på livet upp och ner, eller tittades ovanför lite oftare? Självklarheter kommer ofta till mig då.

    SvaraRadera
  2. Håller med Hella. Ibland gör man det onödigt svårt för sig själv. På kvällen efter jag skrivit detta inlägg såg jag filmen pianisten & min havregrynsgröt förvandlades till diamanter.
    Perspektiv.

    SvaraRadera
  3. Söderenbytjejen17 februari 2012 13:47

    Du triggar verkligen igång ens associationer.
    Här blev det både fritt men lite läskigt.
    Fritt i bilden men lite "krypande" i texten:
    överlåten till vita väggar
    Så mycket i så litet - jag kommer bara tillbaka och tillbaka
    Kram å varm helg

    SvaraRadera
  4. Tack fina du så generös du är.

    SvaraRadera
  5. Ha en fin lördag vännen
    kram
    E

    SvaraRadera
  6. Du har rätt. Ibland orkar man inte bära just den. Iaf inte ensam.

    SvaraRadera