lördag 10 mars 2012

Så nästan 5 år har gått men jag tänker på dig nästan var dag.


Lider av min ensamhet men samtidigt tål jag inte människor.
Komet barnet. Familjens absoluta cirkusdjur.
En dag ska vi alla flyga.
Tills dess försöker jag bilda ett minne som är värt.
Denna oklara skugga som aldrig lämnar mig.
Biopolärt ras.
Människan en självdestruktiv primat. Mer intelligens än vi har förnuft till.
Sprider ut mig själv i vinden.
Olika stora oändligheter.

9 kommentarer:

  1. "Mer intelligens än vi har förnuft till". Så enkelt förklarat och så rätt. Lite sorgligt.

    SvaraRadera
  2. Mer känslor kanske

    SvaraRadera
  3. Söderenbytjejen13 mars 2012 kl. 14:16

    Det griper tag... (liksom övrigt)
    Får läsa om å om igen.
    Tack

    SvaraRadera
  4. "Sprider ut mig själv i vinden.
    Olika stora oändligheter."

    Ordlösa stunder händer det märkligaste, jag kan läsa om mig själv hos dig. <3

    SvaraRadera