torsdag 8 januari 2015

Innan jag somnar lämnar jag små meddelanden till dig i huvudet för jag har ju lovat att inte kontakta dig nåmer önskar dig lycka till på nya jobbet
tänker på hur nära det var eller är att jag själv jobbar där det var ju meningen någon gång nu & Baskerpojken jobbar ju där & nu ska ni vara  på samma jobb livet är bra speciellt tänker jag fast det tänker jag inte till dig utan jag tänker att jag vet nu var dödsstöten var
 den var att jag uttalat till vän brydde mig för mycket jag hade inte kunnat inte bry mig inte oroas över dig i det läget jag har sett för mycket av den sortens liv helt enkelt  men efter det samtalet så tog radiotystnaden vid för alltid
sen tänker jag hur kan man bry sig för mycket om någon vad säger det om mottagaren vill jag verkligen vara med en person som man inte får bry sig om innerst inne vill väl alla det tänker jag sen det handlar väl bara om rädsla är någon verkligen rädd för mig som är räddast av alla kanske slog våra hjärtan ut varandra två lika rädda fast för olika saker jag att bli lämnad med tystnad som av Glaspojken
vilket var exakt vad som hände igen just när jag läkt klart i 7 år  en okysst släppte in dig vågade
 tyst igen
du med ditt hjärta dina rädslor kan jag bara fantisera om men säkert att någon skulle vilja allt det där igen som hon ville du vill ju bara vara en fri säkert något om rädslan för att bli som far  din tro mig det är också min rädsla sen kanske jag somnar som alltid med känslan av att vara inuti din kropp det är det som är grejjen baby hur många steg jag än tar från dig så delar vi blodomlopp klart jag fattar det är läskigt med mig det är för nära  oavsett om vi aldrig mer ses är du inuti mig
 sen  skickar jag ett meddelande  till mor din tackar för att hon bar dig under hjärtat i 9 månader att hon födde dig underbara älskliga kattjuvel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar