onsdag 13 november 2024

käken drar ihop sig mot fullmånen

 grenslar dig med ögonen genom luren 

om en kvart går du på och jag lägger mig ner på badrumsgolvet 

om 1,40 är din skjorta våt hur är ditt skrev undrar jag 

har sparat mig i år nu jag är ett ostämt piano

låt oss vara vänner som inte kan låta bli varandra 

det var faktiskt du som började på den indiska restaurangen första pandemisommaren 

du satt i fönstret och jag gick förbi 3 gånger för jag blev beroende av hur du såg på mig 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar