januariregn

 moder jords tårar

min framtid är inte som er dvs jag har ingen

wolfmoon och sötpotatisgryta 

blundar och föreställer mig dig styv i pyjamasbyxor 

 skulle aldrig kunna vänja mig med något hos dig

du flyger runt där bakom ögonlocken det är inte över 

men utspätt svagt summan av våldet vänt inåt 

vaktar en kropp som närsomhelst kan öppna sig hopkrupen mot natten 

mitt blod talar med dig när huset sover

en sorg över att du aldrig kommer lära känna den här stadsdelen 

mig