sommaren när den äntligen mörknar
du är en del av mig och det är outhärdligt
tro mig jag har försökt glömma
men det är lika lönlöst som sömnen
som att försöka andas korsfäst
skickar ett sms 24 år tillbaka i tiden det är vad Kungsholmen gör med mig
skulle behöva att någon trycker sin kropp mot min så jag glömmer att jag finns eller minns varför
ser himlen från Komet det är långt till New york tänker jag
känner mig ännu mer ensam där jag hör till
ännu en vaken natt blodmånen drar någon sa i dag du går som en 17 årig som ett föl
sen ser man in i ögonen och drunknar i mörkret
ge mig Britney i en blackbox
tänker mig flan och att vi åt den ur varandras munnar
jag är fan större än " " ändå är jag för liten när det kommer till att leva
det känns som om den medmänskliga energin tar slut runt 40 därför umgås jag bara med yngre alla i min ålder bara klagar på allt

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar