torsdag 24 juni 2010
Viktlös med den där "karusellkänslan" i bröstet.
Det är först när man släpper något HELT fritt(oavsett form ).Först då kan de komma tillbaka som något makalöst vackert. Glaspojken& jag möttes idag för första gången helt utan krav, längtan eller önskan om något mer än bara just de sekunderna vi fick.
Jag kände mig så lätt sedan,viktlös nästan& med den där "karusellkänslan" i bröstet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att våga släppa taget, kanske är det just då vi finner det vi letar efter. Kram och ha en skön midsommarhelg.
SvaraRaderaKloka ord. L.O.V.E som du brukar säga!!
SvaraRaderaOch jag bugar kungligt inför detta!
SvaraRaderaDen där karusellkänslan i bröstet..DEN saknar jag.
SvaraRadera