Psykolog:du är så ovanlig det påminner dem om hur vanliga de är då blir dem rädda
Jag:men deras vanlighet är ju ovanligt för mig
Allt jag vill är att äta mackor på nå berg med Kattpojken gunga leka kurragömma släcka Djuret byta blod
förtrolla dig skrika högt på samma berg Du försvann inte alla människor försvinner inte från mig
Allt är du jag väntar vid båtarna jag måste få smaka din natt /i natt/nattmun utan slut/
(vårskrik)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar