Kanin

Hon är så gammal i sitt sätt att skriva
så ung i sin naivitet hennes ögon bär sagor folk dör för

well well well jag behöver inte dig
eller någon
Men det betyder inte att jag inte behöver dig
eller djuret du förvandlat mig till

körsbärsblod rinner ur min mun
orden ur min trånga kropp
alldeles för trånga kropp
det finns inga monster under sängen
det är jag som är monstret
kaninkokerskan
så ensam
jag är kaninen
ser igenom hud
tänder eldar ingen ser
dricker gin i stora glas
djupa klunkar
tänker tankar som inte går in i någon
ord från ett gränsfall
jag är så ensam
jag är en kanin
om jag vänder nu
ser du mig aldrig mer
down the rabbit hole
spänner kopplet runt din hals
stryps du min vän
mitt evangelium kommer säkerligen ej läsas av någon
men orden jag satt i ditt kött bär dem som nätter du existerade