söndag o strykt hår
o klappad hud since ...
ännu en natt utan lullaby
snutkaffe oh!
nu får jag skriva mig till en betydelse
kärlek ser ut som du
ensamhet som jag
min kropp är bara ett tomt verktyg
min fantasi min förmögenhet
jag har alla färger som finns men det räcker inte i detta liv
jag är ett nästan värd
sedd av träden
att vänta på inget
är att längta
jag hade gett dig mitt blod
när min tysnad är längst bort bakom månen
då
kanske du saknar hur jag dyrkade
då
kanske du undrar vart det som aldrig fanns tog vägen
och vad som hade hänt om hon hade fått finnas
söndag 7 maj 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar