Min värld bakom skärmlås

vaknar och tror att jag äger mina känslor
för jag skriver om dem
jag minns exakt hur det var att vara 15 år och ensammast i världen
som om jag visste något om världen då egentligen
som om jag vet något nu
40 år och ensammast i världen
en ständig åskådare av människor som fallit
in i varandra i perfekt takt
jag väntar fortfarande på att mitt liv ska börja
och på min motmänniska han som ska fråga mig hur jag mår varje dag