jag når inte upp på de höga hästar du rider
kommer inte genom muren
piedestalen du satt ditt liv på vänt
buren är olåst
sitter fint
gjort en ära i självsvält
kopplet håller du själv i handen
skrik lungor
kvar finns bara du
du kunde haft mig som en tonåring
du får inte min tystnad genom tystnad
det är inte jag som är gift
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar