min äkthet är lika sann som solens upp och nedgång

tittar på luren i hopp om hopp
var 5e sekund
skriv
snälla
rädda mig
fråga om jag andas
snälla
panikattackerna faller ikapp med regnet
det är vad slut gör med mig
parerar upp med steg
jag har dig i munnen
armhålorna huden bålen
bröstet när jag lutar mig över diskbänken
vackrast är människan utan något att förlora
styva lungor du är aldrig närmare mig än när du tar avstånd
sover i mig var natt
stryker djuret medhårs
stötarna du framkallar ger mig hoppet om att du kommer rädda mig
varje sekund utan oss är ett svek mot naturlagen
kyss mig vaken
smek pälsen
drick djuret
vi är
du är
jag är
här
annars för?