Petter eyn & Sleepy blundar och jag är i ett annat dess
allt är framför mig igen
dör för den känslan men att leva för något är större
nuförtiden smärtan är allt
du lever än Lotte lev med det
ingenting för alla
allting för några få
det är okej att vara svag
men inte att leka kurragömma
någon livsviktig i vimlet
en famn tryggare än hela min samlade barndom
avståndet mellan min hjärna och mun har aldrig varit längre
blundar igen och helikoptrarna dånar under bron
tänk om jag sa " jag gör vad du än ber mig"
och du tog tag i min arm sådär som bara M gjorde
sprang rakt ut i gatan vid Clarion hotell in under en lastbil som stannat för rött
vi kysstes i vad som kändes som en evighet utan att ta luft tills det växla om till grönt
öppnar ögonen är 47 igen köper en mangokvarg på vägen hem som jag äter ståendes
det som aldrig riktigt fötts kan aldrig riktigt dö
jag har dig kvar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar