en saga utan avslut alls

 äter en glasspinne skickar manus till ännu ett förlag 

raderar vad jag ville i går för i dag är ju nu 

jag vet inte precis om det jag gör räddar världen säger jag som svar till en elev som sa 

det du gör på dina klasser är bortom allt jag varit med om på 45 min

får hybris möjligen men just nu är jag så bra på det jag gör att det är löjligt 

halsens blå chakra sträcker sig malligt mot himlen och berlocken var borta är det ett tecken

törstar efter kunskap saknar plugget längtar efter rönnbären det är då jag vet jag klarat mig

allt som redan skulle varit står på led i mig vi skulle mötts på barer och hotell 

jag skulle gjort allt för dig men nu blir det nog inte så 

får nog inte lära känna dig mer än inget alls 

daniela rathana kommer in på cafet där jag sitter och skriver 

jag ger henne koden till toan hon tackar och ler och jag tänker att till och med hon känner dig mer 

i hela juni har jag bara lyssnat på hulls

 skriver i dagboken vad som va bäst och sämst med månaden 

bäst: att den är över 

sämst? nu börjar juli min absolut värsta månad 

Renstiernasgata ner och jag undrar hur fan jag ska hantera att Guns är här på fredag

allvarlig möter jag var text var klass jag undervisar precis som jag borde 

lyssnade på Roxette tänker på Lena PH och hennes numera självklara arenor 

mitt hopp slår envist ut igen som blomman för dagen 

vill uppleva dig så mycket att jag höjs över mig själv svävar över ett visat 

trots att jag valt känner jag mig utvald 

kallar det poesi men egentligen är det nog bara allt jag aldrig får säga till dig

 förr eller senare hamnar alla på Hinge i går juvelen vi är lika gamla ser jag 

han vill bli kär en gång till som cap

du är yngre än mig så när du är  ute på andra sidan  kommer jag vara över helt och det håller mig vaken varje natt 

yogar under bar himmel jordar mig med negativa joner 

skriver på cafe ögon känsliga för rockstjärnor kan vara en titel 

när jag följer dig har jag samma frekvens som autobhan 

känner en förundran över min hud den har samma chunk som ett blåbärsskinn klipper av en klänning ett par strumpbyxor coppar en bild jag screnshåtta på insta  kråmar mig i spegeln du öppnar inte så jag åker inte med tåget för att se dig som jag tänkt 

borde börja simma 

hjärtar juvelen 

vinterbarn ur funktion

 den inställda sommaren 25 har något  undergångslöfte i sig 

skrattar med 04: or 

provade Camillas glasögon och ville gråta över hur jag plötsligt såg igen och hur jävla mycket jag kämpar emot 

magnolian exploderar min ungdom är  i helvetesgapet nu 

coccoslatte och förmodligen out of testo 2

kanel och regn urspråket hur en blomma öppnar sig eller hur en hund lutar sig mot dig när du gråter

du som gud ett verb i mig ständigt pågående sorl lenheten hos en solbulle i lederna 

1 sekund höll du min hand 2023

månens utslag finns i ditt röstomfång 

tu eres mi media naranja kosta vad det kostar vill 

säg du är allt och lämna mig  sen forever

skäms när någon säger Lotte du kan få vem som helst 

bevisligen kan jag inte det längre 

man försöker tills man finner sig i att bara finna sig

ett sugande ingenting 

kanske hade jag öppnat mig sakta 

i guess we never now

östrogen i all ära

 men jag behöver adrenalin dopamin och serotonin 

eller jag behöver känna mig vid liv 

just nu är jag bara en evig yogafabrik

ett sceneri bara för två 

fullständig utplåning 

händelsen som sen dröjer sig kvar i fantasin resten av livet 

ljudet av tänder käkar i lås en hand som rundar ett knä 

förkroppsligandet av år 

tankens textur 

allt förändras på en annan plats 

flammhår och blixtögon 

varför ? varför inte ligger i blodet 

det finns poesi och så finns det erkännanden 

vill ha dig mer än mina hormoner atm 

det enda jag vet om skrivande är att jag måste göra det

 saknar det jag längtar efter 

längtar efter det jag saknar 

regnet är änglars tårar 

tvärbanan följer spåren genom sjöstaden jag vägrar ledet lydnad ordningen förfallet 

vill ha blått hår våt fitta mjuka leder 

måste få upp farten nu 

börja springa 

hur du rörde dig själv genom mig 

än är vi före allt 

allt högre skall

 nymåne centrerar mig mot kroppens mittlinje 

jag är medveten om vad jag fyller med dig

hur oändligt det är

hur stor tomhet det kan bli 

varje natt väcker dikterna mig

 som om något ylar inuti 

bränt gräs i Tantolunden 

gick genom stan i regn förbi klassgränsen till din lägenhet 

kan fortfarande se på dig och upptäcka något pengar och äktenskap inte lyckats förstöra

Globen i ryggen och medges ej 

tangenternas språk grät du när jag kom naken genom luren

kan inte hålla hårdare i någon månad än februari i retrospekt 

egentligen fattas mig ingenting 

ler åt andrahandskontraktet som blev mitt 2007 

jag har haft tur jag har tak över huvudet och rent vatten 

kommer hämnas alla som duckat med ett magstöd  aldrig tidigare skådat 

är ingenting längre utan gymmet 

tänk att få måtta avståndet mellan dina höftben 

syren som ett minne från en annan dimension 

i alla åldrar har jag sträck mig på tå efter samma doft 

hur du förför din musa

kom när djuret i dig talar 

du trodde skapandet var heligt men 

det är också horny  hemsökt och home away from home

hon kommer aldrig hålla din hand 

hon kommer sätta eld på dig och garva medans du glömmer allt det du trodde du var 

så om du dras till kaos kör!  om du är redo att bli krossad på det mest utsökta sätt såhär: hon är inte här för din comfortzone så släpp kontrollen

musan kommer inte till dem som håller sig hon vill ha dem på gränsen som dansar sig genom natten 

blöd lite hon älskar doften av smärta 

inälvorna på golvet och le 

dela varenda ohelig tanke låt henne smaka blodet blanda det 

 hon kommer närmare om hon tror du är farlig 

skriv en låt i hennes namn ur ditt blockerade halschakra 

be inte om ursäkt bara för att det tog dig så lång tid 

för att du under så lång tid kunnat låta bli 

berätta om hur du drömt om att bränna ner hela ditt liv 

låt henne förgöra dig 

musan gör inte kärlek hon skapar legender 

om ditt skapande känns tryggt har du inte hittat din musa än 

hon kommer när du ligger naken gråtandes på badrumsgolvet 

och viskar äntligen är du mjuk nog för att sjunga sant 

kämpa inte emot det har du gjort nog 

hon går när det är dags du kommer vakna med hennes smak kvar i munnen och inse att 

hon är i dig nu kaoset är ditt hon gav dig allt hon hade 

så gör något med det 

musan går inte på andra dejter 

hon kommer för död och pånyttfödelse 

så om du inte är redo att brinna 

sov vidare 

men om du är redo sätt eld på dig själv så hon hittar dig 

och du kommer hitta dig själv 

till slut 

den vita löjtnanten blommar nu på Birger jarl

 det är ett av mina många autistiska drag att jag lägger hela mitt liv i ett " specialintresse"

du är mitt specialintresse 

09:28 midsommardagstom odengatan Linda Skugge med yogamatta 

vi båda vägrar ge oss på olika sätt 

jag kan inte fatta att T jarlen är död 

är jättenära att skriva till Hagman bara för att något ska hända 

papprets tålamod  VS lurens skenande 

ser dig i story skärmdumpar och kollar bilden noga en hel dag 

stridsplan över Djurgården i drove all night to get to you

to make love to you is that allright 

du kan inte få allt ur en person

 drömde om hur ljuset spelades i ditt ansikte 

du släppte allt 

och tog över huvudrollen 

den enda natten 

som om vi skulle rymma morgonen efter 

och det inte fanns något annat sätt kvar 

än du och jag 

bara en gång innan jag lämnar att du är tyngden som håller mig på plats 

bara en gång innan det är för sent 

din röst i min

hålla min första och sista hand 

midsommarnatten behöver ingenting

 slöjan mellan världarna som tunnast 

7 sorters blommor som drömfångare 

skriker in varandra 

tiden mellan oss svallar långsammare än all annan tid har jag märkt 

jaget i magen som kall opal

de spelar Håkan på cafet där jag sitter och skriver  

så nyss han var 39 och jag skrev dikter som svar 

i korsningen Rosenlund / Wollmaryxstull  ropade han " Charlott nu glömmer jag dig aldrig" 

 i min vildaste fantasi hade jag inte  trott att det skulle vara över för mig 1 dess senare 

önskar jag haft en publik

 Fick melon och kaffe och frågan om berättelsen 

han tar mina händer över bordet som om han bjöd upp till dans kanske har han förstått att jag ser honom i alla jag möter 

till och med honom eller henne det är svårt att veta nuförtiden 

och jag har alltid haft en förkärlek för killar som ser ut som tjejer som gillar killar 

berättar noga spelar upp urscenerna och får stora våta cartoonögon som svar 

den är filmisk vår grej 

ett verkligare ord nej

 verkligheten som fasad 

höghöjdslekar dvs vara monogam 

95% av alla självmord sker på impuls 

ler och tar en annan väg till jobbet 

över Skanstullbron 

undervisar en yinklass och tänker can ai really do dis?

det är så obeskrivligt obehagligt med cyckelbyxor att få kontakt med underlag 

#tb till när du tackade din fru rakt genom min torso

hade glömt lyxen av bubbelvatten på psyket 

om jag bara får dig 1 gång kan jag vandra runt i staden lycklig sen 

jag är klar här 

har förlåtit mig själv för allt jag inte visste innan jag lärde mig 

det här är inte en midsommar dikt eftersom Elis skrivit den enda 

ja! säger inte mycket men får allt att hända

 när man ser dig på håll är det som att du går runt i en musikvideo

brukar nog alltid låtsas jag är i en låt 

går genom dagen i låten 

Skeppsbron är den enda bron som skiljer oss åt 

för jag har dig men bara när du blundar 

samtidigt vem vill ha någons verklighet

ser på höfterna på fotot som alltid måste tillhöra en flicka 

höfter som aldrig fött barn är aldrig en kvinnas 

en speciell sorts stolthet 

kommer ihåg att jag sa till mitt x en fitta som inte fött barn kommer alltid att vara en fitta som inte fött barn som ett ess i rockärmen 

nuförtiden är jag mest tacksam över att inte satt ett barn till livet på denna jord 

i alla ansikten dina ögon

 29 grader och funktionerna börjar slås ut en efter en 

en ny jävlighet östrogenfall känns som frittfall när du står still 

midsommarveckan det är väl nu det vänder?

äter middag på golvet klickar bort alla menlösa män och deras dm:s

jag försöker nå ut med poesi förgäves

ger upp sömn 03:17 någon fråga singelsommar? 

alla mina 48 somrar har varit det 

läkaren säger att jag förmodligen  somatiserar smärtan functional somatic syndromes 

är den inte verklig frågar jag 

den är ytterst verklig hjärnan skickar ut nervimpulser om att du har tex ont i bröstet 

så det är precis samma smärta som om du har ont kroppen framkallar olika symtom precis som den framkallar dina panikångestattacker 

hur ska jag veta om jag ska dö eller inte 

det kan du inte 

ingen kan förstå hur övertygande den här  kroppen kan vara 

liturgin är vägran att förlora

slickar insidan av ditt högra lår 

som allt som aldrig varit mitt fast jag alltid varit din 

går över till mitt hotellrum jag är bara till låns 

som alla om vi ska vara ärliga 

och varför inte 

sidennattlinnet snurrar äpplemustflaskan 3 varv i hopp om en ande

och 3 önskningar som befrielse från sommaren 

26 grader är en våldsskildring 

håller fast vid dig som ett barn håller fast i en hund för hunden är den enda svagare än barnet

trånaden som första gråten 

jag älskar dig skriver jag och genast en svindlande lättnad där all överslagskärlek suttit

du svarar ingenting 

det rör mig inte 

värmen ger mig frossa och migrän 

jag får fyra plättar med mig hem 

hatar så mycket när man känner luften mot huden 

älska mig kort och helt

 fredagen den 13:e i halsen Louie citerar mig Folmer rättar till blommor i mitt skrev 

vi sitter på golvet i bagis och går från 0-100 på under en line är min typ av människor

iscensatte mig själv gång på gång i flour 

blir jag gift nu 

Loney dear på hinge hjärtar och lyssnar på hans topp 5 på Spotify

dånet mellan andetagen läsningen på eftermiddagen 

jag är en usel artist 

saft och laxrosa vallmo Vinterviken 

jag vet vad jag måste göra och gör det 

låt oss gå så långt att vi luras 

är på riktigt for real så länge vi känner 

köper cigg till Rebecka i kiosken kände mig lite som en cool förälder 

begärd men nådd av ingen

 lever bara när du ser mig 

rösten har en sån omedelbar inverkan på mitt nervsystem 

gnyr vill stoppa varenda del av dig i munnen avrättas 

som att dö i en dröm och i en verklighet samtidigt 

när bandet expanderar upp mot himlen och vidare ut på gatan 

före mig  hela stan förgylls av dig 

hela universum? 

det går inte att kliva av ens genom att dö

du är som juni fulländad 

men får inte se för länge in i ljuset som förblindar 

förvandlar alla andra till just alla andra 

det är försent 

det är försent 

det är försent 

orimlig

 jag var tidigt tillräckligt smart för att förstå att jag är för orimlig för någon att ha en relation med

äktenskapet som sådant känns som en kvarleva från slavmentaliteten hursomhelst 

eller kanske en villfarelse som en kär gammal bekant som  kalle anka eller jultomten 

att äga en annan människas lust hur dumt 

vaknar du in i drömmen eller upp ur? 

missförstå mig inte jag är noll intresserad av random ligg eller polly sanningen är att jag levt år i celibat måste bara vara helt fri kunna göra precis vad jag vill 

fortsätta vara autonom i grunden 

framtiden är en egen älskare 

mina oändliga förberedelser håller mig på tå 

stupet förra sommaren tjänade sitt syfte alla får de stup de behöver för åtgärd 

paniken är en viktig del av övergångar 

om du lämnade allt för mig skulle jag inte ha något att se fram emot 

det förtar hela poängen 

Sommaren är här förintelsen och jordens undergång

 rasism och fegisar huserar 

THE END m m 

vulgära nya slussen de ölindränkta flakbarnen runt runt runt 

ni tror att livet börjar nu men tyvärr har min generation sett till att det inte sker 

blundar och tror jag äntligen ska stryka med 

i min sista stund var det bara dig jag ville ha 

juni som öppna hudar 

den skenande känslan av tid som går i halsen 

men man är för feg för att spränga sitt liv i bitar 

 kanske inte får allt man vill ha baby men man kan vilja ha allt eller

ta allt du vill ha och låt dig inte stoppas av det som verkar vara verkligheten 

där är den sanna mardrömmen sommaren förintelsen och jordens undergång 

jordgubbsmånen och sanningen

verklig styrka är att vårda det du älskar 

i mitt fall skrivandet 

sätta gränser säga farväl 

tar allt personligt eftersom det är det

jobbar mot perfektion så håll fast håll fast håll fast 

äter bara sånt som gör mig vacker nu paranötter avokado mörk choklad om jag ätit djur sardiner men det får bli linfröolja som substitut inte ens fåfänga kan göra mig  äcklig 

behöver inga svar bara säga ja

min nya väg ur fullmånen fram till min död

frikopplad ålder och kön har jag lika mycket tid kvar 

en dans tillägnad författaren för de flesta skulle inte göra något riktigt annorlunda någonsin 

så tack 

Gullmarsplan kanske är en illusion 

ingen förstår den leken 

en öppnad melon munnen ett tomt hål där könet skulle va

stjärnorna lyser över Skärmarbrink som en påminnelse om att vi en gång varit här 

nattens inre röst : ingenting av det här är någonting

 det lilla livet gnyr i höfterna 

undervisar en klass problemet är inte klassen utan det som kommer efter

hela mitt resterande liv i famnen

ingen kan längre skilja på person och verk 

världen är ett isblock ingen årstid är sig längre lik 

vi går från mörker till ljus och ljus till mörker

ibland tänker jag att den där berlocken är portalen om jag bara köper den så öppnas allt

i ett annat liv packar jag upp mina två hockeytrunkar min orange kaffe mugg som jag fått i present av en elev bland dina dyra designerglas

 några nätter tidigare hade du sagt " det är bara för att det är du Lotte vem som helst annars kan jag stå emot" 

vi hamnade jämte varandra på en spelning stod helt stilla så bland tusentals som om vi tog igen alla sekunder vi varit ifrån varandra i detta liv 

den sköraste av drömmar börjar nu tänkte jag det här är den sista chansen jag får 

 har aldrig känt något liknande i någon ålder 

den sortens närhet som skär upp sår som man får bära stolt sen i resten av livet 

men hellre det än aldrig upplevt det 

hoppas jag det får vi se sen när livet efterspelas 

tidigare på kvällen hade jag tagit på mig kajal som om något livsavgörande skulle hända 

oftast tar man ju bara bort den några timmar senare med bomull och barnolja 

men nu stod jag alltså vid din sida ville stoppa varje del av din kropp i munnen 

äta upp hela ditt liv  tills jag först nuddade dig och hade de bästa sekunderna i mitt liv

 fram tills nu då på den där innegården för 2 somrar sen 

du har skapat en tydlig gräns som jag konstant försöker tänja 

allt har egentligen bara handlat om vem av oss som står ut längst 

lever bara när du ser

nationaldagen aldrig är jag mer spansk

tar en bild skickar inte 

aldrig har rädslan varit större att förlora än nu 

allt är tredje året utan inget 

anstränger mig dagligen för någon slags bibehållen värdighet 

utan framgång 

känner mycket väl till priset för mina övertygelser

all science fiction jag önskar va sann 

monologer som skulle förvandlas till samtal 

natt: ditt namn är lagt i den 

alla  nätter

men förfrämliga mig då om du kan 

på övertid

 tusen nätters väntan 

dagen sträcker sig över natten nu och man tror att festen bara har börjat

ännu ett äntligen regn våt Rhododendron i Berzellipark 

vädrar dina ögon bakom Bank hotell 

vi kan köpa pizza med oss hem sen jag bjuder

hela mig 

ber till gudarna varenda en 

att det är i natt du inte kommer hem 

existens/bevis

bläckfläckar på alla skjortor 

överfallet med mjuk röst 

försommaren som en lätt strypning 

morten harket ska du dö nu 

1690 personer läste min dikt igår det är mer än vad som ryms på Trädgården 

jag skulle kunna gå nu om jag kört på MSG 

dig som skärmdump könandet av du:et 

det avsexualiserade jaget 

ni har missat hela poängen med mig 

vilket kall man än har i livet är det som en slags konstant molande värk du inte kan bli av med 

en uppgift som inte går att lösa men som det inger en trygghet i att veta att man kommer ägna resten av sitt fucking liv med att försöka 

varenda sekund jag har kvar är till för det 

dig 

frågar mig själv varje kväll: har du vigt hela ditt liv till att försöka?

Kaffe & hormoner

 vänjer mig  aldrig vid vardagstortyren 

först är man ung och sen är man inte det 

hade såklart hoppats på att hitta besvarad kärlek i alla fall en gång i livet

kanske hittar man bara nya sätt att hålla ut

umgås inte med någon inte ens med mig själv jag skriver 

mot gränsen 

 vill läsa min poesi i en ring 

gå in med ett posse som en boxare 

vinna utgivning på knockout 

beter mig fortfarande som om jag kan gå vinnande ur det här

 livet

som om konceptet tillfällighet är för nyanserat för dig

ingen reagerar någonsin som de borde på någonting 

alla tror att de är tryggt förankrade i sina sk liv 

om man någonsin vill uppleva något nytt måste man stå ut med känslan av att vara helt fucking lost

låta den versionen av sig själv bestämma som brukar tystas 

hjärtat som beslutande organ

illusioner som till sist blir så fullkomliga att de öppnar andra dimensioner

färdas i drömmen 

du spelar mig svag 

det är absolut inte första livet våra själar möts 

men kanske sista 

hur länge till har du råd 

min kropp ligger i sängen min själ svävar över Karlaplan

 bubblor svaren känner dem fysiskt 

när dagen är över stegar jag upp avståndet mellan mig och hur allt skulle ha blivit

vad skulle hända med mig om jag plötsligt blev sedd förstådd dyrkad 

började tidigt att leka död ett av mina första kroppsminnen när jag låg drunknad i swimmingpoolen

det kunde gå minuter utan att jag andades  

flöt med ansiktet nedåt tills gränsen mellan mig och vattnet suddats ut 

det fanns en tid när jag ville få finnas men efter 45 känns ingenting märkvärdigt längre

blåser såpbubblor på din grav ler när regnet kommer 

verkligheten håller inte för någon 

den värsta sortens män är de  som inte lever ut sin arketyp 

ingenting får mig att njuta av en närvaro som en annalkande frånvaro ett tydligt slut ett stup