söndag 1 juni 2025

min kropp ligger i sängen min själ svävar över Karlaplan

 bubblor svaren känner dem fysiskt 

när dagen är över stegar jag upp avståndet mellan mig och hur allt skulle ha blivit

vad skulle hända med mig om jag plötsligt blev sedd förstådd dyrkad 

började tidigt att leka död ett av mina första kroppsminnen när jag låg drunknad i swimmingpoolen

det kunde gå minuter utan att jag andades  

flöt med ansiktet nedåt tills gränsen mellan mig och vattnet suddats ut 

det fanns en tid när jag ville få finnas men efter 45 känns ingenting märkvärdigt längre

blåser såpbubblor på din grav ler när regnet kommer 

verkligheten håller inte för någon 

den värsta sortens män är de  som inte lever ut sin arketyp 

ingenting får mig att njuta av en närvaro som en annalkande frånvaro ett tydligt slut ett stup


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar