bubblor svaren känner dem fysiskt
när dagen är över stegar jag upp avståndet mellan mig och hur allt skulle ha blivit
vad skulle hända med mig om jag plötsligt blev sedd förstådd dyrkad
började tidigt att leka död ett av mina första kroppsminnen när jag låg drunknad i swimmingpoolen
det kunde gå minuter utan att jag andades
flöt med ansiktet nedåt tills gränsen mellan mig och vattnet suddats ut
det fanns en tid när jag ville få finnas men efter 45 känns ingenting märkvärdigt längre
blåser såpbubblor på din grav ler när regnet kommer
verkligheten håller inte för någon
den värsta sortens män är de som inte lever ut sin arketyp
ingenting får mig att njuta av en närvaro som en annalkande frånvaro ett tydligt slut ett stup
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar