polkagris & kaffesmak i munnen
så länge jag håller mig i ytterkanten funkar det
älskar dig i ljusets hastighet
få gånger skrattar jag från magen och får andra till det med
som när han komikern tog livet av sig och alla undrade varför
han som var så rolig
jag vägrar tydligen ge mig
Kammakargatan avoidant attachment när man tvingats bli självförsörjande av sin uppväxt
när ingen håller en om ryggen men man lär sig leva med det
jag behöver ingenting
det är inga rader med anhöriga som ska kontaktas
gud det vore fruktansvärt att dö i Juli att någon skulle tvingas tänka på mig då
vi var som hittebarn för varandra
det är något med November som får mig att vilja säga sanningen och inget annat än sanningen
aldrig kämpa emot ett nödvändigt avsked
hur din röst brast och jag kände precis allt i Februari
så jag ska sträcka mig mot dig tills jag fucking når dig
genom universum och vidare in i oändligheten
amen
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar