blundar som om i himlen
du är en tystnad som gör ont fysiskt
en historia som aldrig riktigt hänt men ändå lever i kroppen
börjar nästan alla mina tankar " om jag haft en redaktör"
drömde att jag fick ett brev och kysste det
behöver mer kollagen ett teaterjobb
åååååå det som inte finns finns ändå alltid närmst intill oss
snälla du bara när man inte vill äga något är man rik
det handlar aldrig om vem du är utan vem du blir när du ger
höften håller vad munnen inte säger
lossa käkarna
ibland känns det som om jag förlorade dig lång innan vi möttes
hur kan två människor ha så olika rytm ens ?
kollar ner på torson på toan där hjärtat slutit sig för dig som en påminnelse att något i denna sjuka värld åtminstone var verkligt

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar