ett tillstånd
rummet andas publiken inte tvärtom
och vi är till för det vi som vigt vårt liv för musiken
som lungor till smärtkroppen
vi ser något som ser oss och visar oss just lite mer än vi kan hantera
det är överenskommelsen
en speciell sorts ensamhet när jag ser dig i någon annan i Humlegården
kroppen skenar men inget sker genar över Norrmalmstorg är på samma film som någon i ditt band
andas nästan samma luft som dig
önskar att jag kunde texta dig om det på vägen hem sen
i en annan värld gör jag det
(och du svarar direkt)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar