Vem vill ändå dela liv med någon som bara haft 1,20 säng?

 ingen annan har varit lika singel som jag 

dvs ett helt liv

charader och underkastelse 

pissrädd att någon ska se hur illa det är 

men jag behöver egentligen inte oroa  mig för ingen vill ha mig ens när jag döljer allt

ge mig en fucking låt för att ta mig igenom dig

säger till alla att jag inte vill ha dig längre för att överleva

sörjer dig som en död

vi ses på andra sidan 

eller  jag hoppas du ser mig där 

Flourescerande ringfinger instamorse

nymåne är detta  ett liv eller ännu en pjäs

alla grodyngel i din hand är jag

all päronmjölk längst mina lår är du 

håller hårt i min brist på dig det är allt jag har 

allt det här som för akt 

älska mig då säger jag till västen älska mig 

Mitt tredje öga eller 7:e sinne lyser i handleden

 stryker över insomnian med tippex

fingertopparnas  automatvapen 

vad kommer du hinna förstå med  mig innan jag slås ut 

säg något om hoppet som inte är en slampa 

könet lyser i tungan 

ditt namn som skenande hästar 

rada upp 100 flickor på gatan i ett led ingen kommer som Lil Wayne 

ingen mer är ett nöjesfält ingen har dressyr i hemligheter 

det kommer en dag när jag inte behöver be om din tyngd 

Du gör allt det du gör

 här står tiden stilla

kanske gör omöjligheten  allt ännu vackrare 

precis som att man inte får plocka blåsipporna 

säg något med kroppen 

eller säg inget alls 

ta i mig som du tar i sockervadd 

kärlek måste börja om varje dag 

annars är det inte kärlek utan lathet

du säger jag är Science fiction 

jag skulle vilja att du diar mig 

men ljuger i dagboken skriver att jag måste lossa dig för att inte gå under

Det rasslar i kedjorna nu du hör dem till Södermalm

 kan jag komma under natten blomma  & sen flyga vidare

du vet jag skriker på stället

lägger mig på rygg

svultet liv tonårsbröst 

lossade tangenter (r) 

kaffet är tillbaka på 44 dina händer under min revbensbåge 

vi har lekt den här leken så många  gånger 

hur kan vi utan att

har förfinat grenen gjort det till en extremsport 

du fotar mig med polaroid när jag duschar på hotellet i en stad jag inte längre minns 

lägger bilderna som ett uppvänt memory på överkastet 

runkar över dem jag sitter i fönstret röker och ser på 

jag kan inte ta livet av dig baby

så jag måste  ta livet av mig 

Det är din tur att ta i nu

 varje gång du klär av dig i en ny stad och inte ger dig till mig

skäms du inte?

du blir galen snart om du inte släpper ut hundarna  

gråter mina tårar slickar dig om munnen

nackgrepp som förspel 

finns i sjön 

knäpper upp varandra till gryningen

blir din ryggmärg bär ditt namn som hud 

Vit mascara

 ett face att betala för att se ditt face

Din hora