hela stan bär spår av dig
kisar över Slussen och ner
min kropp är helt låst i alla riktningar
jag blottar villkoren för min egen förnedring
det ni ser som personligt privat psyksjukt den största hemligheten
d e t f i n n s i n g e n h e m l i g h e t
ingen väg till odödlighet bara gluggar
yogan är en glugg
mina ord ska leva
du har förvandlats till kära dagbok
nymåne och en oerhörd lust att bli sedd hörd
inte din vinkande men drunknande
måste fortsätta se jagformens (min) överlägsenhet
när man skriver sanningen förändras den
sist vi hooka va jag Ricky Martins dansare nu är jag tydligen i klimakteriet
och där i mellan hände i n g e n t i n g
jag är inte deprimerad jag är förtvivlad
köpte en stickad stor herrtröja i xl tog på mig den direkt som skydd
gick och la mig 17 för att allt skulle gå över
det är dags att jag släpper dig som en verklig person
jag har accepterat priset för min sk existens
autro: ett våldsamt regn ekande kajor en granne som gråter Sigges pretentiösa sommarprat
ljudet av lakrits i gommen som tröst
vad är förhöjningens pris
om världen vaknade på min arm
och jag för en gångs skull vann min egen tävling
färgar botten gul
tills ditt namn kommer upp
förlorar igen
47 år och maniskt rädd att aldrig få det enda jag längtar efter
så pass rädd att det verkade enklare att dö
nuet har ingen plats
men allt kommer i fatt
det finns alltid nya sätt att tänka det värsta på
den svindlande närhet mellan två som egentligen inte hör i hop
nåden i temperaturen
Lördag och hela mitt liv står på spel så säg inte att jag bara ska gå dit
när jag förlorar känslan av sammanhang känner jag mig tvungen att göra något som har med dig att göra
för att inte tappa det helt
något som håller kvar känslan av dig kvar i mitt liv
varför blod är en vacker färg
suger på cigaretten som jag sög på tummen
för att förlänga njutningen
möter dig i ögonhöjd jag vet att det stör dig
det finns en spärr i ditt liv som ger mig lättnad
jag är precis lika mån om att du förblir gift
Bergianska trädgården minigrodor och små smörgåsar med kronärtskockor
flädersaft teaterhud växthus regn mot taket hypnos
livet fanns där fägring ett hopp om juli trots allt
Em och jag Roslagsbanan
våta räls 2 sorters glass
Östra station ner mot Odengatan allt är möjligt och väntande
pekar ut var du bor och det ilar till i ljumskarna
4:an hem runt stan när Em hoppat av vid Fridhemsplan
blundar och spjärnar emot med höfterna
för att känna dig så mycket det bara går
de blå timmarna mellan 17-19 för de otrogna l heure bleue
Nya slussen kommer se ut så här långt efter vi som minns gula gången är gone
vi som sett filmen G och fantiserat om Robban
rökt inne på Debaser dansat till Timbuktus alla vill till himlen men ingen vill dö
ändå dödade dem där vi sista gången någonsin hörde sweet jackie
Gidlund fanns där inuti
hur kunde ni Stockholmstad jag kommer aldrig förlåta er
Inlägg
Alla kommentarer
