söndag 10 juli 2011

I terminerna har jag 12 klasser/veckan.


Börjar känna av rastlösheten nu när jag ligger på 1-2. Jag är som bäst delat på ca 20 personer ca 12 klasser i veckan. Det är iof njutbart att veta att man är rätt. På rätt plats. Alltid när jag "bara" yogar vill jag "bara" skriva. Jag är en expert på att romantisera yrken.
Träffade min gamla cirkus lärare Victor Rubilar. Han körde sin streetshow i kungsan. Blev lite ögonblicksåterkär. Ge mig vadsomhelst med hjärta & jag slukar det.

3 kommentarer:

  1. Det är ju så, man ser alla fördeler med något men sällan nackdelarna, de kryper sig på i efterhand. Förhoppningsvis så stananr man kvar och inser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna :). För övrigt tycker jag at tman ska romantisera tillvaron, det blir lättare så :)

    SvaraRadera
  2. Hjärtat måste vi behålla i fickan där vi går.
    Vi är inget utan det.

    Fortsätt du på att romantisera...
    Du är så bra. På just det.

    Puss!


    /Marie

    SvaraRadera
  3. Ohhh...vad jag känner igen det där:)
    kramar
    Emma

    SvaraRadera