lördag 26 december 2015

Så jag ser Glaspojken verklighetens eviga Peter pan

Liten roll strålande prestation som alltid . På väg hem ville jag skriva & säga just det men det var ju så länge sedan att jag bytt lur minst 4 gånger längs vägen.
Trycket blir starkare och starkare under kvällen vänder upp och ner på allt i skåpen och hittar till slut numret i 2006 års dagbok prydligt jämte ett hem nummer.
" Det var minst 10 år sedan jag använde detta nr"  tänk att skriva det till någon.
Sedan förflöt kvällen i just förfluten tid gick igenom allt i lugn och ro i huvudet all hud alla samtal allt som skrevs allt som sagts vidöppet arkiv Glaspojken
Jag lämnar aldrig någon ingen lämnar mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar