Farfar pappa hur det måste bli.
Går dina gator vill säga till dig att jag väntat.
Du fick mitt hjärta utan att be om det första natten i skokartongen på Kungsholmen.
Alla du&ja luftslott jag någonsin burit sköts sönder på Mosebacketorg.
Svartensgatan ner åh gud dina åtråvärda egenheter.
Bär alla minnen i ett patronbälte över bröstet.
Avlossar dem ett efter ett.
Hur mycket fantasi får vi ta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Ganska mycket, tror jag...
SvaraRaderaMen framlänges, och allt det som är bakom, tror jag är bra.
Slott av all luft som någonsin är kvar - Oroshjärta - vi skjuter, vi skjuter.
Minnena hamnar i vår ryggsäck...
Puss!
/Marie
Hej, hamnade hit av en slump när jag letade efter inspirerande bloggar med lite mera djup en det vanliga. Tog en lång stund för mig att läsa dina texter - fick tänka genom varje mening - vem du är - vad du tänker.
SvaraRaderaIntressant och Inspirerande. Människor med flera lager är fina!
Men tack snälla för du tog dig tid & skrev...verkligen tack för orden<3
RaderaHa en bra fredag! :D
SvaraRaderaDetsamma<3
Radera