Kärlek gör en dum i huvudet

Packade en väska för första gången på minst 5 år

nätstrumpbyxor snobben dadlar rökelser tandskölj 

för vem som helst är det ingenting jag ja kände mig som fucking Superman

var hos frisören målade naglarna rakade bort allt hår 

satt på centralen när jag skrev till dig jag ljög för att inte verka så jävla dramatisk

hade gått stegen i gogglemaps med min syster stationen till hotellet 

så jag inte skulle känna mig bortkommen när jag kom fram

hursomhelst jag satt där redo att lossa år av av tvångssyndrom och fobier 

för jag ville bara vara vemsomhelst som gör något storslaget 

mest av allt ville jag inte fylla år kanske

Jag förstår allt men ibland undrar jag till vilken nytta?

Tiden är ju nu

Hoppas jag planterat något du kan ta med dig 

Solen sken som vår när jag gick hem igen över Centralbron 

med min väska dadlarna & en ny slags tomhet

Kärlek gör en dum i huvudet

men vad är alternativet?