du vill absolut prata men utan kropp
knän mot axlar
att veta vad som är rätt men göra sitt vackraste
moral som feghet
vill ta dig till baletten men jag kan inte bära en enda obesvarad kärlek till i skelettet
vill att du skiljer dig och smälter som mjukglass i ösregn sjunger dödade dikter för mig
23 somrar i Stockholm somrar som slukhål
jag är oskuld äger inte den här dikten din kropp gör det
döda mig med syren
vit kajal jag är fysiskt här du är psykiskt på min vägg som posterboy
vi samtalar genom psalmer
drar du ner håret till midjan med handen är du snäll
kommer blöda längre än alla du haft
springer efter dig som en hund springer i sömnen