ville så förtvivlat mycket
du tycks tro att ingenting tar slut
veckans inlämning med höger pekfinger och lösa tangenter
det finns ingen gräns för hur mycket jag står ut med
för att slippa nya prylar i mitt liv
saknar under kastanjen jag måste gå dit
människor som du och jag söker varandra men en intensitet som slår ut tiden
utgångspunkten måste va en hunger
tiden har gjort mina behov drastiska eller avsaknaden av tid kvar
du är yngre än mig vänta bara din kris kommer
jag förstår allt baby men fortsätter längta
vill ändå tro att vi båda förstår och längtar
och bortom allt tror jag vi andas i samma takt
barnen jag aldrig skaffat ritar teckningar åt mig på valentines

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar