och det är en ynnest i sig
innerst inne är jag inte modig jag har bara inget val
är fasansfullt trött på att inte kunna leva lika lätt som ni
att vara så konstant utblottad
detta ingenting är trots allt allt för mig
allt kan hända och allt händer till och med det mest otroliga som att Ethan Hawke kysste mig på munnen
man måste dyrka barnatron i var person
hålla siktet på dimensionen där allt börjar där ligger min befrielse
som kunde skett om inte motstånd funnits eller val
det är såklart en extremt komplex situation när man står framför en person
och samtidigt existerar inuti den personen
jag har satt så många spår i din hjärna jag är stolt över
att vara besatt befriar mig för stunden att leva i drömmen
där har jag sammanhang inlindad i mina naiva föreställningars mjuka bomull
alla drar sig undan förr eller senare så funkar sanning
den lilla ambulerande enmansteatern med alldeles för dramatiskt språk rullar vidare

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar