som satte sig i köttet fullmåne och migrän
en värmevallning som höll på i timmar
tillsist ställde jag mig i kylen på ica aptiten
det fucking oavbrutna sommarljuset ljudet av bilningen i porten brevid
åt och fick kramp sen frossa
det här var min enda lediga dag
ingen kan förstå hur suicid det går att vara i sommarsverige
folk in general är så desperata efter att leva
de gör vadsomhelst
det handlar väl egentligen inte om att jag inte vill leva
bara inte mitt liv
för i drömmar är inget försent
något har gått förlorat livet kanske
tiden ett sommarregn som aldrig händer
hela Stockholm ekar av en tid som inte längre finns
bäckenet reser sig för du är hemma igen
varje nervtråd skallrar
musiken byter tempo
knäna linjerade med Birgerjarlsgatan
hårspännen och utväxt
du är hela jävla solsystemet
och jag är som vanligt ingen
hälften snö hälften hund
räknar dagar
räknar med dig
på slutet
för mörker söker mörker
bara genom din beröring kan världen och jag börja leva
gatorna är fulla igen pratar med den nya gulliga killen på Skålen
ser dig i detaljer
lägger mig i gräset på Maria kyrkogård i skuggan av allt som aldrig blev
ger mig själv en imaginär örfil för att jag ska fatta hur jävla bra jag har det
hur bra jag gjort livet för mig
hur skulle det kännas om någon älskade mig?
om den var jag?
inte vet jag
utan att bryta ner gränsen mellan min kropp och någons
en död duva på marken
tror inte att jag tror på gud
men om du frågar tillräckligt många gånger
kanaliserar Bowie på klass blir full i skratt
hej på dig! så fysioterapeuten och klappade mig på knät
la huvudet på sned som om jag var ett litet barn
och det räckte för att hela jag bad intensivt om att få bli just det
älskad och skyddad hur det nu är
äter en pistageglass undervisar en klass
låter alla försvinna ur min historia
trots att det var vi som delade den
reglerar distansen
nedräkningen
lösningen är alltid att lyssna
se in i ögonen stoppa något i munnen
från första synken från dig
och dm:et från mig gick det en linje från mig till dig
det är den enda linjen i hela universum jag vill veta av
på Omaka nuddade jag kanten på ditt ölglas där är ditt saliv
på toan slickade jag fingrarna sen överhörde jag hur du tog med tjejerna till studion men då var det redan försent du var redan inuti mig
det här året har lärt mig att fullständigt vänja mig av med att hoppas på något
mitt livs motto som jag glömt medans jag kämpat med att få ut min poesi de senaste 10 åren
"forever young" är nu försent tyvärr för jag är i klimakteriet
jag är ett barn i övergångsåldern PTSD låter en inte åldras på det sättet
som om du var livrädd för hundar du är på din vakt dygnet runt
och ser dem när du blundar ständigt förföljd av ditt förflutna tycks framtiden overklig
jag känner inte den som plankade in på din spelning förra sommaren
men känner man någonsin sig själv
Forever ovald
de som aldrig fick sitt ögonblick i skyn
jag är ditt barn ett ansvar du aldrig tog
ljudet av tänder
det är annorlunda för mig mitt liv är i konsten
ditt liv är i relationerna
begravningsfantasier emotionell försummelse adrenalin Pelles sjuka arenaliv
Inlägg
Alla kommentarer
