tisdag 27 september 2011

Fullständigt ALIENerad. Uppsnärjd i det blå.


Du vackra undergångsberömda barn av vår tid. Hösten brinner för dig i rött & gult.
Jag är kär i dig på alla språk. Står ensam kvar med bultande vindhjärta.
Karvar ur mig själv ur alla era trånga mönster. Nej jag ändrar mig inte. Jag blir snarare mer jag.
Hur ser livet ut om man inte har tillräckligt med kärlek?
Titta noga.

6 kommentarer:

  1. "Ibland är en dröm det finaste man har". Men drömmen dör aldrig, drömmen brinner också, svalnar aldrig. I rött och gult kan vi fortsätta vara.

    Läser, tolkar, försöker förstå. Älskar orden. Kram fina!

    SvaraRadera
  2. du skriver så fint! och jag slarvar med yogan, har jobbat överdrivet mycket, ska skärpa mig o tänka på vad min kropp behöver. puss

    SvaraRadera
  3. ...kär i dig på alla språk - vackra ord!!
    Håll varmt om ditt vindhjärta. Vindkram

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Här är min blogg. sgumgum.blogspot.com. Vi träffades förra veckan på Hängmatta när du jobbade och vi kom in ett gäng studenter. Tack för pratstunden, det var inspirerande!
    Kanske gillar du min blogg kanske inte. Men tänkte ge dig något tillbaka!

    SvaraRadera
  5. Ju mer de försöker ändra dig, ju mer dig blir du.
    orkar inte med samhällets hets, ja, det är vad det är, när slutade vi leva, när slutade vi älska, när stannade vi senast och kollade på karlavagnen?
    vem tävlar vi mot?

    SvaraRadera
  6. Akta dom söta gosedjuren! Bara det säger väl allt.

    SvaraRadera