Inget ligger framför mig. Utom livet då.
Allt ligger framför mig.Bara det att jag inte vet vad än.
Sitter på Mariatorget & tänker på dig. Bygger luftslott i blinkande neon.
Med vänner som passerar (det var många idag solen var vänlig nog att ta i från tårna)pratar jag om dig. Vänder & vrider på overkligheter.
Sen promenerar jag Söder runt med dig i lurarna.
Jag har inte sett någon som dig än.
(Däremot ungpojken,rasande heta ungpojken. Jag tänker att han har samma effekt på mig som Tequila jag blir helt galen)
Jag är lagom nära döden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Att vara lagom nära döden känns som idealet. Kunna välja det, och moderera styrkan, fasen vad bra jobbat. Kram!
SvaraRaderaKram i höstmörkret!
SvaraRaderaSå fina ord....Ha en riktigt skön dag. Kram Johanna
SvaraRaderaHärliga formuleringar här.
SvaraRaderaTack för att ni tar er tid & skriva här! Tack!
SvaraRaderalagom nära döden, det är bra.
SvaraRaderatequila är ju kul men kan ge en väldig baksmälla sötaste...