fredag 14 oktober 2011

Ensam kvar.

Min familj. Min älskade lilla familj. Det brukade vara vi 3 mot världen. Nu har de nya små familjer. Jag är ingens viktigaste person längre.
Min syster & min mor. De vackraste på jorden. De som räddar mig gång på gång.
Nog finns de där så klart. Men inte på samma sätt. Jag saknar dem. Säger inget. Det vore att frånta dem rätten till lycka. Som de förtjänar den rätten.
Får sms från London & Barcelona. Unnar dem. Men samtidigt ekar jag hårdare än någonsin.

Jag älskar er så mycket jag tror det hörs.

3 kommentarer:

  1. Men vi är åxå din familj!!
    Jag o Moa o Dobby:-)

    kram!

    SvaraRadera
  2. Jaaaa!!! Jag kan va din lilziz när original är i London!

    SvaraRadera